Civilsamhället främjar de mänskliga rättigheterna och en hållbar utveckling

Ett viktigt mål för Finlands utvecklingspolitik är att stärka civilsamhällena i utvecklingsländerna och stödja civilsamhällesaktörernas arbete för att uppnå utvecklingsmål. Ett starkt, mångfaldigt och självständigt civilsamhälle är en förutsättning för hållbar utveckling, demokrati och förverkligandet av de mänskliga rättigheterna.

Civilsamhällesaktörerna som Finland stödjer, såsom organisationer, föreningar och stiftelser, främjar FN:s mål för hållbar utveckling, utrotning av extrem fattigdom och minskad ojämlikhet. 

Civilsamhället har en stor roll i utveckling 

Ett fritt och starkt civilsamhälle är en förutsättning för att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås, men kan inte tas för givet. 

Civilsamhällets utrymme har enligt flera internationella rapporter globalt sett försämrats de senaste åren. I farozonen är i synnerhet människorättsförsvarare som synligt kämpar för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna och kritiserar sitt lands makthavare. Främjande av fri informationsförmedling och yttrandefrihet är också avgörande faktorer för civilsamhällets verksamhetsförutsättningar. 

I nuläget är det särskilt viktigt att främja civilsamhällen i utvecklingsländer, där deras verksamhetsförutsättningar begränsas allt mer. Civilsamhällesaktörer – såsom föreningar, sammanslutningar, nätverk och stiftelser – spelar en central roll för främjandet av samhällen som är säkra, fredliga och tar hänsyn till alla befolkningsgrupper. Civilsamhällesaktörerna kan på ett betydande sätt öka människors kunskaper om sina rättigheter och stödja lika möjligheter för människor att delta i den offentliga debatten och påverka det politiska beslutsfattandet. Detta stärker demokratin i samhällena. Civilsamhällesaktörerna spelar även en viktig roll i främjandet av rättigheterna för dem som är mest utsatta och för att hjälpa dessa i att få sin röst hörd.

Finlands målsättning är att stärka civilsamhällena i utvecklingsländerna samt stödja civilsamhällesaktörernas arbete för att uppnå Finlands utvecklingspolitiska mål. Riktlinjer för genomförandet av detta mål ingår i såväl Utvecklingspolitisk riktlinje för det civila samhället (2017) som regeringsprogrammet för statsminister Marins regering (2019)(Länk till en annan webbplats.). I all verksamhet som finansieras med ministeriets medel för utvecklingssamarbete bör man finna verksamhetsformer som stärker civilsamhällena. Verksamheten får aldrig försvaga civilsamhällets verksamhetsförutsättningar.

Även i det internationella samarbetet främjar Finland stärkandet av civila samhällen och tryggandet av handlingsutrymmet för civila samhällen. Detta innebär att dessa teman främjas till exempel i EU, internationella finansinstitut och FN-systemet.

De finländska frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete uppvisar resultat  

Inom utvecklingssamarbetet, både i Finland och globalt, verkar mer än hundra finländska frivilligorganisationer och stiftelser som har erfarenhet allt från gräsrotsnivå upp till det internationella verksamhetsområdet. De genomför olika projekt och program i utvecklingsländer i samarbete med sina lokala partner. Organisationer och stiftelser är även aktiva i Finland och erbjuder på så sätt möjligheter för finländare att delta i utvecklingssamarbetet och få information om globala utvecklingsfrågor samt verktyg att påverka. Utrikesministeriet stödjer cirka 80–90 organisationer som utför utvecklingssamarbete genom flera olika stödformer som lämpar sig för olika civilsamhällesaktörers mångsidiga verksamhet. Mer information om olika stödformer och finansieringsbeslut finns på utrikesministeriets sida om anvisningar och finansiering för utvecklingssamarbete

Finländska organisationer och stiftelser har både särskild tematisk expertis och en lång erfarenhet av utvecklingssamarbete och samhällen i utvecklingsländer. De är verksamma på olika håll i världen, inom många sektorer och främjar rättigheterna för flera olika befolkningsgrupper. De ger mervärde till genomförandet av Finlands övriga utrikespolitik genom att koncentrera sig på sina egna kompetensområden och vara närvarande där andra aktörer kanske inte är det, till exempel på gräsrotsnivå i lokala samhällen och länder där Finland inte har någon annan verksamhet. 

Finländska frivilligorganisationer har långa partnerskap med civilsamhällesaktörer i utvecklingsländer, och dessa aktörer spelar en viktig roll i utvecklingen av sina egna gemenskaper och samhällen. Organisationerna samarbetar också bland annat med lokala myndigheter, företag och medier. Organisationerna stödjer människornas förmåga och rätt att driva igenom ändringar i de sina egna kontexter och förverkligandet av yttrandefriheten och mötesfriheten. Genom att stärka lika deltagande i samhället främjas reformer som gäller politik och lagstiftning, samt ansvarsfull förvaltning och företagsverksamhet.

Frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete fokuserar även på grundläggande behov och rättigheter för de allra fattigaste i utvecklingsländerna – kring teman som social utveckling, undervisning, hälsa, möjligheter till utkomst – och landsbygdsutveckling. Organisationerna har en stor roll inom det humanitära biståndet och är ofta de första biståndsgivarna i nödsituationer innan internationella aktörer hinner fram. Civilsamhällesaktörer spelar också en viktig roll i att stärka samhällens resiliens, beredskap inför samt förmåga att förebygga och lösa konflikter och kriser.

I Finland främjar civilsamhällesorganisationerna kunskaper och färdigheter i målen för hållbar utveckling och de mänskliga rättigheterna samt  i de förändringar som eftersträvas. Organisationerna är verksamma på olika håll i Finland och deras omfattande nätverk av frivilliga erbjuder många olika möjligheter för olika befolkningsgrupper, såsom barn och unga, äldre, invandrare och personer med funktionsnedsättning, en möjlighet att delta.

Finländska frivilligorganisationers och stiftelsers arbete i Afrika

På våren 2021 offentliggjorde Finland sin Afrikastrategi som betonar betydelsen av samarbete med samhällsaktörer med större omfattning än statsförvaltningen, till exempel civilsamhället, diasporan, företagen, forskningsinstituten och de unga. 

De finländska frivilligorganisationernas verksamhet har långa anor i Afrika. Geografiskt sätt fokuserar programmen och projekten starkt på Östafrika, där Etiopien, Uganda, Somalia, Kenya och Tanzania är de största samarbetsländerna. 

Organisationerna har nära förhållanden med det lokala civilsamhället och långa partnerskap med det lokala civilsamhället, myndigheterna, företag och andra aktörer. Finländska civilsamhällesorganisationer som verkar i Afrika samarbetar även sinsemellan. Organisationerna tänker smidigt och innovativt, vilket gör det möjligt att ta itu med nya utmaningar och ta tillfällen i akt.

I Afrika och på andra kontinenter är civilsamhället aktivt gällande att främjaa och stödja rättigheterna för de allra fattigaste befolkningsgrupperna som lätt drabbas av utslagning. I särskilt bräckliga kontexter, till exempel i Somalia, tillhandahåller civilsamhällesorganisationerna även basservice, till exempel hälso- och sjukvård och utbildning, då den offentliga sektorn inte klarar av det. Civilsamhällesorganisationer är även betydande genomförare av humanitär biståndsverksamhet. I fredsprocesser och försoningsarbete är det viktigt att ta hänsyn till det lokala civilsamhället som representerar olika befolkningsgrupper och intressen. Civilsamhällesorganisationerna kan även främja fredsarbetet. 

Kvinnors och flickors rättigheter

Civilsamhället har en stor roll i främjandet av kvinnors och flickors rättigheter. Civilsamhällesorganisationerna deltar genom sitt eget arbete direkt i att motarbeta fattigdom och ojämlikhet även med tanke på jämställdheten mellan könen. Det viktigaste målet i Finlands utvecklingspolitik är att minska fattigdom och ojämlikhet i världen.

Civilsamhällesorganisationerna främjar kvinnors och flickors rättigheter genom olika åtgärder samt genom påverkansarbete, inom många olika områden beroende på den lokala kontexten och hurdana behov lokala partner har identifierat. Arbetet riktas till exempel till att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt för att förebygga och bekämpa könsbaserat våld. Civilsamhällesorganisationerna utbildar kvinnor och erbjuder mikrolån och stöd för att grunda företag. I åtgärderna ingår även stöd för politiska, ekonomiska och sociala rättigheter samt för kvinnonätverk och kvinnliga människorättsförsvarare. Civilsamhällesorganisationerna främjar även kvinnors deltagande i fredsbyggande och förebyggande av konflikter. 

Genom sin lokala närvaro och sina partnerskap har civilsamhällesorganisationerna ofta en bättre tillgång till kärnan för arbetet mot diskriminering på flera grunder – med hänsyn till att kvinnors situationer är olika på grund av många sammankopplade grunder för diskriminerings såsom funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning eller könsidentitet, boplats, etnisk bakgrund samt bakgrund som asylsökande och invandring.

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning

De finländska civilsamhällesorganisationerna och deras partner utför ett betydande arbete för att bekämpadiskriminering på flera grunder och speciellt för att fämja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. 

Civilsamhällesorganisationernas arbetar utifrån  principen enligt vilken personer med funktionsnedsättning och deras organisationer deltar som nyckelaktörer i planeringen och genomförandet av utvecklingssamarbetet. En stor del av Finlands finansiering för utvecklingssamarbete för att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning kanaliseras via den finländska Abilis-stiftelsen och takorganisationen Samverkan inom funktionsnedsättning rf till utvecklingssamarbete som personer med funktionsnedsättning själv planerar och genomför. Organisationer för personer med funktionsnedsättning i Finland strävar efter att på ett ändamålsenligt sätt stärka funktionsrättsorganisationer och funktionsrättsrörelsen som en del av de lokala civilsamhällena. Målet är att personer med funktionsnedsättning ska ha kännedom om sina rättigheter och leva som jämlika med andra medborgare. Organisationerna utför även ett omfattande påverkansarbete för att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

Det omfattande samarbete som organisationerna för personer med funktionsnedsättning gör organisationsfältet har bidragit till att de finländska organisationernas finansiering och arbete för främjande av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning är allt mer omfattande och mångsidigare, och inkludering av personer med funktionsnedsättning är en allt fastare del av allt utvecklingssamarbete som utförs av finländska civilsamhällesorganisationer. Organisationerna främjar i synnerhet möjligheterna för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning att delta samt förverkligandet av deras sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Dessutom främjar organisationerna genom sitt arbete tillgängligheten och tillgången till tjänster i den fysiska miljön såsom i skolor eller hälsocentraler.  Rättigheterna för personer med funktionsnedsättning har beaktats även i organisationernas arbete för kommunikation och utbildning i globala frågor.

Civilsamhällesorganisationernas arbete under coronaviruspandemin

Civilsamhällesorganisationerna som utför utvecklingssamarbete har som viktiga partner till utrikesministeriet även varit en viktig del av Finlands stöd i det globala arbetet undercoronaviruspandemin. Många civilsamhällesorganisationer har reagerat på situationen genom att anpassa sina projekt och program till kampen mot coronaviruset. Utrikesministeriet har haft en flexibel inställning till de förslag till ändringar som civilsamhällesorganisationer framfört. Fram till maj 2021 hade sammanlagt över 5 miljoner euro allokerats på nytt till detta arbete via finansieringen för utvecklingssamarbete för civilsamhällesorganisationer. 

I civilsamhällesorganisationernas arbete mot coronaviruset har i synnerhet kommunikation betonats (till exempel upplysningsarbete om viruset och hur det sprids, hygienutbildning) och de lokala lösningar som hänför sig till kommunikationen. Dessutom har man även betonat bland annat tillhandahållandet av mathjälp, anskaffningen av skydds- och hygienutrustning, kvinnornas och flickornas rättigheter, behoven inom utbildningssektorn och att på alla sätt främja ställningen för personer i en särskilt utsatt ställning.  Civilsamhällesorganisationerna har stött personer med funktionsnedsättning bland annat genom att sprida information på ett tillgängligt sätt och stödja dessa personers förmåga att klara sig under undantagsförhållanden. 

I detta arbete utnyttjar organisationerna sitt mervärde: lokal närvaro, nätverkande på lokal nivå och expertis.