Mål och principer för Finlands utvecklingspolitik

Det viktigaste målet med utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet är att stödja utvecklingsländernas egna insatser för att minska fattigdom och ojämlikhet och skapa en hållbar utveckling. Det humanitära biståndet räddar liv och lindrar mänskligt lidande. Utvecklingspolitiken är en viktig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik.

Vad är utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete?

Utvecklingspolitik är verksamhet med syfte att minska fattigdom, förverkliga grundläggande rättigheter och främja en hållbar utveckling världen över. Det kan till exempel handla om påverkansarbete i internationella organisationer och dialog med representanter för utvecklingsländer. Utrikesministeriet har huvudansvaret för Finlands utvecklingspolitik.

Flera andra ministerier spelar en roll inom utvecklingspolitiken, eftersom många beslut inom olika sektorer på nationell nivå, EU-nivå och inom internationellt samarbete påverkar utvecklingsländerna. Det kan till exempel gälla säkerhetspolitik, handelspolitik, jordbrukspolitik, miljöpolitik eller migrationspolitik. Samstämmighet mellan olika politikområden är en av utvecklingspolitikens centrala principer.

Utvecklingssamarbete är ett sätt att genomföra utvecklingspolitiken i praktiken. Det är praktiskt samarbete med utvecklingsländer och andra partner, till exempel internationella organisationer och icke-statliga organisationer, för att uppnå utvecklingsmål.

Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling som antogs av FN-staterna i september 2015 utgör basen för vår verksamhet.

Avskaffa fattigdom och ojämlikhet och uppnå en hållbar utveckling

Utvecklingspolitiken är en central del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik som är värdebaserad och utgår från ett rättighetsperspektiv, det vill säga från de mänskliga rättigheterna. Paris klimatavtal och Agenda 2030 som fastställer de globala målen för hållbar utveckling utgör basen för Finlands internationella samarbete och verksamhet. Finland siktar på Förenta nationernas mål om att 0,7 procent av bruttonationalinkomsten ska riktas till utvecklingssamarbete och 0,2 procent till de minst utvecklade länderna.

Det huvudsakliga målet för utvecklingssamarbetet är att avskaffa fattigdomen och minska ojämlikheten. I all verksamhet beaktas vissa horisontella mål: jämställdhet, likabehandling, med särskild fokus på personer med funktionsnedsättning, hållbar utveckling med tanke på klimatet och utsläppssnål utveckling. Humanitärt bistånd räddar liv under och omedelbart efter kriser. Avsikten är också att lindra mänskligt lidande och nöd och att upprätthålla människovärdet.

Målsättningarna i regeringsprogrammet stärker utvecklingspolitikens långsiktiga linje. Huvudbudskapet är att Finland vill vara större än sin storlek i världen när det gäller vår verksamhet och vårt inflytande. Genom utvecklingssamarbetet, det humanitära biståndet och den internationella klimatfinansieringen bidrar Finland till att finna lösningar på viktiga globala problem och bär sitt ansvar. En välmående, mer stabil och jämlik värld är till fördel också för finländarna.

Utvecklingssamarbetet riktas till fyra prioriterade områden och det ska ge resultat

Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete siktar på konkreta resultat som påverkar samhällens utveckling och människors liv positivt. Utvecklingssamarbetet bedrivs långsiktigt med fokus på fyra prioriterade områden, som grundar sig på Finlands värderingar och styrkor:

1. Stärka kvinnors och flickors ställning och rättigheter, i synnerhet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

2. Stärka den ekonomiska basen och sysselsättningen i utvecklingsländerna, med särskild fokus på innovation, kvinnornas roll i ekonomin och kvinnors affärsverksamhet

3. Utbildning, välfungerande samhällen och demokrati, i synnerhet god utbildning, utveckling av skattesystemen i utvecklingsländer och stöd till demokrati och rättsstatsutveckling.

4. Klimatförändringar och naturresurser, både att bekämpa klimatförändringar och att stödja anpassningen samt åtgärder för tryggad livsmedelsförsörjning och vatten, meteorologi och katastrofriskreducering, skogar och naturens mångfald.

Det humanitära biståndet räddar liv, lindrar lidande och nöd

Det humanitära biståndet är en självständig del av Finlands utvecklingspolitik. Det delas ut utifrån behov. Finlands humanitära verksamhet grundar sig på internationell humanitär rätt, konventioner om de mänskliga rättigheterna och flyktingrätten. Den utgår också från de humanitära principer som fastställts av Förenta nationerna, det vill säga humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende. Finland arbetar särskilt för likabehandling, till exempel jämställhet och beaktande av person med funktionsnedsättning.

Under regeringsperioden ska vi förbättra samordningen av den humanitära verksamheten, utvecklingssamarbetet och fredsinsatser. Biståndet kanaliseras genom de viktigaste humanitära FN-organen, internationella Röda korset och vissa utvalda finländska civilsamhällesorganisationer.

Utvecklingssamarbetets geografiska tyngdpunkt ligger i Afrika och metoderna är mångsidiga

Utvecklingssamarbetets geografiska tyngdpunkt ligger i Afrika och biståndet riktas i synnerhet till de minst utvecklade länderna. Geografiskt koncentreras fattigdomen i Afrika söder om Sahara, delar av Mellanöstern och södra Asien. Det uppskattas att över hälften av världens fattiga befolkning kommer att leva i länder där det pågår våldsamma konflikter 2030. Bräckliga stater har också framöver en viktig roll i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik.

Finlands bilaterala partnerländer är Etiopien, Somalia, Kenya, Tanzania, Zambia, Moçambique, Afghanistan, Nepal och Myanmar. Bilateralt stöder Finlands också Ukraina, länder i Mellanöstern och Nordafrika, Palestinska området, Eritrea, länder i Centralasien och Vietnam.

EU och dess medlemsstater är väldens största givare av humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Finland fortsätter att påverka EU:s utvecklingspolitik och EU-institutionerna kraftfullt, konsekvent och i enlighet med sina prioriterade områden. Utvecklingspolitiken är en central del av EU:s utrikespolitik och roll som global aktör, den bör stödja EU:s gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.

I och med att det multilaterala systemet utsätts för stora utmaningar ökar betydelsen av multilateralt samarbete. Ökad finansiering riktas till sådana FN-organ och andra internationella organisationer, som visat sig vara effektiva och nå resultat, för att stärka deras kapacitet. Finlands viktigaste multilaterala partner är FN:s befolkningsfond UNFPA, jämställdhetsorganisationen UN Women, Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, Gröna klimatfonden och UNICEF.

Aktörer inom civilsamhället och den privata sektorn har en viktig roll i arbetet för att nå de utvecklingspolitiska målen. I sin utvecklingspolitik arbetar Finland så att civilsamhällets utrymme växer och dess kapacitet stärks. Anslagen för civilsamhällesorganisationernas utvecklingssamarbete höjs. För att uppnå de globala målen för hållbar utveckling och klimatkonventionernas målsättningar är det av avgörande betydelse att mobilisera privata investeringar, teknik och innovation. I Finlands utvecklingssamarbete ingår program och finansieringsmekanismer för partnerskap inom den privata sektorn. Vi stöder också forskning, samarbete mellan universitet och olika institutioner.

Genom instrument för utvecklingspolitiska investeringar kan vi bevilja lån och stödja investeringar. I denna verksamhet finns det ett krav på avkastning. Under denna regeringsperiod rikas 75 procent av de utvecklingspolitiska investeringarna till klimatfinansiering och 60 procent till Afrika.

Fortsatta reformer för att förbättra utvecklingssamarbetets effektivitet och inflytande

Under senare år har vi målmedvetet utvecklat utvecklingssamarbetets inflytande, effektivitet och riskhantering. Vi satsar på resultatstyrning och följande omfattande resultatrapport lämnas till riksdagen 2022. Det pågår hela tiden en utveckling av den operativa verksamhetens processer, kvalitet och riskhantering.

Det ingår alltid risker i utvecklingssamarbetet eftersom platserna där vi arbetar är utmanande på flera sätt. Riskerna kan förebyggas genom planering och noggranna val av samarbetspartner. Genom övervakning, kontroller, rapporter och utvärderingar försöker vi säkra verksamheten. Vi ingriper alltid i missbruk.

Viktiga principer som ger hållbara resultat

1. De mänskliga rättigheterna: Utgångspunkten för Finlands utvecklingspolitik är tanken om att varenda människa i världen har rätt till ett gott liv, en livsduglig miljö, utbildning, säkerhet, hälsa, utkomst och påverkansmöjligheter.

Att respektera och främja de mänskliga rättigheterna är en ledande princip när Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete planeras och genomförs. Utgående från det här så kallade rättighetsperspektivet arbetar vi för att också de allra fattigaste människorna ska känna till sina rättigheter och kunna arbeta för dem. Det är också viktigt att myndigheterna känner till sina förpliktelser när det gäller de mänskliga rättigheterna och är kapabla att verkställa dem.

2. Öppenhet: Effektivt och ansvarsfullt utvecklingssamarbete förutsätter att både biståndsgivarna och mottagarna kommunicerar öppet. Medierna och medborgarna både i givarländerna och i utvecklingsländerna har rätt att veta till vad och hur offentliga medel används. Öppenhet minskar risken för missbruk.

På sin webbplats publicerar utrikesministeriet finansieringsbeslut som rör projekt och program inom utvecklingssamarbetet, utvärderingar av verksamheten och statistik om användingen av medel. Utrikesministeriet har en elektronisk tjänst, där vem som helst kan göra en anmälan om man misstänker missbruk av utvecklingsanslag.

3. Samstämmighet: Utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete är bara ett verktyg för att få till stånd förändring. Samstämmighet mellan olika politikområden är väsentligt för att skapa förutsättningar för hållbar utveckling i utvecklingsländer. När man fattar beslut inom olika politikområden måste inverkan på utvecklingsländerna beaktas och utvärderas, särskilt inom EU. Ett politikområde får inte undergräva det som uppnåtts inom ett annat.

Finland har arbetat för samstämmighet särskilt när det gäller matsäkerhet, handel, migration, beskattning och säkerhet. Samarbete mellan olika aktörer inom statsförvaltningen och bättre samordning gällande EU-ärenden är exempel på konkreta åtgärder på nationellt plan.

4. Kvalitet och hållbara resultat: Som medlem av det internationella givarsamfundet och tillsammans med partnerländerna har Finland förbundit sig till att förbättra utvecklingssamarbetets kvalitet. Till de principer som man kommit överens om tillsammans hör bland annat samarbete mellan biståndsgivare, enhetliga förfaranden, öppenhet, ömsesidig redovisningsskyldighet och att stärka partnerländernas lokala kapacitet.

Vi strävar efter att vår verksamhet ska ge upphov till hållbara resultat som har positiva samhälleliga verkningar på lång sikt, till exempel bättre hälsa, högre utbildningsnivå, mera sysselsättning och större säkerhet.

I förvaltningen av Finlands utvecklingssamarbete stöder vi en mer resultatinriktad planering, resultatstyrning, uppföljning och utvärdering av resultaten och att vi ska lära oss av och informera om resultaten.

5. Partnerländernas ansvar för sin egen utveckling: Finlands utvecklingssamarbete utgår från utvecklingsbehov som partnerländerna själva fastställer och ländernas egna utvecklingsplaner. Partnerlandets ägarskap och engagemang i att uppnå utvecklingsmålen är en förutsättning för hållbara resultat. Partnerlandet bär ansvaret för förändringen – Finland stöder utvecklingen.