Barentssamarbetet

Barentssamarbetet tillför en regional och praktisk aspekt till det övergripande arktiska samarbetet.

Foto: Arktiska centret, ​​​​Lapplands universitet

Barentsrådet (Barents Euro-Arctic Council, BEAC) grundades 1993 på initiativ av Norge utifrån den så kallade Kirkenesdeklarationen. Barentsrådets syfte är att främja stabilitet och hållbar utveckling i Barentsregionen, det vill säga norra Finland, Sverige, Norge och Ryssland.

Säkerhetspolitik och maritimt samarbete står utanför Barentssamarbetet.

Rådet består av Norge, Sverige, Finland, Ryssland, Danmark, Island och EU medan Nederländerna, Storbritannien, Italien, Japan, Kanada, Polen, Frankrike, Tyskland och Förenta staterna har observatörsstatus.

Barentsrådets tvååriga ordförandeskap roterar mellan de fyra staterna i regionen, det vill säga Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Finland tar följande gång över ordförandeskapet för två års tiden från oktober 2021 till oktober 2023. 

Barentsrådets utrikesministermöte hålls vart annat år och däremellan koordineras rådets arbete av en regelbundet sammanträdande tjänstemannakommitté (Committee of Senior Officials, CSO), där ländernas ambassadörer företräder utrikesministrarna.

Finlands mål i Barentssamarbetet

I Barentssamarbetet framhåller Finland vikten av kontinuitet och regionens naturliga styrkor. Under de kommande åren kommer samarbetet sannolikt att präglas av den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen, av fortsatt beredskap inför pandemier och de nödvändiga åtgärderna mot klimatförändringen och för hållbar utveckling.

Verksamheten under Finlands ordförandeskap stöder sig på de globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030, den europeiska gröna given och Barents regionråds program 2019–2023.

Vi fokuserar på en hållbar utveckling och en sund miljö, kontakter mellan människorna, fungerande transporter och goda förbindelser.

De olika regionerna och landskapen har en nyckelroll i främjandet av samarbetet mellan människor i Barentsregionen. När det gäller kontakterna mellan människor fokuserar Finland särskilt på ungdomarna. Unga är nyckeln till Barentsregionens framtid och tillväxt och till att hålla regionen levande.

Fred, stabilitet, fungerande samarbete och avsaknaden av spänningar mellan våra arktiska grannar har länge stått och står fortfarande högt på Finlands utrikespolitiska agenda.

Partnerskapen inom den nordliga dimensionen erbjuder också en kanal för Finland att driva sina mål i Barentsregionen.

Regionala råd för samarbete på landskapsnivå

Samtidigt som man grundade Barentsrådet grundades också Barents regionråd (Barents Regional Council, BRC). Regionrådet tillför expertis om regionala frågor till Barentssamarbetet.

I regionrådet ingår de finländska landskapen Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland och Norra Karelen, de svenska länen Västerbotten och Norrbotten, de norska fylkena Finnmark, Tromsö och Nordland samt de ryska delrepublikerna Karelen och Komi, länen Murmansk och Archangelsk samt det autonoma distriktet Nentsien.

Praktiskt samarbete i arbetsgrupper

Det praktiska samarbetet bedrivs arbetsgrupperna för hälso- och socialfrågor, undervisning och forskning, kultur, skogar, turism, transporter och logistik, affärssamarbete, miljö, ungdomsärenden, i Barentsregionens ungdomsråd (BRYC), Barentsrådets arbetsgrupp för urfolk (WGIP) och blandkommittén för räddningssektorn.

Blandkommittén för räddningssektorn arbetar utifrån ett avtal om räddningstjänst i Barentsregionen som undertecknades 2008.

I arbetsgruppen för urfolk i Barentsregionen deltar företrädare för regionens samer, nentser och vepser. Arbetsgruppen har rätt att delta i alla de andra arbetsgruppernas möten.

Det internationella Barentssekretariatet (International Barents Secretariat, IBS) är beläget i Kirkenes i Norge och inledde sitt arbete i januari 2008. Sekretariatet stöder både det mellanstatliga och det regionala Barentssamarbetet.

 

Sidansvarig