Humanitärt bistånd lindrar nöd

Varje år drabbas hundratals miljoner människor av naturolyckor, väpnade konflikter och andra kriser. Målet med det humanitära biståndet är att rädda människoliv, lindra mänsklig nöd och bevara människovärdet i kristider. Det finansieras ur Finlands anslag för utvecklingssamarbete.

Hjälp där nöden är som störst

Behovet av humanitärt bistånd världen över är större än någonsin. Enligt FN behöver över 300 miljoner människor humanitärt bistånd 2022. För det mest kritiska humanitära biståndet behövs cirka 46,3 miljarder dollar som ska hjälpa närmare 204 miljoner människor.

Finlands humanitära bistånd 2020 (PDF, 78 KB)
Finlands humanitära bistånd 2019 (PDF, 73 KB)
Finlands humanitära bistånd 2018 (PDF, 588 KB)

Finlands bistånd baserar sig på begäran om hjälp och riktas till länder vars humanitära situation har bedömts på ett pålitligt sätt samt där organisationer för humanitärt bistånd har framställt en gemensam nödappell som samordnats av FN.

Finland har åtagit sig till att årligen reservera cirka 10 procent av anslagen för utvecklingssamarbete för humanitärt bistånd. Det humanitära biståndet riktas till de länder som DAC fastställt som målländer för officiellt utvecklingssamarbete (ODA). 

Vart går biståndet? Situationen i februari 2021 (PDF, 714 KB)
Vart går biståndet? Situationen i mars 2020 (PDF, 558 KB)
Vart går biståndet? Situationen i mars 2019 (PDF, 560 KB)

Läs mer om intentationellt humanitärt bistånd (på engelska):

Organisationer för fram hjälpen

Det är viktigt för Finland att de organisationer som landet understöder ska verka öppet, ansvarsfullt, opartiskt och kunna uppvisa resultat. De organisationer som för fram hjälpen ska ha tillräcklig beredskap att verka i de krisdrabbade områdena och klara av att föra hjälpen ända fram under en kris.

Utrikesministeriets finansiering för det humanitära biståndet går fram längs tre kanaler:  FN-organen, Internationella Röda Korset och finländska biståndsorganisationer.

I den första fördelningen av humanitärt bistånd 2022 beviljade Finland sammanlagt 66,9 miljoner euro till FN-organen, Rödakorsrörelsen och finländska frivilligorganisationer. Av FN-organen stöder Finland kontoret för samordning av humanitärt bistånd (OCHA), flyktingorganisationen (UNHCR), organisationen för Palestinaflyktingar (UNRWA), Världslivsmedelsprogrammet (WFP), kontoret för katastrofriskreducering (UNDRR) och den centrala katastroffonden (CERF).

Hjälpen till rödakors- och rödahalvmånerörelsen kanaliseras via Internationella rödakorskommittén ICRC och Internationella Rödakors- och rödahalvmånefederationen IFRC.

Finländska organisationer som kan få finansiering för humanitärt bistånd ska ha partnerskapsstatus med EU:s generaldirektorat för humanitärt bistånd och civilskydd, Echo. Sådana organisationer är Fida International, Kyrkans utlandshjälp, Finlands Flyktinghjälp, Rädda Barnen, Plan International Finland, Finlands Röda Kors och World Vision Finland.

Flyktningar från Sydsudan vid gränsen mellan Sydsudan och Kenya. Foto: Claus Lindroos.<br/>

Flyktningar från Sydsudan vid gränsen mellan Sydsudan och Kenya. Foto: Claus Lindroos.

Organisationerna utför konkret biståndsarbete i krismålen. De ger till exempel mathjälp och akut hälso- och sjukvård, rent vatten och nödinkvartering, förebygger könsrelaterat våld och förbättrar hälsovården, vattentjänsterna och saniteten i flyktinglägren. Att skapa förutsättningar för uppehälle hjälper människor att komma över kriser snabbare och skapar en grund för återuppbyggnaden samt för flyktingarna och de som flytt sina hem att återvända.

Under konflikter och oroligheter är skyddet av den civila befolkningen en viktig del av biståndet. Finland understryker att behoven hos och rättigheterna för de allra mest utsatta personerna, såsom personer med funktionsnedsättning, ska beaktas. Kvinnor och flickor behöver särskilt stöd eftersom de kan utsättas för sexuellt våld, vilket också används som en krigföringsmetod. Även barnen behöver särskilt skydd i samband med katastrofer eftersom de riskerar att skiljas åt från sina familjer, utsättas för våld och utnyttjande eller värvas som barnsoldater.

Putting the Needs of Persons with Disabilities at the Centre of Humanitarian Action – Finland’s Achievements (PDF, 318 KB)

Biståndet ska vara opartiskt

Finlands humanitära bistånd utgår från internationell humanitär rätt, internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna och flyktingrätt samt principer som fastställts av FN. Finland har åtagit sig att följa principerna för gott humanitärt givarskap (Good Humanitarian Donorship och initiativet Grand Bargain).

De internationellt överenskomna verksamhetssätten betonar humanitära principer, det vill säga mänsklighet, jämlikhet, opartiskhet och oberoende. Hjälpen ska enbart styras av behov, inte av politiska, militära eller ekonomiska intressen.

Biståndsmottagar i Myitkyina, Myanmar. Foto: Claus Lindroos.

Biståndsmottagar i Myitkyina, Myanmar. Foto: Claus Lindroos.

Principerna för Finlands verksamhet fastställs i riktlinjen för humanitärt bistånd, anvisningarna för det humanitära biståndets medelanvändning samt det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd.

Enligt Finland är det viktigt att man inom den humanitära verksamheten beaktar sårbara grupper – särskilt personer med funktionsnedsättning, kvinnor och flickor – och miljökonsekvenser, främjar jämställdhet mellan könen och bekämpar ojämlikhet.

Finland stödjer personer med funktionsnedsättning i kriser

I naturkatastrofer och konflikter omkommer uppskattningsvis fyra gånger fler personer med funktionsnedsättning än personer utan funktionsnedsättning. Kvinnor och flickor med funktionsnedsättning löper särskilt stor risk för att falla offer för sexuellt våld samt för utnyttjande och diskriminering på flera grunder.

Personer med funktionsnedsättning har inte tidigare fått någon större uppmärksamhet i det humanitära arbetet. I krisartade situationer har de lätt blivit utan information, hjälp och den service de behöver.

Till följd av Finlands påverkansarbete antog de humanitära organisationernas samarbetsorgan (IASC) 2019 anvisningar för hur behoven och rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska beaktas i humanitär biståndsverksamhet. 

Broschyr: Personer i utsatt ställning i humanitära kriser (PDF, 185 KB)

Finland är aktivt inom humanitärt bistånd

Finland är en aktiv aktör i EU:s och i biståndsorganisationernas samarbete och verkar också i styrelserna i de organisationer som vi finansierar. Finland och Belgien arbetar 2021–2023 som ordförande för Gruppen för gott humanitärt givarskap. Gruppen ska slå vakt om principerna för givarskapet och göra det effektivare. En viktig kanal för påverkansarbete i EU är rådets arbetsgrupp för humanitärt bistånd och livsmedelsbistånd (COHAFA). 

Finland stödjer FN:s roll som samordnare av det humanitära biståndet och FN:s reformprocess. Målet med reformen är ett effektivt och väl samordnat internationellt system för det humanitära biståndet.

Vid sidan om övervakningsbesöken i de krisdrabbade länderna och dialogen med sekretariaten är deltagandet i samarbetet mellan biståndsgivare och styrelsearbetet en viktig del av uppföljningen och övervakningen av det bistånd som Finland ger.

Från humanitärt bistånd till utvecklingssamarbete

Också övergången från kris till normala samhälleliga förhållanden erbjuder många utmaningar. Enligt Finland är det viktigt att på ett flexibelt sätt samordna förebyggande verksamhet, humanitärt bistånd, fredsbyggande, återuppbyggnad och utvecklingssamarbete. Biståndsarbetets olika faser som är sammanlänkade bidrar till varandra på vägen mot att övervinna krisen.

Finland anser att åtgärder för att förebygga katastrofrisker, begränsa skador och förbättra organisationernas och ländernas beredskap i nödsituationer är också viktiga.

På vår webbplats