Skogsforskning främjar hållbar utveckling och skogsanvändning i det globala syd

Finland finansierar internationell skogsforskning, vilket är en del av utvecklingssamarbetet inom skogsbranschen. Enligt Pia Katila som arbetar som specialforskare vid Naturresursinstitutet är ett flervetenskapligt perspektiv av avgörande betydelse när man producerar information till stöd för skogspolitiken i utvecklingsländer.

Bilden visar tallplantor på en plantskola i Tanzania.
Att plantera träd är ett sätt att återställa utarmade skogar. Bilden visar tallplantor på en plantskola i Tanzania. Foto: Vesa Kaarakka

Utrikesministeriet finansierar tre projekt som genomförs av Internationella unionen för skogsforskningsorganisationer (IUFRO). Två av projekten samordnas av huvudkontoret i Wien i Österrike och ett projekt av aktörerna i Helsingfors.

Forskningsprojektet World Forests, Society and Environment (WFSE) genomförs av Naturresursinstitutet. Projektets mål är att till stöd för beslutsfattarna producera flervetenskaplig information som är viktig för samhällena i utvecklingsländerna.

Flervetenskapligt perspektiv skapar lösningar på svåra utmaningar

WFSE-forskningsprojektet fokuserar på att sammanställa information som ofta är splittrad inom olika vetenskapsområden.

Bild av Pia Katila
Pia Katila jobbar som special-
forskare i Naturresurssinstitutet.

”Det finns en enorm mängd forskningsdata om skogar, men de är många gånger spridda. I våra publikationer finns sammanställda och analyserade data till stöd för skogspolitiken”, säger Pia Katila som svarar för WFSE-projektet. 

Enligt Katila är det viktigt att man utöver ekologisk forskning beaktar också andra forskningsområden när man diskuterar skogarnas roll inom hållbar utveckling.

”Ekologi är väldigt viktig till exempel när det gäller mångfaldsfrågor. För att få fram praktiska lösningar, behöver man dock också annan forskning, såsom sociologisk, ekonomisk och politisk forskning.”

Katila påpekar att det inte finns några patentlösningar. När man tar beslut om skogsanvändningen och skogsskyddet ska man alltid ta hänsyn till den lokala situationen och de lokala förhållandena.  Också i WFSE-projektet läggs tonvikt på detta perspektiv. För att åstadkomma övergripande utveckling ska man enligt Katila också se till att jämlikheten och rättvisan i skogsanvändningen, till exempel i fråga om äganderätten, blir tillgodosedda.

”Det går sannolikt inte att bygga upp något långsiktigt hållbart om lokala invånare inte får delta i beslutsprocesserna. Det är också viktigt att kostnaderna för användningen, vården och skyddet av skogar fördelas på ett rättvist sätt.”

Hållbar utveckling, men inte på bekostnad av skogarna

Forskarnätverket har också gett ut en bok som redogör för vilka konsekvenser åtgärderna för att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDGs) har för skogarna och markanvändningen. Pia Katila deltog aktivt i arbetet med att ta fram den sammanställda publikationen på över 600 sidor.

”Ofta fokuserar man på hur skogsanvändningen påverkar uppnåendet av målen för hållbar utveckling, såsom utsläppsminskningar. Vi gjorde omvänt - rapporten tar reda på hur insatserna för att uppnå olika mål påverkar skogar och skogliga näringar”, säger Katila.

Flervetenskaplig forskning är av särskild betydelse när det gäller målen för hållbar utveckling. När man vill uppnå dessa mål är det väsentligt att man beaktar såväl den sociala, kulturella, ekonomiska som ekologiska hållbarheten och de därtill relaterade motstridigheterna. Det finns en risk för att när man uppnår ett mål blir det svårare att uppnå andra mål. Som ett exempel tar Katila upp utvecklingsländernas ökade behov av jordbruksmark som har ett direkt samband med målet att utrota hungern och trygga livsmedelsförsörjningen. 

”När det rör sig om detta mål är det viktigt att veta hur åtgärderna för att öka matproduktionen påverkar skogar”, säger Katila. Om åtgärderna för att säkra livsmedelstryggheten leder till att man omvandlar skogsmark till jordbruksmark, kommer i synnerhet mångfalden och kolupptaget att lida.

Nästa publikation är under arbete. Avsikten är ge ut den före sommaren 2024. Rapporten handlar om restaurering av skogar och samlar ihop artiklar från 68 skribenter vid universitet och forskningsorganisationer runt om i världen. 

Bilden visar markanvändningsplanering för en forsknings- och utbildningskurs tillsammans med lokalbefolkningen i ett område som drabbats av erosion i Etiopien.
Markanvändningsplanering för en forsknings- och utbildningskurs tillsammans med lokalbefolkningen i ett område som drabbats av erosion i Etiopien. Bild: Vesa Kaarakka

Finlands handavtryck syns ute i världen

Food and Forest Development Finland är en finländsk organisation som bidrar till landsbygdens livskraft och stödjer jordbruks- och skogsbruksproducenter i utvecklingsländer. FFD har hjälpt småproducenter till exempel i Tanzania, Etiopien, Zambia och Vietnam att vårda skogar på ett hållbart sätt och bidragit till skogsprodukternas värdekedjor, kolupptaget och annat klimatarbete med hjälp av skogar.  

Även den privata sektorns roll inom Finlands skogssamarbete ökar. Det finländska företaget Arbonaut har utvecklat lösningar för geodata om skogar och andra naturresurser över hela världen.  I västra Nepal har Arbonaut till exempel förbättrat städernas och de urbana miljöernas förmåga att anpassa sig till klimatförändringarnas konsekvenser. Resiliensen sätts på prov i dessa områden när klimatförändringarnas konsekvenser blir verklighet.

Ett av målen i regeringsprogrammet är att främja beskogningsprojekt och hållbar skogsvård i utvecklingsländerna. Tyngdpunkten ligger i att anlita finländsk kompetens och förbättra de lokala levnadsförhållandena och öka den globala kolsänkan.

 

Text: Kaapo Haapanen