Finlands samarbetspartner i utvecklingspolitiken

Finland samarbetar med flera aktörer för att nå sina utvecklingspolitiska mål. Det kan vara stater, organisationer eller företag.

Support Syrians 2017: Sjöekipaget i Helsingfors belyst i kvällsmörker.
Support Syrians 2017: Sjöekipaget i Helsingfors belyst i kvällsmörker. Foto: Vesa Häkkinen / UM

Bilateralt samarbete

Finland stöder flera länder genom bilateralt utvecklingssamarbete. Bilateralt utvecklingssamarbete är samarbete mellan Finland och ett utvecklingsland. Den baserar sig på dialog med länderna och på ländernas egna planer för utveckling. Det är partnerlandet som bär ansvaret för utvecklingen och Finland stödjer den.

Läs mer: Finlands bilaterala partnerländer inom utvecklingssamarbetet

Regionalt utvecklingssamarbete

När det gäller regionalt utvecklingssamarbete deltar Finland i program som riktar sig till ett större område än ett enskilt land. Det här samarbetet stöder lösningar av gränsöverskridande problem och regional integration. Regionalt samarbete kompletterar andra former av bistånd.

Finland finansierar och genomför regionalt samarbete inom många sektorer där Finland har specialkunskaper. Det kan bland annat vara fråga om innovationsverksamhet, fredsbyggande åtgärder, beskattning och utveckling, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, främjande av jämlikhet, energi och hållbar användning av naturresurser. Metoderna varierar i olika geografiska områden.

Finansieringen kanaliseras ofta via internationella organisationer, regionala ekonomiska organisationer och samarbetsorganisationer samt internationella icke-statliga organisationer.

Det multilaterala samarbetet

Inom den internationella utvecklingspolitiken är Finland en större aktör än vad landets storlek ger vid handen. Det är det multilaterala samarbetets förtjänst. Till multilateralt samarbete räknas till exempel arbetet i FN och internationella utvecklingsbanker och Finlands verksamhet genom EU. Att stärka det multilaterala samarbetet är ett långsiktigt och centralt mål för Finlands utrikes- och utvecklingspolitik.

Finland finansierar de multilaterala organisationernas arbete och deltar i deras påverkansarbete. Finansieringen består av medlemsavgifter och allmänna bidrag, av finansieringsandeler i utvecklingsbankernas miljö- och klimatfonder, tematiskt stöd, regionalt stöd och stöd till enskilda länder. Cirka en tredjedel av medlen för egentligt utvecklingssamarbete kanaliseras genom multilaterala partner.Tillsammans med de övriga medlemsländerna påverkar Finland också hur medlen används och hur målen för hållbar utveckling främjas i världen. Med hjälp av multilateralt samarbete kan Finland främja sina viktigaste utrikespolitiska mål, såsom försvaret av det internationella regelbaserade ordningen och respekten för internationell rätt.

Det multilaterala utvecklingssamarbetet har flera fördelar. Den kan genomföras effektivt på ett geografiskt vidsträckt område och det omfattar ett stort antal teman. Den har en bred finansieringsbas och god genomslagskraft.

De viktigaste multilaterala organisationerna är Förenta Nationerna och dess olika organ samt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD(Länk till en annan webbplats.). Världsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken är exempel på finansiella institut för utvecklingsfinansiering. Internationellt samarbete kring beskattning, miljö- och klimatfrågor ingår också i vårt multilaterala samarbete.

Europeiska unionens utvecklingspolitik

EU och dess medlemsländer sammanräknade är världens största officiella biståndsgivare (ODA) och den ledande givaren av humanitärt bistånd. EU strävar efter att lösgöra sig från den traditionella rollfördelningen mellan biståndsgivare och biståndsmottagare. Målet är jämlika partnerskap med utvecklingsländerna. Det centrala elementet är Global Gateway-strategin.

Som EU-medlem stöder Finland utveckling i olika delar av världen. Genom att aktivt delta i beslutsfattande som gäller EU:s utvecklingspolitik får Finland möjligheter att påverka den internationella utvecklingspolitikens framtid och utvecklingssamarbetets genomförande runtom i världen.

Civilsamhället

Ett av de viktigaste målen för Finlands utvecklingspolitik är att stärka det civila samhället i utvecklingsländerna och bidra till samhällsaktörernas arbete för att uppnå utvecklingsmålen. Ett oberoende pluralistiskt civilsamhälle är en förutsättning för hållbar utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter.

De organisationer, föreningar och stiftelser som får stöd av Finland främjar FN:s mål för hållbar utveckling, till exempel arbetet för att utrota extrem fattigdom och minska ojämlikhet. Organisationernas arbete bidrar också till att uppnå Finlands övriga utvecklingspolitiska mål.

Enligt flera internationella rapporter har det civila samhällets tillstånd försämrats globalt under de senaste åren, och att stärka det är särskilt viktigt under de rådande förhållandena.

Ungefär 70–80 finländska organisationer och stiftelser som utför utvecklingssamarbete får årligen stöd av utrikesministeriet. Var och en av dessa har minst en lokal eller internationell samarbetspartner.

Offentlig förvaltning, högskolor och forskning

De finländska ministerierna och statliga institutionerna samarbetar med den offentliga sektorn i utvecklingsländerna. Målet är att förbättra tjänstemännens kompetens och stärka organisationernas arbete i utvecklingsländer.

Utrikesministeriet finansierar de statliga aktörernas samarbete genom instrumentet för samarbete mellan institutioner (IKI). IKI-finansiering kan användas för projekt som stärker olika kompetenser samt för att främja möjligheterna för unga finländska experter att delta i utvecklingssamarbetet.

IKI-instrumentet är ett bra exempel på hur utvecklingssamarbete förbättrar såväl de finska aktörernas som de utländska partnernas kompetens.

Finland stöder partnerskap både vid finländska högskolor och vid högskolor i utvecklingsländer samt forskning om utveckling som bidrar till hållbar utveckling i Finland och utomlands.  

Den privata sektorn

FN bedömer att utvecklingsländerna måste investera cirka 3 300–4 500 miljarder dollar per år för att kunna uppnå målen för hållbar utveckling före 2030. Företagen har en central roll i detta, både som samarbetspartner och som finansiärer.

Välståndet och välfärden i utvecklingsländerna skapas genom människornas arbete. Finland stöder företagande i utvecklingsländer och anlitar finländska företags expertis på olika områden.

Utöver detta stöder ministeriet finländska företags partnerskap och affärsmöjligheter i utvecklingsländer. Syftet är alltid att främja partnerländernas utveckling när det gäller såväl ekonomin och samhället som miljön.

Läs mer: Utvecklingsfinansiering

Utvecklingspolitiska lån och investeringar

Sedan 2016 har en del av Finlands utvecklingssamarbete bestått av utvecklingspolitiska lån och investeringar. Investeringarna skiljer sig från bistånd i form av donationer eftersom det finansierade kapitalet återbetalas. 

Ministeriet gör investeringar i och beviljar lån för objekt som genom sin verksamhet bidrar till målen för hållbar utveckling och mobiliserar annan finansiering.  Finansieringen går i synnerhet till investeringar inom den privata sektorn, och målet är att också mobilisera privat kapital.

De utvecklingspolitiska investeringarna bidrar till de utvecklingspolitiska målen och de hjälper också att rikta kapital till investeringar och företagsverksamhet som är viktiga för utvecklingsländerna.

Syftet med de utvecklingspolitiska lånen och investeringarna är att få till stånd en hävstångseffekt, det vill säga uppmuntra andra offentliga eller privata finansiärer att investera i samma objekt. Finlands finansiering kan uppmuntra andra finansiärer att delta till exempel genom att erbjuda en längre betalningstid eller genom att eftersträva en måttligare vinst för att projektet i sin helhet ska bli lönsamt. Investeringarna stärker också Finlands inflytande i utvecklingsbankerna.    

Fram till 2022 hade Finlands utvecklingspolitiska lån och investeringar bidragit med uppskattningsvis över 1,7 miljarder euro i annan finansiering till projekt för hållbar utveckling.

Utvecklingspolitiska lån och investeringar kan indelas i lån och fondinvesteringar.  Investeringarna kan delas in i större blandfinansieringsfonder (klimatfonden Finland-IFC, klimatfonden Finland-IBD-Invest, EBRD High Impact Partnership for Climate Action HIPCA) och i fonder som finansierar tillväxtföretag samt små och medelstora företag (Asian Development Bank Ventures 1 och 2, Finn Church Aid Investment).  De större blandfinansieringsfonderna investerar vanligen i stora projekt som handlar om förnybar energi och infrastruktur. Investeringarna i tillväxtföretag samt små och medelstora företag kan gälla många olika projekt, till exempel lantbruksprojekt eller lansering av olika typer av teknik på marknaden.   

De utvecklingspolitiska lånen och investeringarna kräver brett beredningsarbete. Innan utrikesministeriet fattar beslut om en investering har utrikesministeriet grundliga förhandlingar med den aktör som investeringen gäller. Under förhandlingarna säkerställs att alla kriterier för utvecklingspolitiska investeringar fylls. Alla lån och investeringar behandlas av ministeriets interna investeringsarbetsgrupp.  Utrikesministeriet begär Statistikcentralens bedömning av alla sina investeringar.  

En rapport om utfallet av lånen och investeringarna ingår i den utvecklingspolitiska resultatrapporten.  

Läs mer: Klimatfonden Finland–IFC