Humanitärt bistånd lindrar nöd

Varje år drabbas hundratals miljoner människor av naturolyckor, väpnade konflikter och andra kriser. Målet med det humanitära biståndet är att rädda människoliv, lindra mänsklig nöd och bevara människovärdet i kristider. Det finansieras ur Finlands anslag för utvecklingssamarbete.

Hjälp där nöden är som störst

Globala humanitära behov har mer än fördubblats på några år. Rysslands anfallskrig mot Ukraina och andra konflikter har försvagat läget i synnerhet för världens livsmedelssäkerhet som var svårt redan efter coronapandemin. På global nivå uppskattas över 360 miljoner personer vara i behov av humanitärt bistånd, en del är på svältgränsen. Det förutses att klimatförändringen kommer att försvåra läget ytterligare.

Även om den humanitära finansieringens belopp har ökat, räcker finansieringen till att täcka en allt mindre del av de globala behoven. Därför måste nödhjälpen riktas allt noggrannare till de allra mest utsatta och allt fler blir utan den hjälp de behöver. Samtidigt som de humanitära behoven ökar har biståndsarbetet blivit svårare och farligare än någonsin tidigare.

Med Finlands humanitära bistånd stöds livsmedelssäkerheten och skyddet av flyktingar i världens största humanitära kriser. Att globalt bidra till att utveckla skolmatsystemen, där Finland har en ledande roll, är en viktig del av livsmedelstryggheten. I Finlands samtliga bistånd prioriteras hjälp för de mest utsatta, i synnerhet personer med funktionsnedsättning.

Finlands humanitära bistånd 2024 totalt 131,4 M€

  • Organisationernas insatser i länder och regioner 80,5 M€
  • Finländska frivilligorganisationer 12,4 M€ (Fida International, Kyrkans utlandshjälp, Rädda Barnen, Plan International Finland, Finlands Flyktinghjälp, Finlands Röda Kors och World vision Finland)
  • Allmän finansiering till humanitära organisationer 34,5 M€

Ladda ner datafilen

ALLMÄN FINANSIERING TILL HUMANITÄRA ORGANISATIONER

  • Världslivsmedelsprogrammet (WFP) - 8 MEUR
  • FN:s centrala katastroffond (CERF) - 8 MEUR
  • FN:s Flyktingorganisation (UNHCR) - 7 MEUR
  • FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) - 5 MEUR
  • FN:s kontor för samordning av humanitärt bistånd (OCHA) - 2,5 MEUR
  • FN:s kontor för katastrofriskreducering (UNDRR) - 1 MEUR
  • Internationella rödakorskommittén (ICRC) - 3 MEUR

ORGANISATIONERNAS INSATSER I LÄNDER OCH REGIONER

  • Internationella rödakors- och rödhalvmånefederationen (ICRC och IFRC) - 24,5 MEUR
  • Världslivsmedelsprogrammet (WFP) -20,2 MEUR
  • FN:s kontor för samordning av humanitärt bistånd (OCHA) - 11 MEUR
  • FN:s flyktingorganisation (UNHCR) - 26,8 MEUR
  • Tematisk finansiering för integrering av personer med funktionsnedsättning (WFP & UNHCR) - 2 MEUR

Finländska frivilligorganisationer: Fida International, Kyrkans utlandshjälp, Rädda Barnen, Plan International Finland, Finlands Flyktinghjälp, Finlands Röda Kors och World vision Finland - 12,4 MEUR

Finlands beslut om humanitärt bistånd grundar sig alltid på en global bedömning av behov av humanitärt bistånd som samordnas av FN, begäran om finansiering från våra partner samt finländska frivilligorganisationers projektansökningar.

Finland har åtagit sig till att årligen reservera cirka 10 procent av anslagen för utvecklingssamarbete för humanitärt bistånd. Under de senaste åren har andelen varit nästan 15 procent.Det humanitära biståndet riktas till de länder som fastställts som målländer för offentligt utvecklingsbistånd (ODA).

Finlands humanitära bistånd kanaliseras via FN-aktörer, rödakorsrörelsen och finländska frivilligorganisationer. Det effektivaste humanitära biståndet är bistånd som är tillgängligt omedelbart när en kris börjar. Därför ges cirka 40 procent av Finlands humanitära bistånd som allmänt bistånd till centrala internationella humanitära organisationer vid ingången av året. Till följd av Rysslands anfallskrig har Ukraina prioriterats i Finlands land- och regionsspecifika humanitära bistånd från och med 2022.  Finlands övriga regionsspecifika prioriteringar vad gäller humanitärt bistånd är Afrika och Mellanöstern, där världens för närvarande värsta humanitära kriser råder.

Läs mer om intentationellt humanitärt bistånd (på engelska):

Organisationer för fram hjälpen

Det är viktigt för Finland att de organisationer som landet understöder ska verka öppet, ansvarsfullt, opartiskt och kunna uppvisa resultat. De organisationer som för fram hjälpen ska ha tillräckliga befogenheter att verka i de krisdrabbade områdena och klara av att föra hjälpen ända fram under en kris.

Utrikesministeriets finansiering för det humanitära biståndet går fram längs tre kanaler: FN-organen, Internationella Röda Korset och finländska biståndsorganisationer.

Av FN-aktörerna stöder Finland kontoret för samordning av humanitära frågor (OCHA), flyktingorganet (UNHCR), hjälporganisationen för Palestinaflyktingar (UNRWA), Världslivsmedelsprogrammet (WFP), kontoret för katastrofriskreducering (UNDRR) och fonden för katastrofbistånd (CERF). Hjälpen till rödakors- och rödahalvmånerörelsen kanaliseras via Internationella rödakorskommittén ICRC och Internationella Rödakors- och rödahalvmånefederationen IFRC. 

Världslivsmedelsprogrammet WFP ger mathjälp på ett flyktingläger i Bekaadalen i Libanon. Bild: Veli-Pekka Kaivola
Världslivsmedelsprogrammet WFP ger mathjälp på ett flyktingläger i Azraq i Jordanien. Bild: Veli-Pekka Kaivola

Organisationerna utför ett konkret biståndsarbete i de krisdrabbade områdena. De tillhandahåller till exempel mathjälp, akut hälso- och sjukvård, rent vatten och akuta tillfälliga skydd, förebygger könsrelaterat våld och förbättrar hälsovård, vattenförsörjning och sanitet på flyktingläger. Att skapa förutsättningar för uppehälle hjälper människor att komma över kriser snabbare och skapar en grund för återuppbyggnaden samt för flyktingarna och de som flytt sina hem att återvända.

Finländska frivilligorganisationer utför ett värdefullt arbete även inom utbildningssektorn, barnskyddet och inkluderingen av personer med funktionsnedsättning. Årligen reserveras cirka 10 procent av helheten för humanitärt bistånd för humanitära projekt som genomförs av finländska frivilligorganisationer. Humanitär finansiering kan beviljas till de organisationer som är verksamma i Finland och har ett partnerskapsstatus som beviljats av EU:s generaldirektorat för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (The Humanitarian Aid department of the European Commission, ECHO). Sådana organisationer är Fida International, Kyrkans utlandshjälp, Finlands Flyktinghjälp, Rädda Barnen, Plan International Finland, Finlands Röda Kors och World Vision Finland.

I konflikter och oroligheter utgör skydd för den civila befolkningen en väsentlig del av biståndet. Finland framhäver beaktandet av behov och rättigheter för dem som är mest utsatta, till exempel personer med funktionsnedsättning. Kvinnor och flickor behöver särskilt stöd eftersom de kan utsättas för sexuellt våld, vilket också används som en krigföringsmetod. Även barnen behöver särskilt skydd i samband med katastrofer eftersom de riskerar att skiljas åt från sina familjer, utsättas för våld och utnyttjande eller värvas som barnsoldater.

Överlevare av könsrelaterat våld får stöd för att börja med ny näringsverksamhet på ett flyktingläger i Sydsudan. Bild: UNHCR, Charlotte Hallqvist
Överlevare av könsrelaterat våld får stöd för att börja med ny näringsverksamhet på ett flyktingläger i Sydsudan. Bild: UNHCR, Charlotte Hallqvist

Putting the Needs of Persons with Disabilities at the Centre of Humanitarian Action – Finland’s Achievements (PDF, 318 KB)

Biståndet ska vara opartiskt

Finlands humanitära verksamhet baserar sig på internationell humanitär rätt, människorättskonventioner och flyktingrätt samt FN:s principer. Finland har åtagit sig att följa principerna för gott humanitärt givarskap (Good Humanitarian Donorship och initiativet Grand Bargain).

De internationellt överenskomna verksamhetssätten betonar humanitära principer, det vill säga mänsklighet, jämlikhet, opartiskhet och oberoende. Bistånd ska ges endast utifrån behov – inte av politiska, militära eller ekonomiska orsaker.

Principerna för Finlands verksamhet fastställs i Finlands riktlinje för humanitärt bistånd, anvisningarna för det humanitära biståndets medelanvändning samt det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd.

Finland anser det viktigt att i den humanitära verksamheten ägna uppmärksamhet åt utsatta grupper – i synnerhet personer med funktionsnedsättning, kvinnor och flickor – samt miljökonsekvenser, främjande av jämställdhet och minskande av ojämlikhet.

Finland stödjer personer med funktionsnedsättning i kriser

Finland har tagit en internationell ledande roll som en främjare av rättigheter för personer med funktionsnedsättning och förbättrat beaktandet av dem i konflikter och katastrofer. Beaktandet av personer med funktionsnedsättning i humanitära kriser lyftes år 2019 som ett av Finlands viktigaste humanitära prioriteringar.

I genomsnitt har 16 procent av världens befolkning funktionsnedsättning, medan andelen på konfliktområden är betydligt större. I humanitära kriser blir personer med funktionsnedsättning lättare än andra utan den information, den nödhjälp och det skydd de behöver, och de inkluderas inte i planeringen och genomförandet av biståndet. I synnerhet har kvinnor och flickor med funktionsnedsättning risk att bli offer för sexuellt våld, utnyttjande och flerfaldig diskriminering.

I det internationella påverkansarbetet har Finland haft som mål att de stora humanitära aktörerna såsom FN-organisationerna ska beakta inkludering av personer med funktionsnedsättning i sina strategier och insatser på landnivå. Finlands långsiktiga arbete som främjare av rättigheter för personer med funktionsnedsättning har för sin del bidragit till den systemomfattande ändringen som för närvarande pågår vid FN. Påverkansarbetet utförs i nära samarbete med funktionsrättsorganisationer och partnerländer, och för närvarande är Finland ordförande för landsgruppen som främjar inkludering av personer med funktionsnedsättning tillsammans med Australien och Storbritannien. Även finländska frivilligorganisationer ägnar särskild uppmärksamhet åt beaktandet av personer med funktionsnedsättning och utför ett värdefullt arbete med personer med funktionsnedsättning.

Broschyr: Personer i utsatt ställning i humanitära kriser (PDF, 147 KB)

Skolbespisning som stöd för lärande

Den internationella skolmatskoalitionen som inrättats på initiativ av Finland och Världslivsmedelsprogrammet WFP år 2021 främjar skolbespisning och finansieringen av den i olika delar av världen, även i krissituationer. Ett mål för koalitionen är att garantera tillgång till skolbespisning för världens alla barn senast år 2030. Över 90 länder och 100 andra aktörer har anslutit sig till koalitionen. Finland, Frankrike och Brasilien är medordförande för koalitionen.

Broschyr: Personer i utsatt ställning i humanitära kriser (PDF, 185 KB)

Finland är aktivt inom humanitärt bistånd

Finland är en aktiv aktör i EU:s och i biståndsorganisationernas samarbete och verkar också i styrelserna i de organisationer som landet finansierar. Från juni 2024 till juni 2025 är Finland tillsammans med Internationella rödakorskommittén ordförande för kommitténs 
biståndsgivargrupp (Donor Support Group, DSG). Temat för ordförandeskapet är ”Aktuella utmaningar inom den principiella och inkluderande humanitära verksamheten”. Från 2021 till 2023 var Finland tillsammans med Belgien ordförande för gruppen för gott humanitärt givarskap. Gruppen ska slå vakt om principerna för givarskapet och göra det effektivare. En viktig kanal för påverkansarbete i EU är rådets arbetsgrupp för humanitärt bistånd och livsmedelsbistånd (COHAFA).

Finland framhäver FN:s ledande roll som samordnare av humanitärt bistånd och leder reformen av FN:s humanitära bistånd. Reformens mål är ett effektivt och väl samordnat system för internationellt humanitärt bistånd.

Vid sidan om övervakningsbesöken i de krisdrabbade länderna och dialogen med sekretariaten är deltagandet i samarbetet mellan biståndsgivare och styrelsearbetet en viktig del av uppföljningen och övervakningen av det bistånd som Finland ger.

Från humanitärt bistånd till utvecklingssamarbete

När ett land eller en region övergår från en krissituation till normala samhälleliga förhållanden, står man inför många utmaningar. Enligt Finland är det viktigt att på ett flexibelt sätt samordna förebyggande verksamhet, humanitärt bistånd, fredsbyggande, återuppbyggnad och utvecklingssamarbete. Biståndsarbetets olika faser som är sammanlänkade bidrar till varandra på vägen mot att övervinna krisen.

För att säkerställa resultat inom humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och fredsbyggande godkände OECD DAC i februari 2019 en rekommendation som kallas för trippelnexus. Dess mål är att sammanlänka politiska och operativa åtgärder som gäller humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och fred samt aktörer till en helhet där dessa kompletterar varandra (DAC Recommendation on Humanitarian-Development-Peace Nexus). År 2022 utarbetade utrikesministeriet anvisningen Trippelnexus och samarbete med bräckliga stater och regioner (på finska) som stöd för genomförandet av tillvägagångssättet med trippelnexus. Syftet med anvisningen är att stärka samverkan mellan humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och fredsbyggande och förbättra deras ändamålsenlighet, komplementaritet och resultat.

Det är nödvändigt att stärka ändamålsenligheten och komplementariteten för humanitärt bistånd, utvecklingsarbete och fredsbyggande samt säkerställandet av samarbetet mellan olika aktörer. På så sätt är det möjligt att bättre än tidigare stöda personer som behöver hjälp i olika situationer, förebygga uppkomsten av kriser och konflikter, bygga fred och stärka resiliensen hos stater och sammanslutningar.

Rekommendationen om trippelnexus som utfärdats av OECD:s biståndskommitté (DAC) är förpliktande för alla medlemmar i OECD DAC. Genomförandet av anvisningen bedöms i samband med de kollegiala bedömningarna av DAC:s medlemsländer. Rekommendationen bygger starkt även på Agenda 2030 för hållbar utveckling till vars främjande Finland förbundit sig tillsammans med FN:s alla medlemsstater. Finland anser att också åtgärder för att förebygga katastrofrisker, begränsa skador och förbättra organisationernas och ländernas beredskap i nödsituationer är viktiga.

På vår webbplats

På andra webbplatser

Sidansvarig

Enheten för humanitärt bistånd och humanitär biståndspolitik