Finland som aktör i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik

Centrala mål för Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) är att trygga unionens gemensamma värderingar, bevara fred, befästa demokrati och mänskliga rättigheter samt förstärka unionens inre och yttre säkerhet. Finland deltar aktivt i förverkligandet och utvecklandet av GUSP.

För att kunna svara på de föränderliga utrikes- och säkerhetspolitiska utmaningarna krävs det att EU agerar konsekvent, samstämmigt och effektivt.

I ett brett perspektiv omfattar GUSP alla delområden inom utrikespolitiken och frågor som gäller den yttre säkerheten.   

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken skapades ursprungligen genom Maastrichtfördraget 1992. Den har vidareutvecklats genom grundfördrag.

GUSP:s instrument

När det internationella läget förutsätter operativa åtgärder av unionen fattar rådet (rådet för utrikes frågor) de beslut som behövs. Till GUSP:s kraftigare redskap hör de olika slag av sanktioner som EU har utfärdat mot tredjeländer samt krishanteringsoperationer.  Dessutom använder unionen sig av olika diplomatiska verktyg, såsom uttalanden och hänvändelser, s.k. démarcher.

Under ledning av EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik för EU politisk dialog med tredje parter för att förstärka sin internationella profil och påverka internationell politik i enlighet med sina målsättningar. Mötena som hör till dialogen kan ha som mål att utforma gemensamma ståndpunkter i internationella frågor, informationsutbyte, att förstärka samarbetet och förtroendet eller att påverka motpartens beteende i problematiska frågor.

Europeiska unionens utrikestjänst bistår den höga representanten med samordningen av unionens yttre åtgärder och säkerställandet av åtgärdernas ändamålsenlighet.

Till stöd för den höga representanten kan Europeiska unionens råd utnämna specialrepresentanter för att handha specifika politiska uppdrag. För kris- och konfliktområden utanför EU har man utnämnt flera specialrepresentanter. Med hjälp av dem strävar unionen efter att få direkt information om läget inom områdena och att aktivt delta i lösningen av problemen.

Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitiska mål

Målen för Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik ingår i den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster) (2016). Målet för strategin är att öka EU:s inflytande globalt, stärka den utrikes- och säkerhetspolitiska sammanhållningen och kopplingen mellan EU:s inre och yttre politikområden.

EU har fortsatt arbetet för att specificera den målnivå som fastställts i den globala strategin och för att utveckla EU:s inre och yttre handlingsförmåga och sammanhållning bland annat med (Länk till en annan webbplats.)den strategiska kompass(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster)  som godkändes våren 2022. Den strategiska kompassen beaktar det förändrade säkerhetsläget i Europa och är en konkret strategi för att utveckla EU:s säkerhets- och försvarssamarbete. Den innehåller mål för att utveckla den militära kapaciteten, stärka resiliensen, effektivisera EU:s snabbinsatser och krishantering, öka den militära rörligheten och för att förbättra den europeiska gemensamma strategiska kulturen och förmågan till samverkan.

Finlands utgångspunkter i GUSP

Regeringsprogrammet(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster) definierar Finlands utgångspunkter i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Förutsättningarna för Finlands säkerhet, välstånd och framgång bygger på ett brett samarbete med andra stater och internationella aktörer

Europeiska unionen är en naturlig politisk gemenskap för Finland, och utvecklandet av unionen stärker Finlands stabilitet, välstånd och säkerhet. 

Enligt statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse (10/2020) är Europeiska unionen Finlands viktigaste referensram, kanal för påverkan och säkerhetsgemenskap när det gäller yttre förbindelser. Genom att stärka EU:s yttre handlingsförmåga, sammanhållning och unionens globala ledarskap stärker Finland samtidigt också sin egen säkerhet.

Enligt statsrådets redogörelse om EU-politiken (1/2021) bidrar Finland till att stärka EU:s globala roll och inflytande och att utveckla EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Genom att i högre grad tillämpa beslut med kvalificerad majoritet och konstruktiv röstnedläggning kan EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik bli snabbare och trovärdigare.

I statsrådets redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön (1/2022) konstateras det att EU:s roll som en utrikes- och försvarsaktör har stärkts. EU reagerade ovanligt snabbt, samstämmigt och effektivt på Rysslands invasion av Ukraina bland annat genom att besluta om sanktioner mot Ryssland och stötta Ukraina.