Vapenkontroll och nedrustning

Syftet med vapenkontroll är att begränsa antalet vapen och vapenhantering och det sker genom bilaterala eller multilaterala avtal eller arrangemang. Nedrustningen strävar efter att avskaffa hela vapenkategorier. Spridning av massförstörelsevapen är ett allvarligt hot mot internationell säkerhet.

Vapenkontroll är en del av utrikespolitiken. Foto: Jukka Pajarinen

Vapenkontroll och nedrustning innebär konkret verkställande av mänskliga rättigheter och humanitär rätt, och utgör en del av den säkerhetspolitiska helheten.

Vapenkontrollavtalen kompletteras av internationellt exportkontrollsamarbete. Samarbetet har blivit tätare under de senaste åren och dess roll har vuxit, bland annat när det handlar om att förverkliga mänskliga rättigheter och att bekämpa terrorism.

Finland strävar med sin verksamhet efter en förstärkning av internationella vapenkontrollavtal och arrangemang. Finland verkar aktivt för att främja internationella processer för hindrande av spridningen av massförstörelsevapen och för att stöda verkställandet av processerna.

Beträffande internationella vapenhandelsavtal strävar Finland efter att främja antalet länder som undertecknar och ratificerar avtalen.

Massförstörelsevapen

Till massförstörelsevapen räknas kärnvapen, biologiska vapen och kemiska vapen.

Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1540 antogs år 2004. Den förutsätter att medlemsländerna avhåller sig från att stödja icke-statliga aktörer som försöker förvärva massförstörelsevapen.

Resolutionen ställer krav på länderna att utveckla sin strafflagstiftning och att utöka det internationella samarbetet för att hindra spridningen av massförstörelsevapen. Medlemsländerna ska tillämpa effektiv övervakning av export- och transittrafik gällande kärnvapen, kemiska vapen och biologiska vapen, deras bärarsystem, samt material med anknytning till massförstörelsevapen.

Finland omfattar alla centrala vapenkontrollsfördrag. De är följande:

Icke-spridningsavtalet NPT

Icke-spridningsavtalets (NPT) syfte är att förhindra att massförstörelsevapen sprids, att det internationella samarbetet kring fredligt bruk av kärnenergi ökar, samt att främja kärnvapennedrustning.

Security Council Summit on Nuclear Non-proliferation and Disarmament. Foto: UN Photo

Finland har bland annat understött Internationella atomenergiorganets (IAEA) utveckling av kärnmaterialkontroll under många års tid genom ett särskilt frivilligt stödprogram.

Finland har också understött försöken att nå en lösning på Irans kärntekniska program.

Det fullständiga provstoppsavtalet CTBT

Det fullständiga provstoppsavtalet (CTBT) har som mål att förhindra alla kärnsprängningar globalt. Det förbjuder permanent alla provsprängningar och andra kärnsprängningar. Fördraget träder i kraft när alla parter har ratificerat det.

Finland stödjer aktivt den verksamhet som driver på ikraftträdandet. Till den förberedande verksamheten hör bland annat ett täckande observationsnät.

En av observationsstationerna (International Monitoring System, IMS) finns i Sysmä i Finland.

Uppförandekoden angående ballistiska missiler HCOC

Uppförandekoden angående ballistiska missiler (HCOC) är det första världsomspännande instrumentet för att förhindra att raketer med lång räckvidd sprids.

Genom åtgärder som utökar förtroendet främjar den politiskt bindande koden att existerande säkerhetssystem och regimer som koncentrerar sig på nedrustning och på att förhindra spridning av massförstörelsevapen kompletteras och förstärks.

Med koden strävar man efter att begränsa utvecklingen av, experimenten med, bruket och spridningen av ballistiska missiler. Koden förbjuder inte att man äger missiler eller använder dem i fredligt syfte i yttre rymden.

Konventionen om förbud mot kemiska vapen CWC

Konventionen om förbud mot kemiska vapen (CWC) förbjuder utvecklingen, produktionen, användningen och överlåtandet av kemiska vapen och avsikten är att kemiska vapen ska utplånas i hela världen.

Finland stödjer förbudets förstärkande med många åtgärder. Finlands institut för verifikation av konventionen om kemiska vapen, VERIFIN (Finnish Institute for Verification of the Chemical Weapons Convention), som finansieras av utrikesministeriet, är ett av världens ledande laboratorier för analys av kemiska stridsmedel.

VERIFIN utbildar också kemister från utvecklingsländer i analytik samt myndigheter i konventionens nationella verkställande. VERIFIN och Finland har gjort viktiga insatser för att demontera Syriens kemiska vapen.

Konventionen om förbud mot biologiska vapen och toxinvapen BTWC

Konventionen om förbud mot biologiska vapen och toxinvapen (BTWC) förbjuder användning, utveckling, produktion och förvaring av biologiska vapen och utrustning för att sprida biologiska vapen.

I konventionen ingår inte genomförandeorgan eller bestyrkningsförfaranden som skulle binda parterna och möjliggöra övervakning av förbudet.

Global Health Security Agenda GHSA

Global Health Security Agenda (GHSA), som främjar hälsosäkerhet globalt, är ett program som inrättades i februari 2014 och som förenar flera olika politiska områden.

GHSA är tänkt att vara ett femårigt program som fokuserar på att förebygga smittsamma sjukdomar, upptäcka de biologiska risker som ger upphov till sjukdomarna, samt snabbt reagera på dem.

GHSA strävar efter att ämnet ska prioriteras högt på politiska agendor, och förstärker nationellt och internationellt samarbete och informationsutbyte inom hälsosäkerhetsområdet. För närvarande deltar över 40 länder förutom de största internationella organisationerna (WHO, FAO, OIE, Interpol, Världsbanken och EU).

När det gäller smittsamma sjukdomar är det viktigt att länderna har tillräckliga beredskapssystem samt kapacitet att identifiera, isolera och vårda offer för smittsamma sjukdomar.

Finland deltar aktivt på den internationella fronten mot globala hälsorisker och biologiska hot, bland annat genom GHSA:s verksamhet. Finland har deltagit i GHSA sedan dess grundande och är ordförandeland för dess styrgrupp under 2015.

Politiska initiativ

Finland deltar i flera politiska initiativ som har uppstått på senare år för att förhindra att massförstörelsevapen hamnar i terroristers händer.

Hit hör bland andra G7:s Globalt partnerskap (Global Partnership), Proliferation Security Initiative (PSI) och det Globala initiativet för att bekämpa nukleär terrorism (GICNT), vars konferens Finland står värd för år 2015.

Konventionella vapen

Med konventionella vapen avser man i princip alla andra slag av vapen utom massförstörelsevapen.

Minsvepning utförs i svåra omständigheter. Foto: Jukka Pajarinen

Vare sig det handlar om granatkastare, minor, pansarvagnar, laser, rymdvapen eller självständiga vapensystem (så kallade robotvapen) så behandlas de i forum för konventionella vapen.

De viktigaste fördragen som gäller konventionella vapen är följande:

Konventionen om vissa konventionella vapen (CCW)

Konventionen om vissa konventionella vapen (CCW) förbjuder och begränsar användningen av sådana konventionella vapen som är ytterst skadebringande eller som har urskillningslösa verkningar.

Fördraget omfattar fem protokoll och Finland har anslutit sig till dem alla.

Inom ramarna för CCW har man börjat diskutera autonoma vapensystem (så kallade robotvapen). Det är viktigt att den teknologiska utvecklingen beaktas i debatten om vapenkontroll och nedrustning.

När autonoma vapen diskuteras måste man ställa sig långtgående frågor om de tekniska, operativa, etiska och rättsliga aspekterna.

Ottawafördraget

Ottawafördraget som totalförbjuder användning, förvaring, produktion och transport av personminor har visat sig effektivt - marknaden för infanteriminor har i praktiken tynat bort och antalet minoffer har minskat.

Finland följer alla förpliktelser i Ottawafördraget som man har förbundit sig till i och med anslutningen. Lagren av infanteriminor kommer att vara förstörda till år 2016 och biståndsförpliktelsen förverkligas i form av humanitär minverksamhet.

Den internationella klusterkonventionen (Oslofördraget)

Den internationella klusterkonventionen, det så kallade Oslofördraget (CCM), omfattar ett täckande förbud mot klustervapen och betydande röjningsförpliktelser samt att undsätta offer.

Finland är inte anslutet till Oslofördraget.

Eftersom det i den närmaste framtiden inte går att ersätta den prestationsförmåga som klustervapen erbjuder är det inte motiverat att ansluta sig till Oslofördraget i den rådande situationen.

Finland följer noga med utvecklingen av alternativ och ersättande prestationskapacitet och stödjer fördragets humanitära målsättningar.

Vapenhandelsavatalet ATT

Vapenhandelsavtalet ATT bereddes i många år och det trädde i kraft internationellt den 24 december 2014. Finland var en av de sju initiativtagarna till avtalet.

Vapenhandelsavtalets syfte är bland annat att förhindra olaglig vapenhandel. Foto: Jukka Pajarinen

ATT reglerar export, import, transitering, genomfartstransport och förmedling av vapen. Avtalet är det första som reglerar laglig vapenhandel. Avtalet strävar också efter att förhindra illegal vapenhandel, genom att säkerställa att vapen inte överförs till andra än legala användare.

Avtalet inbegriper tunga kriterier gällande internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter i samband med vapenöverföring, även gällande könsrelaterat våld. Begreppet könsrelaterat våld har i och med detta för första gången inkluderats i ett internationellt fördrag.

Små och lätta vapen

Med små eller lätta vapen avses eldvapen som enskilda personer kan bära med sig. Största delen av offren för beväpnat våld dör just på grund av små vapen.

Konflikter som upprätthålls tack vare illegal och ändamålsvidrig spridning av små vapen suddar ut gränsen mellan beväpnade konflikter och kriminalitet.

Med internationella organisationers verksamhet försöker man förhindra att små vapen sprids.

FN:s handlingsprogram gällande små vapen

FN:s handlingsprogram gällande små vapen är en politisk deklaration och ett första viktigt steg i internationella strävanden efter att reducera den illegala handeln med små vapen och det mänskliga lidande som missbruket av dem förorsakar.

Vapenhandelsavtalet kompletterar på ett konstruktivt sätt småvapenhandlingsprogrammet.

Finland stödjer handlingsprogrammets målsättningar i form av utvecklingssamarbetsprojekt.

OSSE:s  dokument om små och lätta vapen

OSSE:s  dokument om små och lätta vapen (OSCE Document on Small Arms and Light Weapons) har som syfte att förebygga att små vapen sprids okontrollerat och förorsakar säkerhetsproblem.

Det politiskt bindande småvapendokumentet har inte juridisk avtalskaraktär men täckningen anses utgöra dess starka sida. Dokumentet innehåller långtgående bestämmelser om märkning och förstörelse av vapen samt om kontrollen av vapenförmedling, vapenexport och vapenproduktion.

Finland har konsekvent agerat för att stärka OSSE:s normuppsättning för små och lätta vapen.

EU:s strategi gällande små vapen

EU:s strategi gällande små vapen strävar efter att förhindra spridning av och illegal handel med små eller lätta vapen och ammunition till dessa.

Småvapenstrategins handlingsprogram är flexibelt och kan anpassas till förändringar i den internationella säkerhetsmiljön.

EU-ländernas utrikesministrar granskar verkställandet av småvapenstrategin halvårsvis.

Skjutvapenprotokollet

Skjutvapenprotokollet (Firearms Protocol) är ett tilläggsprotokoll till FN:s konvention om organiserad brottslighet (det så kallade Palermoavtalet). Det handlar uttryckligen om illegal vapenhandel men omfattar också bestämmelser om laglig vapenöverföring.

Protokollet riktar sig till internationell brottslighet, bland annat narkotikaligors och terroristers småvapenarsenaler.

Protokollet innehåller bestämmelser om exporttillstånd, registerföring, informationsutbyte mellan myndigheter och märkning av vapen i samband med produktion, export och import.