Finland som aktör i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik

Till de centrala målen för Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) hör att trygga unionens gemensamma värderingar, bevara freden och befästa demokratin, de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och rättsstatsprincipen samt stärka unionens inre och yttre säkerhet. Finland deltar aktivt i beredningen av EU:s riktlinjer och beslut om GUSP och främjar ett effektivt genomförande av riktlinjerna.

För att EU ska kunna svara på de föränderliga utrikes- och säkerhetspolitiska utmaningarna krävs en konsekvent, enhetlig och effektiv verksamhet från EU:s sida. I vid bemärkelse omfattar EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik alla utrikespolitiska områden och alla frågor som rör den yttre säkerheten.

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken upprättades ursprungligen 1992 genom Maastrichtfördraget. Den har vidareutvecklats genom efterföljande grundfördrag.

Lissabonfördraget, som trädde i kraft 2009, stärkte den institutionella ställningen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Dess främsta mål var att öka effektiviteten och den globala tyngden för EU:s utrikespolitik. I och med Lissabonfördraget fick EU en ”utrikesminister” och en utrikesförvaltning, då det för unionen inrättades en tjänst som EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Europeiska utrikestjänsten(Länk till en annan webbplats.) (EEAS), som bistår den höga representanten.

GUSP:s instrument

Vid verkställande av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik används politiska och ekonomiska instrument, militära medel och redskap för civil krishantering. 

I sin utrikespolitik använder sig unionen av olika diplomatiska medel, till exempel politisk dialog, rådets slutsatser, uttalanden och hänvändelser, så kallade démarcher. Krishanteringsoperationer och restriktiva åtgärder mot tredjeländer, dvs. sanktioner,(Länk till en annan webbplats.) hör till de mest konkreta instrumenten inom GUSP.

Europeiska unionens utrikestjänst stöder den höga representanten vid beredning av unionens yttre åtgärder och vid säkerställande av att verksamheten är konsekvent och samordnad.

Till stöd för den höga representanten kan Europeiska unionens råd utse särskilda representanter för särskilda politiska uppdrag. För kris- och konfliktdrabbade områden utanför EU har det utsetts flera särskilda representanter, som hjälper unionen att på ett aktivt och övergripande sätt delta i konfliktlösning. För närvarande har EU sammanlagt tio särskilda representanter, varav nio har utsetts till ett regionalt uppdrag och en till ett tematiskt uppdrag.

Finlands utgångspunkter i GUSP

Regeringsprogrammet(Länk till en annan webbplats.) fastställer Finlands utgångspunkter när det gäller EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Den tilltagande rivaliteten mellan stormakterna kräver att EU tar ett starkare globalt grepp för att trygga medlemsstaternas intressen. I den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen(Länk till en annan webbplats.) fastslås att Europeiska unionen är Finlands viktigaste värde- och säkerhetsgemenskap och den främsta utrikespolitiska påverkanskanalen.

EU:s roll som utrikes-, säkerhets- och försvarspolitisk aktör har stärkts på grund av Rysslands anfallskrig. EU:s och Natos roller när det gäller att stödja säkerheten i Europa stärker och kompletterar varandra.

EU har en viktig roll som möjliggörare av europeiskt säkerhets- och försvarssamarbete och som tillhandahållare av övergripande säkerhet. Finland stöder aktivt att EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) stärks och att det europeiska säkerhets- och försvarssamarbetet utvecklas på ett konkret och övergripande sätt som en del av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.