Brexit ja ulkoministeriö. Kuva: Pixabay.

Brexit och utrikesministeriet

31.01.2019

Här hittar du information om utrikesministeriets ansvarsområden: handelspolitik, utrikes- och säkerhetspolitik samt frågor som rör utvecklingspolitik och konsulära tjänster.


Brexit

Många saker förändrades när Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen trädde i kraft fullt ut den 1 januari 2021. Följderna syns också i finländarnas liv och för de företag som bedriver handel med Storbritannien. EU:s och Storbritanniens relation är idag betydligt mer distanserad än tidigare. 

På julafton den 24 december 2020 nådde Europeiska kommissionen och Storbritannien samförstånd om handels- och samarbetsavtalet och om de kompletterande separata avtalen om datasäkerhet och samarbete inom kärnenergibranschen.  Den 29 december 2020 beslutade EU-länderna att de tre avtalen som blev klara till julen kan tillämpas temporärt från och med den 1 januari 2021. Därigenom förhindrades ett avtalslöst tillstånd mellan EU och Storbritannien efter övergångsperiodens utgång den 31 december 2020.

Den temporära tillämpningen är avsedd att fortgå högst till den 30 april 2021. Det är meningen att Europaparlamentet ska hinna godkänna avtalen före det. Därefter ska Europeiska unionens råd, det vill säga EU-medlemsstaterna, fatta ett separat beslut om godkännande av avtalen så att de slutgiltigt kan träda i kraft.

Storbritanniens utträdesavtal, som trädde i kraft den 1 februari 2020, tillämpas parallellt med det nu ingångna handels- och samarbetsavtalet och med andra avtal som eventuellt ingås senare. Utträdesavtalet skyddar bland annat EU-medborgarnas och de brittiska medborgarnas rättigheter, avtalar om hur det går med Storbritanniens ekonomiska åtaganden som landet ingick under sitt EU-medlemskap och fastställer förfarandena vid gränsen mellan Irland och Nordirland, med beaktande av den nordirländska fredsprocessen.

Den mest aktuella informationen om avtalet finns på Europeiska kommissionens webbplats(Länk till en annan webbplats.)

Brexit-samordningen i Finland

Varje ministerium ansvarar frågor som rör brexit inom sitt eget ansvarsområde. Statsrådets kansli ansvarar för den övergripande samordningen. På kansliets webbplats har vi samlat information om brexit enligt ämnesområde. 

Inom utrikesministeriets ansvarsområde påverkar Storbritanniens utträde handelspolitiken, inresetjänsterna, utrikes- och säkerhetspolitiken och utvecklingspolitiken. Utrikesministeriet ansvarar också allmänt för de bilaterala relationerna mellan Finland och Storbritannien.

Handelspolitiken: Export- och importföretagens pappersarbete ökar

Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien innehåller ett omfattande avsnitt om handeln och tar upp sådana frågor som vanligtvis ingår i EU:s frihandelsavtal, till exempel varuhandeln, tjänstehandeln, investeringar och offentlig upphandling. Avtalet är omfattande och skapar trygghet i handeln, men det ersätter inte den inre marknaden. Storbritanniens utträde ur EU:s inre marknad och tullunion innebär fler handelshinder, formaliteter och mer byråkrati för export- och importföretag och för investeringar.

Följder för medborgarna: Den fria rörligheten har upphört

EU-medborgarnas fria rörlighet mellan EU och Storbritannien upphörde efter Storbritanniens utträde ur EU:s inre marknad den 31 december 2020.  Genom utträdesavtalet tryggas rättigheterna för EU-medborgare som flyttat till Storbritannien och för brittiska medborgare som flyttat till EU före den 31 december 2020. I handels- och samarbetsavtalet avtalas om visumfria resor och vistelser i Storbritannien och EU. För närvarande kan brittiska medborgare besöka Schengen-området utan visum i högst 90 dagar under en period på 180 dagar. EU-medborgare kan resa till Storbritannien och vistas där i sex månader utan visum. För längre vistelser eller arbete kan det behövas uppehållstillstånd eller arbetstillstånd.

Utrikes- och säkerhetspolitiken: Samarbetet fortsätter

Det nya handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien omfattar inte samarbetet inom utrikes- och säkerhetspolitiken, eftersom Storbritannien inte var villigt att förhandla om ett avtalsbaserat förhållande på detta område.

Storbritannien och Finland är nära partner, och som en del av EU bygger nu Finland upp en ny relation till landet. Finland anser att det är viktigt att det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet och försvarssamarbetet mellan EU och Storbritannien fortsätter så nära som möjligt. Vid sidan av kontakterna på EU-nivå stärks de bilaterala relationerna.

Utvecklingspolitiken: Samarbetet fortsätter med Storbritannien som givare utanför EU

I EU:s förhandlingstext om utrikespolitiskt samarbetet ingick ett initiativ till samarbete på utvecklingspolitikens område, men inga förhandlingar fördes om denna helhet. EU samordnar emellertid sitt utvecklingssamarbete även med givare utanför EU, så samarbetet med Storbritannien fortsätter, men i en annan form.

Läs mer om brexit på andra webbplatser: