Finlands internationella människorättspolitik
Målsättningarna för Finlands internationella människorättspolitik är att utrota diskriminering och främja öppenhet och delaktighet. Dessa målsättningar beaktas i all utrikespolitisk verksamhet.
Förbud mot diskriminering är en av de mänskliga rättigheternas grundpelare. Alla människor föds likvärdiga och alla ska ha samma rättigheter oavsett ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller andra åsikter, nationellt eller socialt ursprung, egendom, härkomst eller annan ställning.
De hållbaraste resultaten får man genom att uppmuntra grupper att själva delta i beslutsfattande som berör dem.
Finland fäster särskild uppmärksamhet vid romers och andra etniska, språkliga eller religiösa gruppers ställning. Mest utsatta för människorättskränkningar är personer som samtidigt hör till flera av ovan nämnda befolkningsgrupper.
Finland förespråkar specialåtgärder för att motarbeta diskriminering på flera grunder.
Öppenhet är ett villkor för lyckad människorättspolitik. Det är utrikesministeriets avsikt att öppenheten ska öka, både nationellt och i den egna verksamheten. Mera öppenhet leder också till att det civila samhället får större möjligheter att påverka.
Ett viktigt sätt att arbeta för mänskliga rättigheter i praktiken är att stödja frivilligorganisationernas verksamhetsmöjligheter.
Finland värdesätter människorättsförsvarares insatser. Utrikesministeriet har gett ut instruktioner om stöd och skydd för människorättsförsvarare. Instruktionernas centrala budskap går ut på att uppmuntra och sporra utrikesförvaltningens hela personal att aktivt delta i samarbete som försvarar mänskliga rättigheter.
Tyngdpunkterna i Finlands internationella människorättspolitik är följande:
Finland främjar kvinnors och flickors rättigheter och delaktighet
Finland arbetar aktivt för att främja kvinnors och flickors rättigheter och jämställdheten mellan könen i all sin utrikes- och säkerhetspolitik. Finlands betonar särskilt politisk och ekonomisk inkludering av kvinnor, att diskrimineringen av kvinnor ska utrotas och att man bör satsa på sexuell och reproduktiv hälsa samt sexuella och reproduktiva rättigheter.
Dessutom verkar Finland aktivt för att FNs säkerhetsråds resolution 1325 ska verkställas. Syftet med resolutionen är att skydda kvinnor och flickor i beväpnade sammandrabbningar och konflikter, främja kvinnors jämlika deltagande i fredsförhandlingar och återuppbyggnad samt förbygga könsrelaterat våld.
Att kvinnor får mera självbestämmanderätt och en jämställd position går inte att uppnå utan politisk och ekonomisk delaktighet och empowerment. Därför understryker utrikesministeriet kvinnors delaktighet och ledarskap i politiskt och ekonomiskt beslutsfattande. Man förstärker detta ytterligare med hjälp av utvecklingssamarbete, till exempel genom att stödja kvinnors och flickors utbildning.
Finland samarbetar också på lokalnivå, med organisationer som främjar kvinnors och flickors rättigheter och med försvarare av kvinnors mänskliga rättigheter.
Finland betonar vikten av att våld mot kvinnor och flickor utrotas. Särskild risk att utsättas för våld och ytterligare diskriminering löper de kvinnor och flickor som är offer för diskriminering på flera grunder.
Finland främjar också möjligheterna för lesbiska, bisexuella, transkönade och interkönade personer att åtnjuta sina mänskliga rättigheter, likvärdigt och fullt ut.
Sexuell och reproduktiv hälsa, liksom sexuella och reproduktiva rättigheter, ingår i de mänskliga rättigheterna och agendan för jämställdhet och utveckling. Att de förverkligas är viktigt med tanke på den egna kroppen, sexualiteten och den reproduktiva hälsan.
Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
En av de genomgående målsättningarna i Finlands människorättspolitik och utvecklingspolitik är att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska förverkligas. Målet är att flera personer med funktionsnedsättning ska delta i politiska beslut, så väl i Finland som internationellt.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förpliktar till att vi utvecklar obehindrade och framkomliga samhällen, där alla har möjlighet att få utbildning och hälsovård.
För att effektivare säkerställa att konventionen om personer med funktionsnedsättning verkställs stödjer Finland det arbete som FN:s specialrapportör för funktionshämmade personers ställning och rättigheter utför.
Finland finansierar projekt som främjar rättigheterna för personer med funktionsnedsättning på olika håll i världen. Bland annat är Finland en av de största finansiärerna av FN:s partnerskapsprogram för personer med funktionsnedsättning.
Förbättra sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter
Det är vanligt att sexuella- och könsminoriteter diskrimineras överallt i världen. Homosexualitet anses fortsättningsvis som kriminellt i över 80 länder. Finland förespråkar att kriminalisering av sexuell inriktning, könsidentitet och uttryck av könstillhörighet ska upphöra, likaså diskriminerande lagstiftning och diskriminerande myndighetsfunktioner på dessa grunder.
Finland främjar allas rätt att själva definiera sitt kön och sin sexualitet.
I synnerhet unga människor måste ha rätt till kunskap utan att diskrimineras på grund av sexuell inriktning, könsidentitet, könsuttryck eller familjeform. Finland stödjer lesbiska, homosexuella och bisexuella personers, transpersoners och intersexuella personers – med andra ord HBTQ-personers – rättigheter så väl med ekonomiska som med politiska åtgärder.
Finlands mål är att de principer från Yogyakarta som godkänts på sakkunnignivå antas som utgångspunkt för internationell människorättspolitik och internationella handlingsrekommendationer. Yogyakartaprinciperna kompletterar FN:s principer för mänskliga rättigheter och de omfattar sexuella- och könsminoriteters rättigheter.
Finland fortsätter att verka för rättigheter i samband med sexuell inriktning och könsidentitet genom att stödja initiativ som främjar temat, exempelvis vid FN:s generalsessioner och i människorättsrådet.
Finland verkställer aktivt HBTQ-riktlinjerna som berör EU:s yttre relationer. Riktlinjerna utgör ramarna för EU:s verksamhet i frågor som gäller sexuella- och könsminoriteter. Finland stödjer också den verksamhet som EU:s byrå för grundläggande rättigheter bedriver, och samarbetar bland annat med Europarådets människorättsombud.
Utrikesministeriet deltar – ofta tillsammans med andra EU-länder – i Pride-evenemang runt om i världen.
Förbättra ursprungsfolkens rättigheter
Finland strävar efter att förbättra ursprungsfolkens ställning genom att främja att man i praktiken förverkligar målsättningarna i FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter. Finland fortsätter också att stödja den verksamhet som FN:s institutioner för ursprungsfolk bedriver.
År 2014 antog FN:s medlemsstater, ursprungsfolken och representanter för det civila samhället en konklusion om främjande av ursprungsfolkens rättigheter, vid den första världskonferensen om ursprungsfolkens rättigheter som har arrangerats på hög nivå i FN. Slutdokumentet befäster det engagemang som staterna tidigare har visat angående ursprungsfolkens ställning och respekten för deras rättigheter. Det fungerar också som vägkarta för de kommande åren när ursprungsfolkens rättigheter verkställs.
Finland har ansett det särskilt viktigt att man uppmuntrar inkludering av ursprungsfolken i FN-systemet.
Ursprungsfolkens rättigheter är ett av Finlands genomgående utvecklingspolitiska teman. Att de förverkligas försöker man säkerställa genom att beakta rättigheterna allt bättre, redan när man planerar utvecklingspolitiska riktlinjer och projekt.
Främja ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Till de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESK-rättigheterna) hör bland annat rätten till utbildning, rätten till skäligt boende, rätten till mat, rätten till vatten, rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa, rätten till arbete och rätten till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor.
Finland arbetar för att ESK-rättigheterna ska få samma status som de medborgerliga och politiska rättigheterna.
Det är viktigt för Finland att verka för att ESK-rättigheterna ska förverkligas inom det internationella samarbetet, och i synnerhet när det gäller att eliminera diskriminering, så att de allra svagaste också har likvärdiga möjligheter att få utbildning, hälsovårdstjänster och ta del av arbetslivet.
Finland har som mål att så många stater som möjligt ska erkänna ESK-konventionens tilläggsprotokoll, som möjliggör enskilda klagomål.
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter är rättigheter som utgör förutsättningen för människovärdigt liv. Varje människa i varje land har rätt till mänskliga rättigheter.
De mänskliga rättigheterna finns förtecknade i internationella människorättsfördrag. De består bland annat av rätten till liv, personlig integritet, rättvisa rättegångar, rättsskydd och utbildning, okränkt familjeliv och privatliv, tanke- och religionsfrihet, uttrycksfrihet samt rörelsefrihet och frihet att församlas.
De stater som har anslutit sig till människorättsfördragen är skyldiga att respektera, skydda och verkställa alla människors mänskliga rättigheter, på lika villkor och utan att diskriminera någon.
Människorättspolitiken är en central del av Finlands regerings utrikes- och säkerhetspolitiska verksamhet. Finland betonar att de mänskliga rättigheterna, säkerheten och utvecklingen alla är beroende av varandra.
Finland anser att man med människorättspolitik kan skapa en rättvisare, tryggare och människovärdigare värld än den vi har idag.