EU:s gemensamma handelspolitik

Finland och de andra medlemsstaterna driver sina egna handelspolitiska intressen genom EU. EU:s gemensamma handelspolitik omfattar varu- och tjänstehandeln, handelsaspekter på immateriell egendom, offentliga upphandlingar och utländska direktinvesteringar.

Europeiska kommissionens meddelande om en översyn av handelspolitikenLänk till en annan webbplats. offentliggjordes i februari 2021. I meddelandet anges riktlinjerna och målen för EU:s handelspolitik under de kommande åren. Avsikten är att rådets slutsatser ska godkännas i maj 2021 efter en debatt om frågan mellan medlemsländerna.

Den handelspolitiska beslutsprocessen i EU

Europeiska kommissionen, medlemsstaterna (i Europeiska unionens råd) och Europaparlamentet fastställer tillsammans EU:s gemensamma handelspolitik. 

Handelspolitiken skiljer sig avgörande från till exempel EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik, eftersom handelspolitiken så gott som helt är unionens exklusiva befogenhet.

Exklusiv befogenhet gällande handelspolitiken betyder att kommissionen tar initiativ och lägger fram gemensamma förslag angående handelspolitiken och förhandlar om handelsavtal med tredjeländer.

Även om kommissionen har en stark och synlig ställning inom handelspolitiken, styrs kommissionens verksamhet dock av medlemsländerna. Europeiska unionens rådLänk till en annan webbplats. (ministerrådet), som består av representanter för medlemsstaternas regeringar, beslutar om förhandlingsmandat, internationella avtal och diverse handelspolitiska åtgärder.

LissabonfördragetLänk till en annan webbplats. som trädde i kraft i december 2009 medförde ökat handelspolitiskt deltagande för Europaparlamentet. Det innebär bland annat att förhandlingar om frihandelsavtal och handelspolitisk lagstiftning behöver godkännande av både Europeiska unionens råd och Europaparlamentet.

Ärenden som har att göra med handelspolitik bereds centraliserat i ministerrådets handelspolitiska kommitté handelspolitiska kommittéLänk till en annan webbplats. (Trade Policy Committee, TPC), i vilken alla medlemsstater är representerade.

Kommittén sammanträder också regelbundet i olika expertgrupper (bl.a. tjänster och investeringar).

EU:s bilaterala relationer till de viktigaste handelsparterna, såsom USA, Ryssland, Kina, Indien, Brasilien och Japan, spelar en viktig roll i EU:s handelspolitik.

Finland bevakar sina intressen i Europeiska unionen

Som medlem i Europeiska unionen sköter Finland sin handelspolitiska intressebevakning som en del av EU:s gemensamma handelspolitik. Det är utrikesministeriets sak att bereda och sammanfoga EU:s handelspolitik i Finland.

Kommissionen är förpliktigad att regelbundet konsultera medlemsstaterna. Därför kan medlemsstater, som Finland, aktivt påverka innehållet i handelspolitiken under olika skeden i processen.

Finlands ståndpunkter i den handelspolitiska kommittén bereds i den handelspolitiska beredningssektionen EU2, som är underställd kommittén för EU-ärendenLänk till en annan webbplats. och består av representanter för olika förvaltningsområden. Utöver denna begränsade sammansättning sammanträder sektionen i en omfattande sammansättning där utöver statsförvaltningen också olika intressentgrupper är representerade.

Vid behov kan Finlands ståndpunkt tas upp i kommittén för EU-ärenden, som består av ministeriernas kanslichefer eller deras ställföreträdare, och i sista hand behandlas de i regeringens EU-ministerutskott. Statsrådet är skyldigt att informera riksdagen om viktiga handelspolitiska frågor så att riksdagen i sista hand fastställer Finlands ståndpunkt. Dessutom förutsätter bland annat avslutandet av sådana handelsförhandlingar som inbegriper områden som hör till medlemsländernas behörighet riksdagens godkännande.

Världshandelsorganisationen WTO

Världshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO) grundades 1995 och har sitt högkvarter i Genève i Schweiz. WTO är en mellanstatlig organisation med 164 medlemsländer. WTO:s nya generaldirektör, Ngozi Okonjo-Iweala från Nigeria, inledde sitt uppdrag i mars 2021. Mandatperioden fortsätter till utgången av augusti 2025.

Multilaterala handelsförhandlingar inom WTO är en central del av Finlands handelspolitik. Inom WTO företräds EU-medlemsländerna av EU-kommissionen. I Finland är det utrikesministeriet som har huvudansvaret för förhandlingarna inom WTO.

WTO har tre huvuduppgifter: att vara ett permanent forum för handelsförhandlingar, förvalta handelsavtal och lösa handelstvister. WTO omfattar cirka 98 procent av världshandeln.

Förhandlingarna i den så kallade Doharundan (Doha Development Agenda) som inleddes 2001, var att underlätta marknadstillträdet inom bl.a. jordbruk och tjänster, undanröja handelshinder och uppdatera handelsreglerna. Ett särskilt mål var att förbättra utvecklingsländernas möjligheter att delta i internationell handel. Det har inte gjorts några nämnvärda framsteg i förhandlingarna. År 2013 nåddes samförstånd om ett avtal om underlättande av handeln. Vid ministermötet 2015 godkändes dessutom ett beslut om slopande av exportstöd för jordbruk. Dessa har dock förblivit de enda betydande resultaten av förhandlingarna. I praktiken står Doharundan stilla.

WTO har därmed länge befunnit sig i kris. De regler som i huvudsak härstammar från 1980-talet motsvarar inte dagens verklighet, besvärsorganet för tvistlösning fungerar inte längre och därtill finns det behov att effektivisera WTO:s ordinarie kommittéarbete och övervakningen av att avtalsförpliktelserna följs.

Reform av WTO är ett centralt mål för EU

I kommissionens meddelande från februari 2021 om en översyn av handelspolitiken fästs stor vikt vid det multilaterala handelssystemet och WTO. En första prioritering är återupprätta ett fullt fungerande tvistlösningssystem. Också stärkandet av WTO:s förhandlingsverksamhet ses som en central del, eftersom reglerna till många delar bör uppdateras. Det är också viktigt att diskutera hur de multilaterala förhandlingarna bättre kan integreras i WTO-systemet. 

Till följd av coronakrisen har WTO också tagit upp handel och hälsa, hållbar utveckling samt i vidare bemärkelse organisationens roll i den ekonomiska återhämtningen efter pandemin genom handel.

Finland stöder upprätthållandet och stärkandet av ett multilateralt regelbaserat handelssystem. Finland anser att de mål för en reform av WTO som presenteras i kommissionens meddelande är rätt riktade och värda att understöda.

WTO:s nästa ministermöte (MC12) ordnas i november 2021. Med tanke på WTO:s trovärdighet och det multilaterala handelssystemet är det viktigt att man vid mötet kan fatta beslut om en reform av WTO.