Riktlinjer

År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, som är förpliktande för FN:s medlemsländer. Det huvudsakliga syftet med resolutionen och därpå följande nio resolutioner är att stärka kvinnors roll och inflytande i konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsbyggande, och att öka kvinnors säkerhet i konflikter.

The urgent need to defend against authoritarianism and to stand up for the values of liberal democracy is highlighted today by the increasing violations of human rights and the deterioration of security globally due to the Russian war on Ukraine.

Suomen kolmannennesta, kansallisesta Naiset, rauha ja turvallisuus –toimintaohjelmasta teetetty ulkoinen arviointiraportti tarkastelee toimintaohjelman tavoitteiden toteutumista ja antaa suosituksia Suomen neljännen kansallisen toimintaohjelman valmisteluun.

Kehitysyhteistyön riskienhallintapolitiikka on tarkoitettu kaikkien ulkoasiainhallinnon kehitysyhteistyötehtävissä työskentelevien käyttöön. Kehitysyhteistyön riskienhallintapolitiikka täydentää ulkoministeriön riskienhallintapolitiikkaa.

Stärkandet av det multilaterala samarbetet är ett långsiktigt och centralt mål för Finlands utrikespolitik. För att lösa gränsöverskridande och delvis ännu okända utmaningar krävs samarbete som bygger på regelbaserad och internationell rätt.

FN:s säkerhetsråds resolution 2250 ”Unga, fred och säkerhet” från 2015 och de därpå följande resolutionerna 2419 (2018) och 2535 (2020) identifierar de ungas positiva och aktiva roll när det gäller att förebygga och lösa konflikter, bygga upp fred och förebygga våldsbejakande extremism. Medlemsländerna bör beakta de ungas behov och synpunkter samt öka de ungas delaktighet i beslutsfattandet och i alla skeden av fredsprocesser.

Nämä Punaisen Ristin kansainvälisen komitean julkaisemat suuntaviivat ovat päivitetty versio vuonna 1994 julkaistuista suuntaviivoista. Ne on tarkoitettu apuvälineeksi helpottamaan käytännön toimia, joilla vahvistetaan ympäristönsuojelua aseellisissa selkkauksissa. Vaikka ympäristövahingot ovat tietyssä määrin sotien väistämättömiä seurauksia, niillä on oltava rajansa.

Den 27 maj godkände statsrådet en redogörelse om utvecklingspolitiken för de kommande valperioderna. Avsikten med redogörelsen är att skapa en gemensam helhetsbild av en utvecklingspolitik som det finländska samhället kan stödja på bred basis.

Statsrådet godkände den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen och lämnade den till riksdagen för behandling den 29 oktober 2020. En utrikes- och säkerhetspolitisk redogörelse utarbetas för varje regeringsperiod i syfte att bedöma Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska omvärld och fastställa målen och prioriteringarna för Finlands verksamhet under de närmaste åren.

Skyldigheten att skydda betyder att varje stat enskildt och det internationella samfundet tillsammans har ett ansvar att förebygga, bekämpa och ingripa i omfattande grymheter.

Suomen Verotus ja kehitys -toimintaohjelma 2020-2023 toimeenpanee hallitusohjelman tavoitetta kehitysmaiden omien verojärjestelmien kehittämisestä.

Suomi humanitaarisen avun antajana -linjauksen tarkoituksena on vahvistaa Suomen humanitaarisen avun toimeenpanoa kriisialueilla ja ohjata toimintaa niin, että Suomi on periaatteellinen, innovatiivinen, eteenpäin katsova, joustava, luotettava ja tehokas toimija kansainvälisessä humanitaarisessa järjestelmässä. Julkaisuvuosi: 2019.

Att stärka civilsamhället i utvecklingsländer är en väsentlig och oskiljaktig del av Finlands utvecklingssamarbete.

Det främsta syftet med denna kommunikationsstrategi för utrikesförvaltningen är att höja kommunikationsberedskapen.

Projektet Finlands representation - struktur och verksamhetssätt granskade ministeriets och beskickningarnas strukturer, resurser och processer för att de krympande resurserna bättre ska kunna koncentreras till de viktigaste funktionerna.

Programmet för Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2016

Riktlinjerna för Finlands utvecklingspolitik har dragit upp i statsrådets redogörelse i februari 2016. Finland höjer sitt stöd till de minst utvecklade staterna och till bräckliga stater och riktar allt mer resurser till ursprungs-, transit- och mottagarländerna för den påtvingade migrationen. I Finlands utvecklingspolitik betonas särskilt kvinnors och flickors rättigheter och stärkandet av utvecklingsländers egen ekonomi.

Ulkoasiainhallinto on tutkitusti motivoiva ja työntekijöiden osaamista kehittävä työpaikka. Haluamme olla sitä jatkossakin, ja sen toteutumiseen tähtää myös henkilöstöstrategia vuosille 2015–2020. Se syntyi koko työyhteisöltä pyydettyjen ajatusten pohjalta ja koostuu viidestä tavoitteesta.

Suomen ulkoasiainhallinnon YK-strategia

Strategiassa määritellään ulkoasiainministeriön tavoitteet, joita myös toteutetaan yhteystyössä muiden ministeriöiden kanssa. Suomen kansainvälisen ihmisoikeuspolitiikan tavoitteiden toteutuminen edellyttää monilta osin tiivistä yhteistyötä ministeriöiden välillä.

Utrikesförvaltningen har utarbetat en miljöstrategi och ett miljöprogram för sin verksamhet. Med hjälp av strategin och programmet kommer utrikesförvaltningen att systematiskt arbeta för hållbar utveckling både inom utrikesministeriet och vid Finlands beskickningar runtom i världen.