Finlands utvecklingssamarbete i Moçambique

Moçambique hör till världens fattigaste länder och lider fortfarande av politisk, militär och ekonomisk instabilitet efter det långa inbördeskriget som tog slut i början av 1990-talet. Den extrema fattigdomen har minskat, men närmare hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Moçambique har omfattande naturtillgångar, men man har först nyligen inlett arbetet för att utnyttja dem. Tidigast om tio år beräknas naturtillgångarna ge några betydande inkomster. Finland fokuserar sitt stöd till utvecklandet av den grundläggande utbildningen i Moçambique, till demokratiutveckling, stärkandet av förvaltningen och till att förbättra matsäkerheten. Finlands planerade stöd till Moçambique är 52 miljoner euro 2016–2019.

Enligt FN:s index för mänsklig utveckling placerar sig Moçambique på 180:a plats. Hälften av befolkningen kan inte läsa, 43 procent av under 5-åringarna är kroniskt undernärda och ojämlikheten i samhället bara växer.

Landprogram för Moçambique 2016–2019:

Country Strategy for Development Cooperation, Mozambique 2016-2019

Infograafi Mosambik ruotsi

Handelssamarbete

Finlands huvudsakliga mål under perioden 2016–2019 är att öka det ekonomiska och kommersiella samarbetet vid sidan om det traditionella utvecklingssamarbetet. Finland ökar samarbetet inom den privata sektorn. Handelssamarbetet främjas också genom olika instrument för utvecklingssamarbete, särskilt Finnpartnership, programmet BEAM och Finnfund.

Civilsamhällets samarbete

Flera finländska civilsamhällesorganisationer stöder Moçambiques samhälleliga utveckling i samarbete med lokala organisationer. Tyngdpunkten ligger på demokratiutvecklingen, de mänskliga rättigheterna, förvaltningens transparens, hållbar skuldsättning och hållbart utnyttjande av naturresurser.

Resultat:

  • De flesta målen för utbildningssektorn har överskridits, delvis med Finlands stöd. Nästan 90 procent av barnen börjar i grundskolan. Skolnätet har utvidgats och nya skolor har byggts också på landsbygden, vilket har varit till särskilt stor nytta för flickorna.
  • Andelen flickor som går i skola har stigit i jämn takt varje år, och i dag avslutar också allt fler flickor sin skolgång. Det finns fler lärare än tidigare och den regionala ojämlikheten i utbildningen har minskat.

  • Det finns betydligt fler lärare med lärarutbildning än tidigare. Undervisningens kvalitet är fortfarande mycket låg.

  • Undervisningen på elevernas modersmål har utökats och ska gradvis omfatta hela landet. Undervisning på modersmålet har en tydlig inverkan på inlärningsresultaten. Finland har aktivt drivit på saken och finansierat utbildningen.

  • Till stöd för det politiska beslutsfattandet och den offentliga debatten har det med stöd av Finland producerats ny forskning om fattigdom och ojämlikhet, om företagsverksamhet, om utvecklingsutsikterna och utmaningarna inom gruvsektorn, om utvecklingen på arbetsmarknaden och om uppkomsten av anständiga arbetsplatser.

  • Finland har understött inrättandet av ett oberoende forskningsinstitut och etablerandet av verksamheten. Därigenom har man främjat den offentliga diskussionen om aktuella samhälleliga frågor.

  • Med stöd av Finland har man på nationell och provinsiell nivå ökat de folkvaldas kunnande om lagstiftning och internationell praxis inom gruvsektorn. Parlamentet har ökat sin övervakning inom sektorn och lyft fram bland annat miljöproblem och människorättsproblem.

  • Med Finlands stöd har informationsutbytet och samarbetet mellan det nationella parlamentet och de regionala parlamenten utvecklats.

  • Projekt understödda av Finland har förbättrat livsmedelstryggheten i provinserna Sofala och Zambezia. Antalet hungermånader per år har minskat från fyra till noll i distrikten Caia, Namacurra och Nicoadala och till en i distriktet Maringué.

Riskhantering

De största riskerna i genomförandet av landprogrammet har att göra med bristerna i statens finansförvaltning och med korruption. En annan risk är problemen med att förvalta naturresurserna och fördela inkomsterna från dem. För att fattigdomen och ojämlikheten ska minska krävs det politiskt engagemang från regeringen och en ekonomisk politik som också gagnar den fattiga befolkningen.

Finland vill stärka landets forskningskapacitet och institutionella kunnande om att planera och övervaka den offentliga sektorns användning av medel. Finlands finansiering och projekt övervakas noggrant.

Extrema väderfenomen, som de årligen återkommande översvämningarna och torkan, hotar också en hållbar utveckling i Moçambique.​​​​​

Pågående program

Undervisning:

  • Stöd genom den gemensamma fonden för utbildningssektorn FASE: 9 miljoner euro per år.

  • Stöd genom finländska civilsamhällesorganisationer: 1 miljon euro.

Stabil demokrati och god förvaltning:

  • Forskningssamarbete med Eduardo Mondlane-universitetet och Moçambiques finansministerium: 0,75 miljoner euro per år.

  • Institutet för ekonomisk och social forskning (IESE): 0,5 miljoner euro per år.

  • Stärkande av parlamentets övervakningsansvar i fråga om förvaltningen av naturresurser tillsammans med civilsamhällesorganisationen NIMD, Demo rf och organisationen IMD, som stöder demokratin: 0,5 miljoner euro per år.

  • Stöd till valmyndigheterna i Moçambique för att öka transparensen och trovärdigheten vid valet 2019, stöd genom UNDP: 0,75 miljoner euro 2019.

Multilateralt samarbete:

Finland stöder också Moçambiques ekonomiska och sociala utveckling genom att finansiera FN-organens och internationella utvecklingsbankers arbete. Till de viktigaste partnerna hör barnfonden Unicef, befolkningsfonden UNFPA, jämställdhetsorganisationen UN Women, utvecklingsprogrammet UNDP, livsmedelsprogrammet WFP, Världsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken.