Riskhantering inom utvecklingssamarbete

Förutseende och hantering av risker är en central del av verkställandet av utvecklingssamarbetet. I länder med svag förvaltning och i konfliktområden är behovet av hjälp stort, men även riskerna är avsevärda.

Målet med riskhanteringen är att säkerställa att utvecklingssamarbetet är resultatrikt och effektivt. Dess allmänna mål, principer och ansvar fastställs i Utrikesministeriets riskhanteringspolicy, som kompletteras av en separat riskhanteringspolicy för utvecklingssamarbete. Praktisk information och anvisningar för förebyggande och eliminering av sexuellt utnyttjande, övergrepp och sexuella trakasserier finns i vägledningen och policydokumentet om temana.

Riskerna i anslutning till utvecklingssamarbetet är olika och på olika nivåer. De kan gälla till exempel plötsliga förändringar i omvärlden: konflikter, naturkatastrofer eller fluktuationer i den internationella utvecklingsfinansieringen. Dessutom kan brister i planering, människors kompetens och system fördröja eller begränsa resultaten. Även korruption och missbruk av medel är hot mot resultatuppfyllelsen.

Riskhantering är en skyldighet för alla som bedriver utvecklingssamarbete – för såväl ministeriet som de aktörer som får finansiering. Vid utrikesministeriet ligger ansvaret för riskhanteringen på tjänstemännen, den utvecklingspolitiska styrgruppen som ger strategiska rekommendationer och kvalitetsgruppen för utvecklingssamarbete som säkerställer att riskhanteringen är enhetlig. En särskild riskhanteringsgrupp stöder utvecklingen av riskhanteringen, och den interna revisionen bedömer huruvida tillsynen och riskhanteringen är ändamålsenlig och tillräcklig.

Riskhantering ingår i alla skeden

Riskhanteringen kan beskrivas genom fem skeden som gäller genomförande av utvecklingssamarbetet.

1. Som en del av den strategiska planeringen övervägs vilken typ av risker ministeriet är berett att ta i relation till de resultat som åstadkoms. I helheten ingår bland annat riskkartläggning samt att skapa insikt om typiska risker som är förknippade med finansieringsformen och landet i fråga. Utifrån övervägande fattas beslut om vilken typ av finansiering som ska börja beredas.
2. I beredningsskedet identifieras och analyseras risker på olika nivåer och dessutom bedöms vilken betydelse de har för finansieringens genomförbarhet och resultatuppfyllelsen. Man strävar efter att påverka de identifierade riskerna genom att minska dem eller eliminera dem helt. Alla risker går dock inte att eliminera eller hantera, och detta får man acceptera. Utifrån utvärderingarna utarbetas riskhanteringsplaner som omfattar de centrala riskerna och hur dessa kan hanteras.
3. Innan beslut om finansiering och statsunderstöd fattas ska finansieringsförslaget godkännas i ministeriets interna kvalitetssäkring. Vid behandlingen bedöms bland annat huruvida riskhanteringsplanerna är tillräckliga och tillräckligt omfattande. Ansvarsfördelningen och skyldigheterna i fråga om uppföljning och tillsyn förs in i besluts- och avtalsvillkoren.
4. I genomförandefasen varierar uppföljnings- och tillsynsåtgärderna beroende på finansieringsform. Uppföljning och tillsyn genomförs enligt utrikesministeriets interna anvisningar (länk till anvisningen om uppföljning och tillsyn). Riskerna följs upp och hanteras med hjälp av bland annat avtalsenliga framstegs- och ekonomirapporter, revisioner och verksamhetsgranskningar samt halvtidsutvärderingar. I tillsynen kan också medverkan i styrgrupper samt uppföljningsresor och årsförhandlingar ingå. Vid behov görs särskilda granskningar eller utredningar. Alla misstankar om missbruk utreds enligt interna anvisningar. Om understödsmedel har använts felaktigt återkrävs de.
5. De uppnådda resultaten och effekterna samt risker som riktat sig mot verksamheten utvärderas också ur riskhanteringsperspektiv. I helheten ingår interna analyser, externa utvärderingar, bedömningar och granskningar. Slutledningarna styr verksamheten och utvecklingsarbetet.

Tillsyn av multilateralt samarbete

En stor del av Finlands utvecklingssamarbete genomförs av FN-organisationer och internationella finansinstitut. Av dem kräver Finland övergripande riskhantering, som inkluderar bland annat hantering av politiska, ekonomiska och hållbarhetsrelaterade risker samt åtgärder för att förebygga sexuellt utnyttjande, övergrepp och sexuella trakasserier.

I FN-organisationernas och utvecklingsfinansieringsinstitutens tillsyns- och granskningshelhet ingår bland annat rapporteringssystem mot missbruk, skydd av uppgiftslämnare, riskbaserad revisionsplanering samt självständiga enheter specialiserade på arbete mot korruption och missbruk. 

Medlemsländerna, som Finland, påverkar hur finansieringen används och finansieringspraxis genom att delta i delegationer som utövar högsta beslutanderätt. Hur praxis och ansvarsfördelningen ser ut i fråga om tillsyn och riskhantering i projekt och program som FN:s utvecklingsfinansieringsinstitut genomför avtalas i detalj i finansieringsavtalen.

Internationellt samarbete för att förhindra korruption

Tillsynen av och riskhanteringen inom utvecklingssamarbetet är en del av det nationella och internationella samarbetet för förhindrande av korruption, penningtvätt och finansiering av terrorism. Finland är medlem i flera internationella konventioner mot korruption. Utvecklingssamarbetet styrs också av OECD:s anvisningar mot korruption från 2016.

Utvecklingssamarbete stöder förebyggande av korruption. Man kan främja en god förvaltning bland annat genom att stärka parlamentets och myndigheternas tillsynsroll samt genom att förbättra tillgången till offentlig information och medborgarnas möjligheter att kräva information om utvecklingsprogrammens resultat och resurser.

Den interna revisionen övervakar också utvecklingssamarbetet

Utrikesministeriets enhet för intern revision granskar utrikesministeriets och beskickningarnas verksamhet. I granskningar av utvecklingssamarbetet utreder man om tillsynen av projekten och programmen är tillräcklig och effektiv.

Man bedömer också om rutinerna säkerställer att medlen används för rätt syften. Utifrån bedömningarna ger den interna revisionen rekommendationer för förbättring av tillsynen och riskhanteringen samt följer upp verkställandet av rekommendationerna.