Finlands internationella klimatfinansiering och påverkansarbete
Finland stöder klimatåtgärder särskilt i de fattigaste länderna som en del av utvecklingssamarbetet. Finansieringen riktas till både begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Utvecklingspolitiska investeringar påskyndar effektivt klimatlösningar inom den privata sektorn.
Klimatfinansiering stöder begränsning av och anpassning till klimatförändringar
Utvecklingsländer behöver stöd för sina egna klimatåtgärder. Stödet behövs till exempel för att utveckla lagstiftningen, öka tjänstemännens kompetens och stärka klimatinstitutioner. Det är också viktigt att förbättra befolkningens beredskap att klara av klimatförändringarnas följder, både i städer och på landsbygden.
Industriländerna stöder de fattigaste länderna på olika sätt. De ger pengar och experthjälp för att stärka utvecklingsländernas egen kapacitet. Det är också viktigt att utveckla och överföra ny teknik. Här spelar utvecklingssamarbetet en viktig roll.
- Klimatfinansiering 2017–2023 (PDF) (öppnas i ett nytt fönster) (Öppnar nytt fönster)
- Finansiering för biologisk mångfald 2017–2023 (PDF) (öppnas i ett nytt fönster) (Öppnar nytt fönster)
- Infografik: Finlands klimatfinansiering till utvecklingsländer 2019 (PDF, 1 sida)
Finland bidrar med stöd genom flera olika kanaler, till exempel Globala miljöfonden (Global Environment Facility, GEF) och Gröna klimatfonden (Green Climate Fund, GCF), genom bilaterala utvecklingsprojekt och civilsamhällesorganisationers projekt. Klimataspekten beaktas också när finansbolaget Finnfund beviljar finansiering.
Klimatfonden Finland-IFC stöder klimatprojekt i utvecklingsländer
Finland gjorde sin första utvecklingspolitiska investering 2017 genom att tillsammans med Internationella finansieringsbolaget IFC, som hör till Världsbanksgruppen, bilda den bilaterala klimatfonden Finland-IFC.
Fonden stöder förnybar energi och hållbara klimatlösningar i länder där investeringsverksamhet är svår på grund av krävande förhållanden och en underutvecklad marknad, dvs. särskilt i de minst utvecklade länderna, övriga låginkomstländer samt lägre medelinkomstländer. Dessutom kräver projekt för förnybar energi ofta en stor startinvestering, som det inte nödvändigtvis finns lokal finansiering för.
Finland har investerat 114 miljoner euro i fonden, och fondens verksamhetsperiod är satt till 25 år.
Målet med fonden är att främja den privata sektorns investeringar i klimatprojekt i utvecklingsländer och därigenom stärka en hållbar utveckling. Finansieringen har betydande klimat- och utvecklingseffekter, såsom minskade växthusgasutsläpp samt minskad fattigdom i och med ökade skatteinkomster och nya arbetstillfällen.
IFC investerar också eget kapital i fondens projekt. IFC ansvarar också för investeringsbeslut, lockar privat och offentligt kapital till fonden samt rapporterar till utrikesministeriet om programmets årliga utvecklingseffekter och ekonomiska framgång.
- Finland–IFC-Climate Fund Factsheet (PDF, 1 286 KB)
- Finland–IFC-Climate Fund Eligible Activities (PDF, 327 KB)
- Frågor och svar om klimatfonden Finland-IFC (PDF, 275 KB) (på finska)
- Finland-IFC Blended Finance for Climate Program - Annual Report 2023 (PDF, 12 463 KB)
- Finland–IFC Blended Finance for Climate Program 2017–2021 (PDF, 3 030 KB)
Viktigt att stoppa avskogningen
Skogar binder koldioxid. De växthusgaser som orsakas av avskogning, det vill säga när skogar huggs ned, står för över en tiondel av de globala växthusgasutsläppen.
Att minska avskogningen och förbättra skogarnas tillstånd har också många andra fördelar, till exempel att vattendrag och naturens mångfald skyddas och erosion förhindras.
Det finns mycket skog i Finland, och vi kan utnyttja den kunskap vi har för att stödja hållbart skogsbruk i utvecklingsländer. Klimatförändringarna beaktas alltid när skogsprojekt planeras i utvecklingsländer.
Exempel på Finlands stöd till utvecklingsländers klimatåtgärder
- Genom Meteorologiska institutets projekt stöds utvecklingsländers anpassning till klimatförändringar. Tyngdpunkten ligger på att utveckla utvecklingsländernas egna väder- och klimattjänster och system för tidig varning.
- Finland finansierar programmet REDD+, som bekämpar avskogning. Genom det stöds bland annat plantering av skogar i Tanzania.
- I samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har Finland deltagit i att utveckla gratis programvara för bland annat skogsmätning, behandling av data, analys och rapportering. Med hjälp av programvaran kartlägger nu över hundra länder sina skogar på ett tillförlitligt sätt.
- Finland stöder omställningen till ren energi i södra och östra Afrika genom fonden EEP Afrika. Med stöd från fonden har man till exempel byggt upp en fabrik som tillverkar energieffektiva spisar.
Koldioxidmarknaden erbjuder kostnadseffektiv utsläppsminskning
För att hejda klimatförändringen behövs kostnadseffektiva sätt att minska utsläpp. En metod är att sätta ett pris på alla utsläpp av växthusgaser. Prissättning av koldioxid skapar ett ekonomiskt incitament för att minska utsläppen och hjälper till att styra investeringar till koldioxidsnåla alternativ.
Finland var det första landet i världen som införde en koldioxidskatt 1990, och våra kraftverk och industrier har deltagit i EU:s system för handel med utsläppsrätter sedan 2005. Vi stöder en utveckling av koldioxidmarknaden även i andra länder och arbetar för att stödsystem för fossila bränslen ska avskaffas.
En omfattande och ambitiös prissättning av koldioxid ligger i Finlands intresse eftersom det skapar marknader för klimatvänliga lösningar och främjar utvecklingen av internationella regler och institutioner. På detta sätt kan Finlands positiva klimatavtryck bli betydligt större än vår storlek.
Vi har från första början deltagit i att utveckla samarbetsmekanismer för internationella klimatavtal. Vi stöder också utvecklingsländernas kapacitet att utnyttja prissättningen av koldioxid i sin egen klimatpolitik.
Finland har styrt finansiering som främjar koldioxidmarknaden till exempelvis fonden Partnership for Market Implementation, som förvaltas av Världsbanken. Genom den stöds utvecklingsländer i planeringen och genomförandet av prissättningen, till exempel med hjälp av utsläppshandelssystem och utsläppsskatter.
Finland deltar också i flera samarbetsinitiativ i anslutning till prissättningen av koldioxid med de nordiska länderna och andra länder som bedriver en aktiv klimatpolitik. År 2019 inrättade Finland och Chile till exempel finansministrarnas klimatkoalition. Tanken är att införliva finanspolitiska instrument i bekämpningen av klimatförändringar: beskattningen, budgeteringen, finansieringen och offentliga upphandlingar. Att främja prissättningen av koldioxid är ett av koalitionens viktigaste mål.