Investeringsstöd för utvecklingsländer

Investeringsstödet för utvecklingsländer (Public Sector Investment Facility, PIF) hör till Finlands utvecklingspolitiska finansieringsinstrument. 

En utvärderingsomgång av konceptdokument för investeringsstödet för utvecklingsländer (Public Sector Investment Facility, PIF) pågår till den 4 mars 2022. Ansökningar kan skickas till: pif@formin.fi

 

Det har gjorts ändringar i anvisningarna för instrumentet. Som bilaga till konceptdokumentet ska man bifoga ett stödbrev av det ministerium i mållandet som utvecklar projektet (tidigare skulle detta brev vara av projektägaren), för att vi ska kunna säkerställa mållandets ägarskap och kapacitet att lyfta PIF-lånet redan i projektets förberedande fas.

 

Utrikesministeriet stöder vid behov och efter eget omdöme konsekvensutredningar om miljö- och samhällseffekter, de mänskliga rättigheterna eller utvecklingseffekter för de projekt som valts till fortsatt beredning.

Syftet med instrumentet är att stödja sådana investeringar i den offentliga sektorn i utvecklingsländerna som främjar de globala målen för hållbar utveckling och utnyttjar finländsk teknik och expertis.

Investeringsprojekten ska basera sig på mållandets nationella utvecklingsbehov och mållandet bär huvudansvaret för projektets totala kostnader. Med hjälp av instrumentet stöds investeringsprojektets inköpspris och ränta för exportkredit med medel för utvecklingssamarbete så att kostnaderna för investeringen minskar märkbart för utvecklingslandet.

Det är utrikesministeriet som ansvarar för att bevilja finansieringsstöd ur PIF-instrumentets medel. Finlands officiella exportgarantiinstitut Finnvera beviljar köparkreditgaranti för investeringskrediten. Stödet förutsätter tydliga utvecklingseffekter.

PIF-investeringsstödet hör till de Team Finland-instrument som förvaltas av utrikesministeriet, och det används i nära samarbete med de andra Team Finland-aktörerna.

Enligt FN:s investeringsrapport för 2014 borde utvecklingsländerna investera ca 3 300–4 500 miljarder euro per år för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling inom de viktigaste sektorerna innan 2030. Med hjälp av PIF-instrumentet möter Finland detta behov av investeringar.

Principer för stödet

Investeringsstödet för utvecklingsländer baserar sig på lagen om räntestödskrediter till utvecklingsländer (1114/2000), statsrådets förordning (1253/2000), lagen om statliga exportgarantier (422/2001) och OECD:s avtal om exportkrediter.

Med hjälp av instrumentet kan man finansiera investeringar i den offentliga sektorn i de minst utvecklade länder (LDC), länder med låg inkomstnivå (LIC) och lägre medelinkomstländer (LMIC), som uppfyller villkoren för Finnveras exportkreditgaranti.

PIF-investeringskrediterna är så kallade internationella blandkrediter, som är en kombination av utvecklingsfinansiering och exportkrediter. För att erhålla PIF-finansiering ska den som genomför projektet vara ett företag som är registrerat i Finland och projektet ska ha tillräckligt med finländskt innehåll som godkänts av Finnvera.

Utvecklingslandet upptar ett lån av en kommersiell bank med garanti av Finnvera för investeringen och utrikesministeriet betalar räntan på krediten och en del av köpesumman så att den gåvobiståndsandel på 35–50 procent som förutsätts av OECD för offentligt stödda exportkrediter uppfylls.

PIF-projekten ska vara ekonomiskt, samhälleligt och miljömässigt hållbara och de ska passa ihop med mållandets egna utvecklingsprogram. Instrumentet används för investeringar som främjar målländernas åtgärder för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling (Agenda 2030).

Stödet kan beviljas investeringar i till exempel den sociala sektorn, vatten och sanitet, energi, cleantech eller andra sektorer som ingår i utvecklingssamarbetet. Projekten ska vara i linje med Finlands utvecklingspolitik (bl.a. riktlinjerna som gäller rättighetsperspektiv och resultatinriktning).

Hur söker man om stödet?

Projektets syfte och basuppgifter kan i förberedelseskedet presenteras för utrikesministeriet i ett så kallat konceptdokument. Konceptdokumentet kan läggas fram av ett finskt företag som är intresserat av att genomföra projektet, av en aktör inom den offentliga sektorn i mållandet, ett finansinstitut som har intresse för att finansiera projektet eller ett företag i mållandet eller ett tredje land.

Utrikesministeriet meddelar årligen på sin webbplats när konceptdokument kan lämnas in för utvärdering och utlåtande.

Exportören eller kreditinstitutet lämnar in en ansökan om köparkreditgaranti till Finnvera. Ansökningsblanketten och information om köparkreditgarantin finns på Finnveras webbplats(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster).

Utrikesministeriet bedömer projektets genomförbarhet, övervakar upphandlingsförfarandet och fattar beslut om beviljandet av PIF-stöd. Finnvera fattar ett garantibeslut för exportkrediten genom vilket de risker som är förenade med krediten garanteras.

Kreditgivaren ka vara ett finländskt kreditinstitut eller ett kreditinstitut som beviljats koncession inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som uppfyller Finnveras villkor. När det gäller beviljandet av kredit iakttas principerna i OECD:s konsensusöverenskommelse om exportkrediter. Enligt den kan kredit beviljas sådana projekt som är företagsekonomiskt olönsamma men nationalekonomiskt lönsamma.

Ett projekt är företagsekonomiskt olönsamt om kredittagaren inte får så stora inkomster av själva projektet att hen kan betala kostnaderna för kommersiella krediter. Projekt kan i vissa fall vara så olönsamma att det inte går att få kommersiell finansiering för det.

Anvisningar för finansieringsinstrumentet Investeringsstöd för utvecklingsländer (PDF, på finska)

Frågor och svar om instrumentet för investeringsstöd för utvecklingsländer (Public Sector Investment Facility, PIF)

Hur skiljer sig investeringsstödet från räntestödskrediter?

Investeringsstödet har utvecklats för att svara mot behovet av investeringar som stöder genomförandet av de globala målen för hållbar utveckling i utvecklingsländer. Genom instrumentet kan också investeringar i de minst utvecklade länderna (LDC) finansieras, vilket inte var möjligt genom räntestödsinstrumentet.

Den ekonomiska kapacitet som finansieringen förutsätter kontrolleras med hjälp av Finnveras OECD-kreditvärdering, IMF:s bedömning av hållbar skuldsättning och genom utvecklingspolitiska helhetsbedömningar vid Finlands ambassader.

Det ordnas en utvärderingsomgång för preliminära projektplaner minst en gång om året. Detta ger företagen information redan i ett tidigt skede om investeringsstödet passar deras projekt.

Byggkostnader får utgöra max 20 procent av finansieringen. Minimiandelen som ska användas till att stärka den lokala kapaciteten och säkerställa investeringens hållbarhet har höjts till 10 procent.

Hur kontrollerar PIF utvecklingseffekterna?

Projektens utvecklingseffekter bedöms ingående och de är en grundförutsättning för att investeringsstödet ska beviljas. Utvecklingseffekterna stärks av att partnerländerna har ett starkt ägarskap i projektet och av att stödet riktas rätt: projekten ska hjälpa utvecklingsländerna uppnå både de globala målen för hållbar utveckling och målen i nationella utvecklingsplaner.

Det görs en konsekvensbedömning av projekten gällande såväl de mänskliga rättigheterna, sociala aspekter som miljöeffekter. I utvärderingen anlitas utomstående experter och utrikesförvaltningens resurser för utvecklingssamarbete.

Maximinivån för byggkostnader minskar korruptionsrisken bland lokala underleverantörer, och minimiandelen för stärkande av den lokala kapaciteten förbättrar investeringens hållbarhet på lång sikt.

Vad innebär det att det ska ingå finsk expertis i projekten som stöds genom investeringsstödet?

Det företag som genomför projekt ska vara registrerat i Finland och projektets finländska innehåll ska vara på en nivå som Finnvera godkänner. Nivån fastställs utifrån Finnveras aktuella normer. För närvarande innebär det i de flesta fall minst en tredjedel finländsk insats.

Vilken storleks projekt kan få finansiering genom instrumentet?

Projekten finansieras genom ett lån av en affärsbank till utvecklingslandets förvaltning. Bankerna beviljar på grund av transaktionskostnaderna inte lån på mindre än 10 miljoner euro, vilket därmed är den undre gränsen för projekten. Utrikesministeriets budget ställer en övre gräns på 30 miljoner euro.

Vad är typiska exempel på projekt som lämpar sig för investeringsstödet?

Genom instrumentet kan sådana projekt få finansiering som är lönsamma med tanke på nationalekonomin men företagsekonomiskt olönsamma för den som genomför det. Exempel på projekt där det med stor sannolikhet går att finna finländsk expertis är utbyggandet av elektricitet på landsbygden, sol-, vatten- och vindkraftverk i fattiga regioner, anläggningar för avfallshantering, vatten och avlopp, utbildning, utrustning inom sjuk- och hälsovården eller nätanslutning i glesbygder.

Det behövs också specialkompetens om bland annat radar i kustbevakningen för att bekämpa piratism, logistiska lösningar, väderradar och mudderverk för att öppna vattenleder och främja fisket.