Multilateralt samarbete

 

Inom den internationella utvecklingspolitiken är Finland en större aktör än vad landets storlek ger vid handen. Det är det multilaterala samarbetets förtjänst. Till multilateralt samarbete räknas till exempel arbetet i FN och internationella utvecklingsbanker.

Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.
Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto den 5 maj 2021 i Helsingfors. Foto: UM

De viktigaste multilaterala organisationerna är Förenta Nationerna och dess olika organ samt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD. Världsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken är exempel på betydande internationella finansiella institut för utvecklingsfinansiering. Internationellt samarbete kring beskattning, miljö- och klimatfrågor ingår också i vårt multilaterala samarbete.

Cirka en tredjedel av medlen för egentligt utvecklingssamarbete kanaliseras genom multilaterala partner. Ur de övriga medlen går bland annat Finlands andel av EU:s utvecklingssamarbete.

En viktig del av Finlands utvecklingspolitik

Genom det multilaterala samarbetet kan Finland påverka hur finansieringen av utvecklingssamarbetet riktas och bidra till att förbättra förhållandena i utvecklingsländerna.

Finland finansierar de multilaterala organisationernas arbete och deltar i deras påverkansarbete. Finansieringen består av medlemsavgifter och allmänna bidrag, av finansieringsandelar i utvecklingsbankernas miljö- och klimatfonder, tematiskt stöd, regionalt stöd och stöd till enskilda länder. Tillsammans med de övriga medlemsländerna påverkar Finland också på politisk nivå hur medlen används och hur målen för hållbar utveckling främjas i världen.

Det multilaterala utvecklingssamarbetet har flera fördelar. Den kan genomföras effektivt på ett geografiskt vidsträckt område och det omfattar ett stort antal teman. Den har en bred finansieringsbas och god genomslagskraft.

Vi kan till exempel använda vårt politiska inflytande i FN:s generalförsamling, i FN:s ekonomiska och sociala råd, i styrelser för organisationer, fonder och program och under bilaterala möten och besök. Påverkansarbete bedrivs också under förhandlingar om tilläggsfinansiering och kapitalökning med klimat- och miljöfonder och utvecklingsbankernas fonder.

Finland deltar också i att utveckla internationella organisationers arbete. Vi framhåller då särskilt vikten av strategisk planering, inflytande, effektivitet, öppenhet, samordning med andra aktörer och utvärdering av resultaten.

Vi följer noggrant upp hur de multilaterala aktörerna använder sina medel och når de mål som ställts upp. Finland är medlem av givarnas nätverk Mopan (Multilateral Organizations Performance Assessment Network)(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster), som utvärderar internationella organisationers resultat och effektivitet.

Finland aktivt i FN-organ som främjar jämställdhet

Genom FN hade världens stater en central roll i att utarbeta de globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030. Varje år bedömer FN hur genomförandet av målen framskrider. 

Finland satsar särskilt på arbetet i de FN:s organ som främjar jämställdhet och minskad ojämlikhet.

Finland stöder också FN:s utvecklingsprogram (UNDP)(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster), FN:s miljöprogram (UNEP)(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster), FN:s partnerskap för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UNPRPD) (Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster)och kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR)(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster).

Samarbete för miljön och mot klimatförändringen

Finland stöder internationella organisationers och fonders miljö- och klimatarbete. Vårt mål är att utveckla det multilaterala miljö- och klimatsamarbetet och att stödja genomförandet av internationella avtal.

Genom samarbete stärker vi utvecklingsländernas egna miljö- och klimatåtgärder. Det är särskilt viktigt för länder med begränsade administrativa resurser. Hållbar förvaltning och användning av naturresurser har bevisligen en stor betydelse för fredlig utveckling.

Genom Gröna klimatfonden GCF(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster) stöder Finland koldioxidsnål hållbar utveckling. Globala miljöfonden GEF(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster) fungerar som officiell finansieringskanal för flera miljökonventioner. I GEF framhåller Finland ett jämställdhetsperspektiv och den privata sektorns roll.

Multilateralt samarbete för rättvis beskattning

För att stärka utvecklingsländernas beskattningsförmåga krävs multilateralt samarbete. Finlands arbete fokuserar i synnerhet på Afrika, där vi stöder multilateralt kollegialt stöd och lärande bland annat genom de afrikanska skatteförvaltningarnas samarbetsforum ATAF(Länk till en annan webbplats.) och Afrikanska nätverket för skatterättvisa TJNA. Det första steget mot att stärka Afrikas beskattningsförmåga är att stoppa illegala finansiella flöden som minskar skatteintäkterna. Detta är en prioritering i det multilaterala arbetet i Afrika och i skattepartnerskapet mellan EU- kommissionen Afrikanska unionen.

Det globala multilaterala skattesamarbete som Finland stöder koncentreras också huvudsaklogen till Afrika. Till detta hör till exempel Finlands stöd till initiativet för skatteansvar inom gruvbranschen (EITI(Länk till en annan webbplats.)), till nätverket för civilsamhällesorganisationer som övervakar detta och till UNDP:s initiativ Skatteinspektörer utan gränser(Länk till en annan webbplats.).

Utvecklingsbankerna minskar fattigdomen

Finansiella institut för utvecklingsfinansiering brukar kallas utvecklingsbanker. Instituten ägs ofta av flera länder. De erbjuder utvecklingsländer lån på fördelaktiga villkor, bistånd i form av donationer, kapitalinvesteringar, garantier och teknisk hjälp. Deras primära uppgift är att minska fattigdom och stödja en hållbar utveckling. Dessutom är utvecklingsbankerna betydande klimatfinansiärer, eftersom 28–40 procent av deras finansiering (beroende på bank eller fond) riktas till att stödja klimatåtgärder i utvecklingsländer.

Traditionellt har finansieringen riktats till den offentliga sektorn. Utvecklingsbankerna stöder idag i allt högre grad också verksamhet på den privata sektorn. Finansieringen kan till exempel användas för att underlätta företagens villkor och affärsmiljön.

Finland och Internationella finansieringsbolaget IFC, som hör till Världsbanksgruppen, har grundat en gemensam klimatfond som stöder förnybar och ren energi och andra klimatprojekt i utvecklingsländer.

Världsbanken är efter EU Finlands viktigaste kanal för offentligt bistånd. Det är finansministeriet som har huvudansvaret för ärenden som rör Världsbanken. Finland representeras i bankens styrelse av vår finansminister. Utvecklingsministern är suppleant. Läs mer om Världsbanken och Finlands verksamhet där på

Finansministeriets webbplats(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster)

Världsbankens webbplats(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster)

Finland påverkar genom fonder

Finland deltar i ungefär 40 av Världsbankens fonder.  Den fond som får den största finansieringen är Afghanistan Reconstruction Trust Fund(Länk till en annan webbplats.) för återuppbyggnad av Afghanistan. 

Andra fonder som Finland finansierar är bl.a. Human Rights and Development Trust Fund(Länk till en annan webbplats.), Världsbankens expertfond DFSP(Länk till en annan webbplats.), Digital Development Partnership DDP(Länk till en annan webbplats.) och Foundational Learning Compact Trust Fund FLC som fokuserar på utbildningssektorn.

Finland är också aktiv i olika regionala utvecklingsbanker, det vill säga Afrikanska utvecklingsbanken(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster), Asiatiska utvecklingsbanken(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster), Interamerikanska utvecklingsbanken(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster), Nordiska utvecklingsfonden(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster)Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster) och Internationella fonden för jordbruksutveckling IFAD(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster).

Besluten fattas i styrelserna för de finansiella instituten. Länderna har inflytande genom sina röstningsgrupper. Till exempel i Världsbanken är Finland i samma röstningsgrupp som de nordiska och de baltiska länderna. I Afrikanska utvecklingsbanken arbetar Finland tillsammans med Norge, Sverige, Danmark, Indien och Irland, och i Asiatiska utvecklingsbanken åter med Kanada, Nederländerna, Norge, Sverige, Danmark och Irland.

Finland finansierar också bilateralt utvecklingssamarbete tillsammans med utvecklingsbankerna.

Helsingfors – en FN-stad

FN är en viktig partner för Finland när det gäller samarbete kring digitalisering och innovation. Finland har som mål att kompetens, teknologi och innovationer ska utnyttjas bättre för att stödja genomförandet av de globala målen för hållbar utveckling. Det är viktigt att digitaliseringen och tekniska lösningar används på ett sätt som beaktar de mänskliga rättigheterna. Målet är att hitta lösningar som främjar rättigheterna och välfärden för de mest utsatta grupperna på lång sikt.

Många FN-organisationer verkar i Helsingfors. FN:s laboratorium för teknisk innovation UNTIL grundades 2018. Labbet ska lösa problem som står i vägen för de globala målen för hållbar utveckling. UNTIL samarbetar intensivt med den privata sektorn, civilsamhällesorganisationer och högskolor.

Kontoret för FN:s program för sociala påverkansinvesteringar (Sustainable Infrastructure Impact Investments Office) och det globala innovations- och teknologiprogrammet, som båda är underställda FN:s kontor för projekttjänster (UNOPS), har också nyligen flyttat till Helsingfors. Programmet för påverkansinvesteringar fokuserar på stora infrastrukturprojekt i utvecklingsländer inom tre sektorer: förnybar energi, förmånligt boende och utveckling av hälsoinfrastrukturen.

I Helsingfors finns även WIDER-institutet som är FN-universitetets forskningsinstitut för ekonomisk utveckling. WIDER-institutet främjar hållbar och jämlik utveckling genom att tillhandahålla högklassig ekonomisk forskning till stöd för det politiska beslutsfattandet.

Också FN:s avtalssekretariat Helcom (Skyddskommissionen för Östersjön) och Internationella migrationsorganisationen IOM:s regionala kontor verkar i Helsingforsregionen.

Finländska experter i världen

Sedan 1965 har Finland med medel för utvecklingssamarbete understött biträdande experter och volontärer i FN-organen och utvecklingsbanker. Programmets syfte är att stärka FN:s kapacitet, öka antalet finländska experter på utvecklingssamarbete och framförallt att stödja att finländare rekryteras till internationella organisationer.

Rekrytering till internationella uppdrag