FN:s universella periodiska granskning

I Finland samordnar utrikesministeriet arbetet med Finlands nationella rapport om situationen för de mänskliga rättigheterna och förberedelserna inför granskningen. Projektet gäller dock statsrådet och alla förvaltningsområden deltar.

Vad är en universell periodisk granskning?

En universell periodisk granskning (Universal Periodic Review, UPR) är en mekanism inom FN:s råd för mänskliga rättigheter för jämförelse mellan staterna. Rådet använder mekanismen för att regelbundet granska hur FN:s medlemsstater fullgjort de skyldigheter och åtaganden som gäller mänskliga rättigheter. Granskningen har utvecklats till en viktig politisk mekanism som kompletterar FN:s övriga förfaranden för att övervaka de mänskliga rättigheterna.

Granskningsomgångarna löper över cirka fyra år. Den första granskningsomgången genomfördes 2008–2011, den andra 2012–2016 och den tredje 2017–2022. Den fjärde omgången börjar 2022. Situationen för de mänskliga rättigheterna granskas i varje FN-medlemsstat.

Hur går en periodisk granskning till?

Granskningen sker i flera faser. I centrum står en mellanstatlig dialog om läget för de mänskliga rättigheterna i den stat som granskningen gäller.  

Den stat som granskas sammanställer en rapport om situationen för de mänskliga rättigheterna.   Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter sammanställer slutsatser och rekommendationer av andra organ som övervakar de mänskliga rättigheterna. Därtill ska kontoret göra ett sammandrag av de synpunkter som det nationella människorättsorganet (i Finland Människorättscentret) och frivilligorganisationerna har lämnat in.

Utifrån dessa dokument ska UPR-arbetsgruppen, underställd FN:s råd för mänskliga rättigheter, granska läget för de mänskliga rättigheterna i medlemsstaten. Det rör sig om en dialog mellan medlemsstaterna: på arbetsgruppens möte kan andra FN-stater ställa frågor och komma med kommentarer. Medlemsstaterna kan också ge staten som granskas rekommendationer om åtgärder.  Om granskningen skrivs en rapport som innehåller dessa rekommendationer.

Finland representeras i UPR-arbetsgruppen av en tjänstemannadelegation som utses av statsrådet. I delegationen kan också utses oberoende observatörer från frivilligorganisationer.

Granskningen avslutas när rådet för mänskliga rättigheter godkänner arbetsgruppens rapport vid sin session. 

Vad ska Finlands nationella rapport innehålla?

I rapporten redogörs för utfallet av de rekommenderade åtgärderna från föregående granskningsomgång. Rapporten beskriver också framsteg och utvecklingsmål inom politiken för de mänskliga rättigheterna. Rapporten kan också innehålla politiska åtaganden, såsom ett åtagande att lämna en halvtidsrapport om utfallet av de rekommenderade åtgärderna. Rapporten som är koncist upprättas enligt FN:s anvisningar.

Finlands principer för arbetet inför granskningen är bland annat öppenhet, bred konsultation, beredskap till en naturlig dialog och självkritisk granskning samt samstämmighet mellan den nationella och internationella verksamheten för mänskliga rättigheter. Med sitt exempel vill Finland uppmuntra andra stater att följa de här viktiga principerna i sina granskningar.

Utrikesministeriet samordnar arbetet med den nationella rapporten och förberedelserna inför granskningen. Detta är ett projekt som gäller hela statsrådet och alla förvaltningsområden deltar.

Vad händer det med åtgärdsrekommendationerna?

Efter dialogen bestämmer den stat som granskningen gäller vilka åtgärdsrekommendationer den godkänner. Utrikesministeriet sänder rekommendationerna till de behöriga ministerierna för fortsatta åtgärder.

Staten ska införa de rekommendationer den godkänt och rapportera om utfallet antingen vid halvtidsgranskningen eller nästa periodiska granskning. Att godta rekommendationerna skapar inga juridiska förpliktelser utan det är frågan om ett politiskt åtagande.

Var kan jag få mer information?