Finlands Natomedlemskap
Finland ansökte om medlemskap i Nato den 17 maj 2022. Finlands anslutningsprotokoll till Nato undertecknades av Natoländerna den 5 juli 2022, och Finland fick observatörsstatus i alliansen. Efter att alla medlemsländer hade ratificerat Finlands anslutningsprotokoll och Finland nationellt godkänt medlemskapet blev Finland medlem i Nato den 4 april 2023.
Ett finskt Natomedlemskap både ökar säkerheten för Finland i den förändrade omvärlden och stärker stabiliteten och säkerheten i Östersjöregionen och Nordeuropa. Finlands starka försvarsförmåga och resiliens stärker också Nato och alliansens kollektiva försvar.
Som medlem i försvarsalliansen Nato deltar Finland fullskaligt i Natos kollektiva försvar och beslutsfattande och omfattas av säkerhetsgarantier enligt artikel 5 i Nordatlantiska fördraget.
Avtal som gäller medlemskapet och verksamheten i Nato och som Finland ska ansluta sig till
Efter att Finland blev fullvärdig medlem i Nato, måste vi ännu inom ett år godkänna åtta avtal som rör medlemskapet och verksamheten i Nato.
1. Ottawaavtalet
Ett avtal om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal som ingicks i Ottawa 1951. Avtalet som tillämpas på Natos nationella representanter och internationella personal gäller de privilegier och den immunitet som beviljas dem.
Avtalet innehåller även bestämmelser om Natos status som juridisk person.
Regeringens proposition om godkännande och sättande i kraft av nordatlantiska fördraget och Ottawaavtalet antogs av riksdagen den 1 mars 2023 (RP 315/2022 rd, RSv 327/2022 rd(Länk till en annan webbplats.)). Republikens president beviljade den 23 mars 2023 fullmakt att underteckna Ottawaavtalet och ratificerade avtalet.
Avtalet började gälla i Finland efter att Finland deponerade ratifikationsinstrumentet för avtalet i Washington den 7 juni 2023 (Fördrs 42 och 43/2023).
2. Nato Sofa
Ett avtal mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor, vilket ingicks i London 1951. Bestämmelserna gäller bland annat inreseformaliteter, rätten att bära vapen, utövande av domsrätt, rätten till och i vissa fall avstående från skadestånd samt styrkornas privilegier och immunitet.
Som deltagande stat i Natos Partnerskap för fred har Finland redan tidigare tillämpat Nato Sofa och Parisprotokollet (se punkt 3). Som en ny Natomedlem ska Finland ansluta sig till dessa avtal.
Regeringens proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av avtalet Nato Sofa och Parisprotokollet antogs av riksdagen den 19 mars 2024 (RP 90/2023 rd, RSv 10/2024 rd).
Republikens president beslutade den 22 mars 2024 om Finlands anslutning till avtalet Nato Sofa och Parisprotokollet. Finland deponerade den 28 mars 2024 anslutningsinstrumentet som gäller anslutning till avtalet hos Förenta staternas regering. Avtalet började gälla i Finland den 27 april 2024 (Fördrs 23 och 24/2024).
3. Parisprotokollet
Ett protokoll om status för de internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget som ingicks i Paris 1952. Genom protokollet utvidgas tillämpningsområdet för bestämmelserna i Nato Sofa med behövliga anpassningar att också gälla Natos staber och deras militära och civila personal. Finland deponerade den 28 mars 2024 anslutningsinstrumentet som gäller anslutning till protokollet hos Förenta staternas regering och protokollet började gälla i Finland den 27 april 2024 (Fördrs 25 och 26/2024).
4. Avtalet om informationssäkerhet
Ett avtal mellan parterna i nordatlantiska fördraget om informationssäkerhet, ingånget i Bryssel 1997. Avtalet innehåller bestämmelser om ömsesidigt skydd av säkerhetsskyddsklassificerad information.
Finland skyddar och behandlar Natos säkerhetsskyddsklassificerade information redan nu i enlighet med minimikraven och de grundläggande principerna i Natos säkerhetsbestämmelser. I och med medlemskapet kan Finland också få handlingar på Natos högsta skyddsnivå (Cosmic Top Secret).
Det multilaterala avtalet ersätter de bilaterala informationssäkerhetsarrangemangen mellan Finland och Nato.
Riksdagen godkände den 20 juni 2023 informationssäkerhetsavtalet och de säkerhetsbestämmelser som utfärdats med stöd av det (RP 4/2023 rd, RSv 4/2023 rd)(Länk till en annan webbplats.).
Republikens president godkände den 14 juli 2023 överenskommelsen och säkerhetsbestämmelserna som trädde i kraft i Finland den 28 augusti 2023 (FördrS 55 och 56/2023).
5. ATOMAL-konventionen
Ett avtal mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om samarbete avseende nukleär information som ingicks i Paris år 1969.
Bilagan till avtalet innehåller säkerhetsbestämmelser som gäller nukleär information.
Riksdagen godkände avtalet den 24 maj 2024 (RP 20/2024 rd). Finlands godkännandeinstrument i fråga om avtalet och protokollet om ändring av säkerhetsbilagan deponerades hos Förenta staterna den 18 juni 2024. Avtalet trädde i kraft i Finland den 20 juni 2024 (Fördrs 56 och 57/2024).
6. Avtalet om säkerställande av sekretess för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar
Ett avtal om ömsesidigt säkerställande av sekretess för försvarsrelaterade uppfinningar för vilka patent har sökts, ingånget i Paris 1960.
Avtalet bidrar till det ekonomiska samarbetet mellan medlemsstaterna i Nato genom att skapa förutsättningar för patentering av sekretessbelagda uppfinningar i andra avtalsländer.
Regeringens proposition om godkännande och sättande i kraft av avtalet antogs av riksdagen den 27 februari 2024 (RP 98/2023 rd, RSv 1/2024 rd). Republikens president godkände avtalet den 22 mars 2024. Avtalet trädde i kraft i Finland den 27 april 2024 (Fördrs 18 och 19/2024).
7. Avtalet om överföring av teknisk information
Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål som ingicks i Bryssel 1970. Avtalet gäller skyddet och behandlingen av äganderättslig teknisk information som förmedlas för försvarsändamål. Förmedlingen av äganderättslig teknisk information mellan Natos medlemsstater och Nato bidrar till forskningen på försvarsområdet och utvecklingen av försvarsmateriel på ett sådant sätt att uppgiftsägarnas rättigheter samtidigt skyddas.
Avtalet trädde i kraft i Finland den 27 april 2024 (Fördrs 21 och 22/2024).
8. Brysselavtalet
Finland ska också ansluta sig till avtalet om status för tredjestaters delegationer och representanter vid Nordatlantiska fördragsorganisationen. Brysselavtalet undertecknades i Bryssel 1994. I Brysselavtalet fastställs privilegier och immunitet för tredjestaters delegationer och företrädare vid Nordatlantiska fördragsorganisationen. Med stöd av detta beviljas delegationerna vid Nato status som diplomatisk beskickning inom Belgiens territorium.
Avtalet innehåller inga bestämmelser som hör till området för lagstiftningen och förutsätter inte heller i övrigt riksdagens godkännande.
Republikens president beviljade fullmakt att underteckna avtalet och godkände det den 17 november 2023. Avtalet trädde i kraft internationellt efter att Finland hade deponerat godkännandeinstrumentet som gäller avtalet hos den belgiska regeringen som är depositarie. I Finland sattes avtalet i kraft genom statsrådets förordning (1053/2023) den 30 november 2023 (Fördrags 76/2023).