Nordiskt samarbete

De nordiska länderna är Finlands närmaste internationella samarbetsparter. Dessa länder delar en gemensam säkerhetsmiljö och samma värderingar om demokrati, öppenhet och välfärdsstaten. Det nordiska samarbetet har långa anor och ett brett allmänt och politiskt stöd. Samarbetet sker både via officiella organisationer och inofficiellt, till exempel via civilsamhällesorganisationer.

Vad är nordiskt samarbete?

 

De nordiska länderna förenas av en gemensam historia, likartade kulturer och samhällssystem samt de nordiska språken. Den nordiska modellen bygger i hög grad på en tradition där stark demokrati, rättsstatsprincipen, jämställdhet, yttrandefrihet, tolerans samt ett aktivt civilsamhälle, delaktighet, hållbarhetstänkande och ett målmedvetet klimatarbete är förhärskande.

I det nordiska samarbetet deltar Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige samt Åland, Färöarna och Grönland. Samarbetet mellan de nordiska och baltiska länderna har också intensifierats under de senaste åren.

Målet för det nordiska samarbetet har ända sedan 1950-talet varit fri rörlighet i Norden och att tröskeln för att bo, studera, arbeta eller bedriva affärsverksamhet i Norden ska vara så låg som möjligt, oberoende av hemland. Det nordiska samarbetets historiska rötter sträcker sig mycket längre än så, såsom samarbetet med civilsamhällesorganisationer på 1800-talet.

Det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet har också långa anor. Under årtionden har de nordiska länderna samarbetat till exempel i fredsbevarande insatser och krishanteringsinsatser och för att främja de mänskliga rättigheterna. Under de senaste åren har det nordiska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet blivit allt intensivare.

Vision 2030

De nordiska statsministrarna publicerade i augusti 2019 en gemensam vision där Norden är det hållbaraste och mest integrerade området före 2030. Visionens tre prioriterade områden är ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden. Visionen styr det mellanstatliga samarbetet i Nordiska ministerrådet.

Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet

De viktigaste officiella organen för nordiskt samarbete är Nordiska rådet (NR) som grundades år 1952 och Nordiska ministerrådet (NMR) som grundades år 1971. Det rättsliga fundamentet för samarbetet är samarbetsöverenskommelsen mellan de nordiska länderna, det vill säga Helsingforsavtalet (1962) som har ändrats flera gånger. De senaste ändringarna trädde i kraft 1996.

Ordförandeskapet i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet roterar mellan länderna varje år.

Plenarförsamlingen är rådets högsta beslutande organ. Plenarförsamlingen samlas varje år i Nordiska rådets ordförandeland i månadsskiftet oktober-november.

Under sessionerna får de nordiska parlamentarikerna diskutera nordiska frågor direkt med statsministrarna och andra ministrar

Ministerrådets arbete är uppdelat i 14 delområden. Ministerrådet bistås av sekretariatet i Köpenhamn.

Ministerrådets årliga budget är cirka 140 miljoner euro. De nordiska länderna finansierar ministerrådets budget enligt en gemensamt överenskommen formel som baserar sig på ländernas bruttonationalprodukt. Finlands betalningsandel utgör cirka en sjättedel av ministerrådets budget. 

Gemensamma nordiska institutioner

I det nordiska samarbetet ingår också de gemensamma nordiska institutionerna som en väsentlig del. Det finns ett tjugotal sådana institutioner runtom i Norden.

Nordiska investeringsbanken, Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) och Nordiska utvecklingsfonden (NDF) är finansiella institut som är etablerade i Finland. I Helsingfors finns också Nordisk kulturkontakt (NKK), Nordiska institutionen för vidareutbildning inom arbetsmiljöområdet (NIVA) samt Nordens välfärdscenter NVC:s kontor.

Nordiska investeringsbanken NIB har grundats av Nordiska ministerrådet och medlemskapet i den har breddats så att även de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen är med.

Föreningarna Pohjola-Norden genomför via sina regionala föreningar och informationsenheter nordiskt medborgarsamarbete. Info Norden informerar om gränshinder. Kontoret för gränstjänsten Sverige-Finland-Norge i Torneå-Haparanda är också en del av nätverket för nordiska informationstjänster.