Det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet

De nordiska länderna är Finlands närmaste internationella samarbetsparter. Länderna har en gemensam säkerhetsmiljö och ett nära utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. Det nordiska samarbetet har ett brett allmänt och politiskt stöd.

Nordiska flaggor på Järnvägstorget i Helsingfors.
Flaggning på Nordens dag på Järnvägstorget i Helsingfors den 23 mars 2021. Foto: UM

Det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet har långa anor. Under årtionden har de nordiska länderna samarbetat till exempel i fredsbevarande insatser och krishanteringsinsatser och för att främja de mänskliga rättigheterna. Under de senaste åren har det nordiska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet blivit allt intensivare. Ett bra exempel på detta är det nordiska försvarssamarbetet Nordefco.

De nordiska länderna har en gemensam säkerhetsmiljö och de samarbetar intensivt, även om ländernas försvarslösningar skiljer sig från varandra. Det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet bedrivs både bilateralt och multilateralt utifrån gemensamma intressen. Finlands samarbete med de övriga nordiska länderna, i synnerhet Sverige, har under de senaste åren ökat och blivit mångsidigare bland annat till följd av det försämrade säkerhetsläget i Östersjön och i andra närområden. Samarbetet bedrivs på bred front mellan olika myndigheter och det är ofta mycket konkret.

Utifrån gemensamma intressen kan de nordiska länderna tillsammans stärka säkerheten inom sitt territorium och öka sina insatser när det gäller att främja den globala säkerheten. Det nordiska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet har ett brett allmänt och politiskt stöd. Inom ramen för nordisk samverkan är det också möjligt att selektivt främja andra säkerhets- och försvarspolitiska pelare som är viktiga för Finland, EU:s säkerhets- och försvarspolitik och samarbetet med Nato.

Samtidigt har dock säkerhetshoten i Finlands närområden blivit mer varierande. Det gäller till exempel hybridpåverkan, okontrollerad migration, terrorism och säkerhetsutmaningar i anslutning till ny teknik. Det är allt viktigare att försvara internationell rätt och den regelbaserade internationella ordningen. Förändringarna påverkar den nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska agendan och innebär förutom utmaningar också nya möjligheter för och behov av samarbete.

De nordiska och de baltiska ländernas utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete

Samarbetet mellan de nordiska och de baltiska länderna (Nordic-Baltic, NB8) har pågått sedan 1990-talet. De nordiska och de baltiska ländernas utrikesministrar hade sitt första gemensamma möte 1990, vilket betyder att 30 år av samarbete firades 2020. Finland är ordförandeland för NB8-samarbetet 2021. Ordförandeskapet roterar mellan de länder som deltar i samarbetet, och för närvarande är det Estland som leder NB8-samarbetet. Finland var senast ordförande 2011.

De nordiska och de baltiska länderna är Finlands nära samarbetspartner på många områden. NB8-gruppen behandlar aktuella utrikes- och säkerhetspolitiska frågor ur både global och europeisk synvinkel. På agendan har på senare tid tagits upp frågor med anknytning till bland annat digitalisering och klimatförändringar. NB8-samarbetet kompletterar EU-integrationen samt N5-samarbetet och dialogen mellan de nordiska länderna.