Riskhanteringspolicy för utvecklingssamarbetet
Riskhanteringen ingår i planeringen, ledningen och styrningen av utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet samt hanteringen av deras kvalitet. Den omfattar utöver utrikesministeriets och beskickningarnas utvecklingssamarbetsverksamhet även den verksamhet som utrikesministeriet ansvarar för med stöd av lagstiftning, avtal eller andra skyldigheter.
Utrikesministeriets riskhanteringspolicy definierar de allmänna målen, principerna och ansvaren för ministeriets riskhantering. Den separata riskhanteringspolicyn för utvecklingssamarbetet kompletterar utrikesministeriets riskhanteringspolicy.
Utvecklingssamarbete involverar risker som ibland är svåra att förutse. Målet med riskhanteringen är att säkerställa utvecklingssamarbetets resultat och effekter i den rådande osäkerheten. När hjälpen riktas dit där nöden är störst, är också riskerna i samarbetet ofta som störst.
Riskhanteringspolicyn för utvecklingssamarbetet styr verksamheten under hela samarbetets livscykel:
- I beredningsskedet fastställer utrikesministeriet samarbetets mål och hur det ska genomföras. Samtidigt bedöms verksamhetens risker och metoderna för hantering av dem.
- Biståndsbesluten baserar sig på den bästa tillgängliga informationen om riskerna och deras sannolikhet. Riskerna utvärderas i förhållande till de mål som ställts upp för samarbetet.
- I finansieringsavtal och beslut om statsunderstöd beaktar man riskerna i samarbetet och ställer upp villkor för uppföljningen, utvärderingen och tillsynen.
Helhetsmässig riskhantering förbättrar möjligheterna att reagera på plötsliga och oväntade risker. I riskhanteringen använder man rapporterad och analyserad information om förverkligade risker och förändringsbehov, och på så sätt skapar man förutsättningar för kontinuerligt lärande.