Agenda 2030 – de globala målen för hållbar utveckling

År 2015 enades FN:s medlemsländer om Agenda 2030 och om de mål som styr arbetet med hållbar utveckling åren 2016–2030. Målens syfte är att avskaffa den extrema fattigdomen i världen och att trygga välfärd åt alla på ett sätt som är hållbart för miljön.

Alla världens länder berörs av Agenda 2030 och dess mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG). Det är i första hand staten som ansvarar för att genomföra Agenda 2030. För att målen ska kunna uppnås behövs det insatser också från de lokala förvaltningarna, den privata sektorn, civilsamhället och medborgarna.

Agenda 2030 innehåller 17 mål för hållbar utveckling som ska uppnås före 2030. År 2023 var man inne på halvtid för att genomföra Agenda 2030. På grund av bland annat ett flertal samtidiga kriser och de långvariga konsekvenserna av covid-19-pandemin släpar man dock efter målen.

Finland har åtagit sig att uppnå målen både i Finland och i det internationella samarbetet. Vårt utvecklingssamarbete och vår övriga internationella verksamhet underbygger detta åtagande.

Vad strävar vi efter? 

Syftet med Agenda 2030 är att skapa en hållbar utveckling såväl när det gäller ekonomin, människors välfärd som miljön. I programmet ingår en plan för hur programmet ska genomföras och hur arbetet ska följas upp.

Det finns 17 globala mål för hållbar utveckling. Dessutom finns det totalt 169 delmål. Hur målen uppfylls ska följas upp med över 200 globala mätare och vid sidan om dessa har staterna sina egna nationella indikatorer. Alla länder har åtagit sig att främja Agenda 2030 i sin helhet. Principen är att ingen ska lämnas efter i utvecklingen.

17 målsättningar för hållbar utveckling:

  1. Utrota all form av fattigdom överallt.
  2. Utrota hunger, säkerställa matsäkerhet och förbättrad nutrition och förespråka hållbart jordbruk.
  3. Garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar.
  4. Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla.
  5. Uppnå jämställdhet och förstärka alla kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter.
  6. Garantera tillgång till och ett hållbart användande av vatten och sanitet för alla.
  7. Garantera tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla.
  8. Uppmuntra en fortsatt inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, fullt och produktivt arbete och anständiga jobb.
  9. Bygga upp en hållbar infrastruktur, förespråka inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.
  10. Minska ojämlikheter inom och mellan länder.
  11. Göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
  12. Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
  13. Utan dröjsmål agera för att bekämpa klimatförändringen och dess inverkan.
  14. Bevara och nyttja haven och marina resurser på hållbart vis.
  15. Skydda, återställa och uppmuntra till hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa och återställa landdegradering och stoppa förlusten av biologisk mångfald.
  16. Uppmuntra fredliga samhällen, tillgodose tillgång till rättvisa för alla och bygga effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer.
  17. Stödja verkställandet av hållbar utveckling i större utsträckning och återuppta det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

En fullständig lista av delmålen och mätarna (på engelska).(Länk till en annan webbplats.) 

Utfallet av Agenda 2030 följs upp på global nivå. En central roll i detta arbete har FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling (High-Level Political Forum, HLPF)(Länk till en annan webbplats.) som bedömer ländernas framsteg när det gäller att uppnå målen för hållbar utveckling.

Vilka framsteg har vi gjort för att uppnå målen?

En halvtidsutvärdering(Länk till en annan webbplats.) av utfallet av målen i Agenda 2030 visar att endast 15 procent av målen kommer att kunna uppnås före 2030. För resten av målen visar rapporterna långsam utveckling eller rent av tillbakagång. 

Vissa framsteg har det dock gjorts 2015–2019 bland annat när det gäller att utrota extrem fattigdom, minska mödra- och barnadödligheten och göra rent vatten och elektricitet tillgängliga för allt fler människor.

Framstegen avstannade dock till stor del på grund av covid-19-pandemin 2020 och andra kriser. Kriserna har försämrat utvecklingsutsikterna i synnerhet för låginkomstländer och länder med lägre medelinkomst. Flera av dessa länders utvecklingsindikatorer har blivit sämre.

Enligt utvärderingen är det dock fortfarande möjligt att uppnå målen för hållbar utveckling om man arbetar målmedvetet. Vid toppmötet om hållbar utveckling 2023 åtog sig FN-länderna att vidta åtgärder för att få fart på hållbar utveckling. Också det framtidsavtal som länderna enade om vid FN:s framtidstoppmöte i september 2024 syftar till att effektivisera hållbar utveckling med hjälp av konkreta åtaganden och åtgärder.

Hur säkerställer man arbetets finansiering?

Beslut om finansieringen av Agenda 2030 och de andra formerna för att genomföra programmet fattades vid toppmötet i Addis Abeba(Länk till en annan webbplats.) i Etiopien 2015.   Mötet hör till den serie av toppmöten om utvecklingsfinansiering (International Conference on Financing for Development) som ordnas vart 10:e år. Nästa toppmöte kommer att hållas i Sevilla i Spanien 2025.

Det årliga underskottet i den utvecklingsfinansiering som behövs för att uppnå målen för hållbar utveckling beräknas uppgå till cirka 4 000 miljarder euro. Summan är dock bara en bråkdel av hela världens finansiella tillgångar.

Bara en liten del av den nödvändiga finansieringen kan täckas med offentlig utvecklingsfinansiering. Det väsentliga är att vart och ett land bär ansvaret för sin egen utveckling. Att stärka den ekonomiska basen och öka de nationella resurserna i utvecklingsländer är viktigt.  

Centrala åtgärder i detta arbete är åtagandena att utveckla beskattningen, vidta åtgärder mot korruption och strypa olagliga penningflöden. Det som också är viktigt är att man driver konsekvent politik och att de politiska besluten inom de olika sektorerna följer samma linje som bidrar till hållbar utveckling. Vetenskap, teknik, digitalisering och innovationer är bra redskap för att få till stånd praktiska lösningar. Finland betonar privat finansiering och den privata sektorns lösningar eftersom de har en allt större betydelse för hållbar utveckling.

Finland bidrar till uppfyllelsen av målen även i utvecklingsländerna

Finlands mål är att konsekvent främja hållbar utveckling såväl nationellt som internationellt.  Finlands utvecklingspolitik bygger på målen för hållbar utveckling.

De prioriterade områdena för vår utvecklingspolitik syftar till att uppfylla dessa mål. Vi arbetar med hållbar utveckling i synnerhet inom våra särskilda kompetensområden, såsom kvinnors och flickors rättigheter och utbildning. För att uppnå målen för hållbar utveckling är det enligt Finland viktigt att arbeta bland annat på områdena jämställdhet, inkluderande utbildning, teknik, digitalisering och innovationer.

Också den allmänna utrikes- och säkerhetspolitiken och handelspolitiken syftar till att främja hållbar utveckling. Som medlem i Europeiska unionen bidrar Finland till exempel till att överallt i världen reformera den lagstiftning som gäller arbete och att i internationella handelsförhandlingar beakta marknadstillträdet för de produkter som är viktiga för utvecklingsländer.

Hur syns genomförandet av Agenda 2030 i Finland?

Finland är ett föregångarland när det gäller att genomföra Agenda 2030. I fyra år i rad har Finland kommit på första plats i en internationell jämförelse(Länk till en annan webbplats.). Finlands styrkor är utbildning och kompetens, samhällelig stabilitet, starka institutioner och en modell för hållbar utveckling som för samman många olika aktörer.  

Trots att vi klarat oss bra i den internationella jämförelsen behöver vi utveckla bland annat åtgärderna mot ojämlikhet och klimatförändringar. Likaså måste vi få våra konsumtions- och produktionsmönster på en mer hållbar nivå. Det finns fortfarande mycket att göra också när det gäller jämställdhet mellan könen.

Det centrala organet för att genomföra Agenda 2030 är Kommissionen för hållbar utveckling som leds av statsministern.  Kommissionen har arbetat utan avbrott i över 30 år, det vill säga längre än någon annan motsvarande kommission i världen. Till kommissionen hör centrala aktörer i det finländska samhället och modellen har fått mycket positiv uppmärksamhet ute i världen.

Vart fjärde år får riksdagen en redogörelse för utfallet av Agenda 2030 (2017, 2020, 2024). Redogörelsen(Länk till en annan webbplats.) beskriver regeringens åtgärder i fråga om vart och ett av de 17 målen för hållbar utveckling både nationellt och internationellt samt hur man följer upp och utvärderar utfallet av målen.

Regeringen rapporterar om framstegen också direkt till FN. Finland kommer att lägga fram den tredje landsrapporten om hållbar utveckling i FN i juli 2025. Den föregående rapporten(Länk till en annan webbplats.) presenterades 2020.

Hur har målen för hållbar utveckling fastställts?

Tanken om att hållbar utveckling inte bara är en miljöfråga utan att den också har en social, ekonomisk och kulturell dimension började vinna terräng inom det internationella samfundet i slutet av 1980-talet. 

Vid miljö- och utvecklingskonferensen i Rio de Janeiro i Brasilien undertecknades 1992 tre internationella avtal som är centrala med tanke på hållbar utveckling: ramkonventionen om klimatförändring, biodiversitetskonventionen och konventionen för bekämpning av ökenspridning.

Klimatkonventionen kompletterades 1997 genom Kyotoprotokollet. De länder som har godkänt protokollet har åtagit sig att minska sina växthusgasutsläpp med sammanlagt fem procent jämfört med 1990 års nivå. Detta krav gällde dock bara rika industriländer och protokollet kritiserades för att sakna ambition.

Vid millennieskiftet samlades världens stats- och regeringschefer igen för att diskutera den framtida utvecklingen, vilket ledde till Millenniedeklarationen som fastställde åtta tydliga utvecklingsmål, det vill säga millenniemål(Länk till en annan webbplats.) (Millennium development goals, MDG). Tidsfristen för målen gick ut 2015. Fram till dess hade man gjort några stora framsteg: fattigdomen hade till exempel halverats jämfört med 1990 och över två miljarder människor hade fått tillgång till rent dricksvatten.

Utvecklingen hade emellertid inte fördelats jämnt. En av utmaningarna var också att millenniemålen i huvudsak gällde utvecklingsländer och inte tog hänsyn till den ohållbara utveckling som också skedde i utvecklade länder. Redan innan tidsfristen för millenniemålen löpte ut stod det klart att man måste arbeta hårdare för att uppnå målen för hållbar utveckling och att också andra aktörer än stater måste delta i arbetet. 

År 2012 hölls ett nytt toppmöte i Rio de Janeiro (Rio +20). På mötet beslutade länderna att de bereder tillsammans nya utvecklingsmål efter millenniemålen. Länderna ville ta fram ett program som bättre än tidigare beaktar utvecklingsländernas behov. De formulerade programmets mål bland annat genom att ordna breda samråd med medborgare, experter och stater. Vid toppmötet i New York i september 2015 beslutade FN:s medlemsländer om ett nytt handlingsprogram för hållbar utveckling, Agenda 2030.

På andra webbplatser

Tämän sivun sisällöstä vastaa