Klimatfrågor i Finlands utrikespolitik

Klimatförändringen har långtgående följder. Åtgärderna mot klimatförändringar måste därför integreras i alla politikområden, också i utrikespolitiken, säkerhetspolitiken, handelspolitiken och utvecklingspolitiken. Klimatförändringen drabbar de fattigaste utvecklingsländerna allra hårdast. Finland stöder klimatåtgärder i utvecklingsländer som en del av utvecklingssamarbetet.

Internationella klimatavtal

Klimatavtalet från Paris 2015 är en av de viktigaste milstolparna i arbetet mot klimatförändringen. Två andra viktiga avtal är FN:s ramkonvention om klimatförändringar från 1992 och Kyotoprotokollet i anslutning till den.

Parisavtalet

Parisavtalet är omfattande och juridiskt bindande. För första gången har nästan alla världens länder deklarerat att de är beredda att vidta åtgärder för att bekämpa klimatförändringen. Parisavtalet trädde i kraft i november 2016, då också Finland ratificerade avtalet.

Målen i klimatavtalet från Paris är att jordens medeltemperatur inte ska stiga med mer än två grader och att parterna ska vidta åtgärder för att uppvärmningen ska hållas under 1,5 grader. Det ingår också långsiktiga mål gällande anpassningen till klimatförändringar. Finansiella flöden ska riktas till utläppssnål och hållbar utveckling.

Växthusgasutsläppen ska globalt nå sin kulmen så snart som möjligt och sedan minska snabbt. Målet är att människornas växthusgasutsläpp och jordens kolsänkor ska vara i balans mot slutet av detta århundrade.

Utsläppen ska minskas globalt utgående från Parisavtalet från och med år 2020. Före det skedde utsläppsminskningen inom ramen för Kyotoprotokollet. Parisavtalet innehåller inga kvantitativa åtaganden om minskade utsläpp. Varje land bereder nationella utsläppsmål utgående från avtalet och rapporterar sedan till de övriga parterna om hur de uppnås. De nationella utsläppsmålen ska skärpas vart femte år.

EU siktar på koldioxidneutralitet 2050 

På sista tiden har det gjorts betydande framsteg i den internationella klimatpolitiken, med trots det leder den nuvarande utsläppsutvecklingen fortsättningsvis till en uppvärmning på 3–5 grader. Flera stora länder meddelade år 2020 att de eftersträvar koldioxidneutralitet, som betyder balans mellan koldioxidutsläpp och kolsänkor som binder utsläppen. 

EU siktar på koldioxidneutralitet 2050 och har för avsikt att minska klimatutsläppen med 55 procent från 1990 års nivå före 2030. Finland främjar ambitiösa klimatmål nationellt, samnordiskt, inom EU och globalt. Finlands mål är att vara klimatneutralt år 2035.

Klimatförändringar sätter käppar i hjulet för utvecklingen

De lokala effekterna av olika klimatförändringar, till exempel stormar eller torka, drabbar de fattigaste länderna och små öriken allra hårdast. Klimatförändringens följder måste tas i beaktande i ländernas planer för framtiden för att de utvecklingsresultat som uppnås inte ska gå förlorade.

Klimatförändringar orsakar också säkerhetshot. De förvärrar extrema väderfenomen och påskyndar spridningen av sjukdomar, de orsakar problem i matproduktionen, försämrar tillgången till rent vatten och leder till migration. Klimatförändringar ökar konkurrensen om naturresurser och underblåser därigenom konflikter.

Med anpassning till klimatförändringar avses att man identifierar de negativa effekterna och förbereder sig på dem. Målet är att minska sårbarheten både i samhällen och i ekosystem och att förbättra deras förmåga att återhämta sig efter katastrofer orsakade av klimatförändringar.

I den övergripande syn på säkerhet som är härskande i EU:s och Finlands säkerhetspolitik betonar man omfattande och förebyggande åtgärder. Finland stöder klimatåtgärder i utvecklingsländer som en del av utvecklingssamarbetet.

Klimatförändringen påverkar män och kvinnor på olika sätt

Klimatförändringar påverkar hushållens matförsörjning, vilket i många utvecklingsländer huvudsakligen är kvinnornas område.

Kvinnor har mångsidiga erfarenheter av hur man bäst anpassar sig till klimatförändringar och hur de mest effektivt kan bekämpas. Kvinnor har emellertid ofta dåliga möjligheter att påverka beslutsfattandet.

Finland har sedan 2008 arbetat för att ett könsperspektiv ska beaktas i klimatarbetet. I enlighet med Finlands målsättning ingår det ett jämställdhetsperspektiv i klimatavtalet från Paris. Avtalets parter uppmanas att beakta jämställdhet och kvinnors inflytande i klimatåtgärderna.