Utrikesminister Elina Valtonens tal vid ambassadörsmötet 2023
I Finlands utrikes- och säkerhetspolitik har en ny era inletts. Natomedlemskapet stärker vår egen säkerhet, men också hela Nordeuropas stabilitet. Finlands försvarsförmåga och resiliens stärker också försvarsalliansen, konstaterar utrikesminister Elina Valtonen i sitt tal under ambassadörsmötet.
Ärade ambassadörer, kära kolleger vid utrikesministeriet, bästa åhörare vid skärmar
Välkomna till ambassadörsmötet i Helsingfors, det färska Natolandet Finlands huvudstad!
Det är fantastiskt att få träffa er ansikte mot ansikte. Ni och alla tjänstemän på utrikesministeriet arbetar dagligen otroligt hårt för att Finland och finländarna ska ha en ljusare framtid.
En del av er arbetar under exceptionellt svåra förhållanden. Tack Kiev, Moskva, S:t Petersburg, Bagdad. Och tack alla andra ambassadörer och ambassader för er insats. Jag är tacksam för all den hjälp, allt det stöd och all den kunskap som ni gett mig redan under mina första veckor.
Innan jag hade varit minister i två dygn hade jag redan avlagt mina första besök i Stockholm och Tallinn. Besöken och alla de givande samtalen under dem skulle inte ha varit möjliga utan utrikesministeriets personals hängivna och professionella insatser. Vi gör det här jobbet tillsammans.
Kära vänner
För fyra år sedan gav Rysslands president Vladimir Putin en intervju i Financial Times. I intervjun framträdde en maktfullkomlig Putin som deklarerade att ”den liberala idén” var förlegad.
Enligt Putin hade de liberala länderna i väst blivit svaga och kunde inte längre diktera hur andra borde agera.
Europa levde vid den tiden i efterdyningarna av flyktingkrisen. Ryssland var starkt. Kina blev starkare dag för dag.
Det kan hända att vissa då, även i väst, befarade att Putin hade rätt. Kanske höll den västerländska frihetsbetonade livsstilen verkligen på att ge vika för auktoritära system?
Men hur gick det sedan?
Ryssland begick ett ofantligt strategiskt misstag och anföll Ukraina. Ryssland underskattade såväl ukrainarnas vilja att försvara sitt land som västvärldens beslutsamhet att stå vid Ukrainas sida.
Kriget pågår fortfarande och vi vet inte vad som ligger framför oss.
Men vi vet att Ukraina är och förblir en självständig stat. Vi vet också att länderna i väst är mer eniga än någonsin tidigare.
Ryssland har isolerats och börjar oundvikligen känna av de tunga konsekvenserna av våra sanktioner. Internationella brottmålsdomstolen har utfärdat en arresteringsorder mot Putin.
Och till råga på allt är Finland, och snart också Sverige, medlem av Nordatlantiska fördragsorganisationen.
Därför hävdar jag att den liberala demokratin – med sin tro på individens frihet, nationernas självbestämmanderätt och folkrätten – är starkare idag är på mycket, mycket länge.
För allt detta ska vi i första hand tacka det heroiska ukrainska folket som försvarat sin frihet mot en brutal anfallare – och samtidigt försvarat även oss.
Detta grymma, olagliga krig har i all sin ondska blåst nytt liv i oss som står upp för friheten. Nu är det vår uppgift att ta vara på situationen och göra vårt yttersta för att den liberala demokratins ställning i världen ska stärkas ytterligare. När jag säger ”vår uppgift” menar jag alla oss i denna sal, vid utrikesministeriet i Helsingfors och i hela utrikesförvaltningen.
Kära vänner
En ny era har tagit vid i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Neutrala har vi inte varit på länge, men i och med Natomedlemskapet är Finland nu ett militärt allierat land. Vi ska uppehålla oss vid detta en liten stund.
Vårt Natomedlemskap stärker inte bara vår egen säkerhet utan också Nordeuropas stabilitet och hela den europeiska säkerhetsarkitekturen. Finlands försvarsförmåga och resiliens stärker hela försvarsalliansen.
Medlemskapet integrerar oss ännu djupare i den transatlantiska försvarsgemenskapen. I och med Natomedlemskapet är Finland utan förbehåll en del av väst. Som medlemsland är vi beredda att stödja andra Natoländer, så som vi är skyldiga att göra. Vi är redo att såväl ge som ta emot hjälp. Finland deltar fullt ut i all Natoverksamhet.
Vårt Natomedlemskap är emellertid inte fullständigt utan Sverige. Vi gör allt vi kan för att Sverige ska vara medlem så snart som möjligt.
Finland stöder Natos öppna dörrars politik och främjar tillsammans med sina allierade Ukrainas strävan att bli Natomedlem och EU-medlem.
Finland vill föregå med gott exempel och få de andra länderna i Europa att investera mer i sitt försvar. Europa bör ta ett större ansvar för sin egen säkerhet – tillsammans med våra amerikanska allierade.
Petteri Orpos regering ämnar hålla Finlands försvarsutgifter på den nivå som Nato eftersträvar, minst två procent av bruttonationalprodukten, under hela regeringsperioden. Jag tycker det är ytterst viktigt att vi håller fast vid denna nivå också under kommande regeringsperioder.
Att trygga Finlands självständighet och territoriella integritet är a och o, men Finland har också andra mål med sin internationella politik.
Rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna, jämlikhet och demokrati är hörnstenarna i vår internationella verksamhet. Vi vill bidra till att engagera också länderna i det globala syd i arbetet för den regelbaserade ordningen, demokratin och de mänskliga rättigheterna.
Finlands ekonomi, och därigenom hela vår välfärd, är i hög grad beroende av internationell handel och internationella investeringar. Finland bör främja frihet också i den globala ekonomin så att våra utmärkta företag kommer in på marknader där det finns efterfrågan på deras produkter och tjänster.
Samtidigt kan vi öka vårt positiva klimatavtryck i världen. Innovativ, ren teknik från Finland kan hjälpa också andra länder att avveckla ekonomiska system som bygger på förorenande energi och råvaror. Fastän det pågår ett krig i Europa får vi inte ge efter i kampen mot klimatförändringarna.
Ny banbrytande teknik medför oanade möjligheter, men också utmaningar. Artificiell intelligens, högpresterande datorsystem, kvatteknik, utökad rymdverksamhet och så vidare är en fantastisk resurs för mänskligheten så länge de är i rätt händer. I fel händer och utan gemensamma spelregler är de däremot skadliga och rentav farliga. Vi finländare har mycket att bidra med i utvecklingen av ny teknik och en ansvarsfull förvaltning av den.
I allt detta behöver Finland pålitliga partner. Dessa partnerskap måste vi aktivt bygga aktivt varje dag. Också det arbetet utför vi vid utrikesministeriet.
***
Sverige är Finlands närmaste partner. Natomedlemskapet öppnar nya möjligheter att fördjupa samarbetet med de nordiska länderna och med Estland och de andra baltiska staterna.
USA är en alldeles central strategisk samarbetspartner och allierad. Vi utvecklar våra relationer på bred front.
Vi försöker slutföra förhandlingarna om ett avtal om försvarssamarbete med USA så snabbt som möjligt, med riksdagens medverkan. Utöver försvaret och handeln, vill vi att samarbetet kring banbrytande teknik ska ligga i kärnan för vår relation. Finlands mål är ett så nära och fungerande samarbetsförhållande mellan Europeiska unionen och USA som möjligt. USA är redan nu ett av Finlands viktigaste exportländer.
När konkurrensen mellan stormakterna skärps måste sammanhållningen i väst vara ännu starkare. I handelspolitiken har vi ingen nytta av skyddsmurar över Atlanten och ännu mindre inom Europa. Finland arbetar för Europas strategiska oberoende men också för dess strategiska konkurrenskraft.
Av Europas länder vill jag lyfta fram Storbritannien, som är en viktig partner för säkerhet och en allierad i försvaret av frihandel och demokrati.
Kinas allt starkare globala roll utmanar Finland och Europa. Därför måste vi fördjupa vårt samarbete med våra likasinnade partner Australien, Sydkorea och Japan.
Samtidigt är Kina en viktig handelspartner för Finland. Vi bör fortsätta och utveckla den rättvisa regelbaserade handeln, men också minska vårt strategiska beroende av Kina. Vi måste i synnerhet reducera riskerna när det gäller kritiska leveranskedjor. De här frågorna driver vi såväl nationellt som på EU-nivå. I praktiken är det också fråga om enskilda företags riskhantering.
Ju längre in i framtiden vi blickar, desto svårare blir det att skilja mellan säkerhet, ekonomi och teknik. Vi kan å andra sidan inte bygga upp konkurrenskraften på lång sikt genom skyddsåtgärder, utan bara genom att satsa på människor, på framsteg och på var och ens möjlighet att öka sitt välstånd. Vi behöver mer gränsöverskridande utbyte med våra vänner och mer riskhantering där motparten inte följer samma avtals- och värdegrund som vi.
Finlands och Europas framgång och framtida tillväxt är beroende av kunniga och kreativa människors arbete, av risktagande i form av företagande, av vetenskaplig forskning av hög kvalitet, av kommersiell innovation och av fri rörlighet för människor, varor, tjänster, kapital och idéer. Tack vare detta recept har Europa klarat sig även förr.
Vad kan man då säga om vår relation till Ryssland?
Ryssland har genom sitt agerande förstört vår gamla bilaterala relation, och på det politiska planet finns den inte längre. Det är givetvis viktigt att upprätthålla relationen inom diplomatin och på ett operativt plan, till exempel inom gränssäkerheten.
Det är Finlands mål att få Ryssland att upphöra med kriget i Ukraina och att tillsammans med våra partner bekämpa Rysslands försök att öka instabiliteten, samtidigt som vi måste förbereda oss på olika händelseförlopp. Wagners uppror under midsommaren visar att vi måste förbereda oss på oförutsedda och plötsliga förändringar. Vi måste också förbereda oss på att kriget kan pågå länge.
Ryssland måste ställas till svars för anfallskriget och de brott mot folkrätten som begåtts samt utkrävas på ersättning för krigets skador. Vi måste finna ett internationellt rättsligt hållbart sätt att beslagta ryska tillgångar så att åtminstone deras avkastning kan användas till stöd för Ukraina.
Vissa anser att väst inte ska provocera Ryssland. Jag håller med, det har aldrig varit Finlands linje. Men det betyder inte att vi ska underkasta oss Rysslands version av historien. Ansvaret är odelat Rysslands, det kommer man inte ifrån med alternativa sanningar. Finland handlar, som andra västländer, inom ramen för folkrätten, och kan därför inte orsaka eller berättiga en eskalering. Vi har inte gjort något som berättigar Rysslands brutala åtgärder. Endast Ryssland är ansvarig för dem.
Att Ryssland dragit sig ut avtalen om spannmålstransporter på Svarta Havet är ett sorgligt exempel på detta. Genom att attackera ukrainska spannmålsterminaler, förhindra sjötransporter och avsiktligt höja priserna har Rysslands mobiliserat livsmedel som ett vapen mot resten av världen. Ryssland rubbar världshandeln och orsakar nöd i synnerhet i regioner där många människor hungrar.
Finland är redo att ta fram olika sätt att trygga spannmålstransporterna över hav och land tillsammans med FN och likasinnade stater. Verksamheten kring solidaritetskorridorerna till EU bör intensifieras och Natos närvaro på Svarta havet ökas. Vi måste också utveckla metoder för att förhindra att Ryssland drar ekonomisk nytta av det kaos landet själv skapat.
Sanktionerna bör också skärpas och verkställandet av dem intensifieras. Pristaket på rysk råolja har varit en effektiv motåtgärd, och rubeln är nu svagare än den varit under hela kriget. Det försvagar ryssarnas köpkraft och försvårar vardagen, vilket förhoppningsvis bidrar till att öppna ryssarnas ögon för krigets dåraktighet.
***
Den nya erans utrikes- och säkerhetspolitik och genomförandet av den kräver nya strukturer. Utrikesministeriets organisation har till väsentliga delar sett ungefär likadan ut sedan 1998.
Under 25 år har det hänt mycket, och förändringarna borde också synas i utrikesförvaltningen. Förändring är inte ett självändamål och avsikten är inte att ha sönder sådant som fungerar. Till exempel Natomedlemskapet har medfört nya uppgifter som kräver anpassning och nya arbetssätt.
Jag kommer att genomföra en reform vars syfte är att utrikesförvaltningen ska fokusera på Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska intressen, på ekonomisk tillväxt, internationella ekonomiska relationer och teknisk utveckling. Som en del av reformen ser vi över hur multilaterala ärenden sköts i utrikesförvaltningen.
Resurser och satsningar koncentreras främst till länder som är strategiskt viktiga för Finland. Detta gäller såväl beskickningar som ekonomiska relationer, säkerhetspolitiskt samarbete och utvecklingssamarbete. Beslut om beskickningsnätverkets dimensionering fattas långsiktigt och överlagt. Vi söker praktiska gemensamma lösningar tillsammans med de nordiska ländernas och EU-ländernas utrikesrepresentationer.
Jag vill att utrikesministeriet som arbetsgivare satsar på mångfald, på att erfarenhet och kunnande uppskattas och på individuell utveckling. Kön är bara en av våra egenskaper, men jag tar upp det som ett exempel. Av utrikesministeriets högsta tjänstemannaledning är 80 procent män fastän 61 procent av diplomaterna är kvinnor. Jag är övertygad om att denna statistik kommer att förändras under de närmaste åren så att den bättre motsvarar den breda mångfald av begåvning som vi har.
Kära vänner
Under veckoslutet bevittnade vi åter en förödande och förkastlig attack mot civila, då Ryssland riktade en robotattack mot staden Tjernihivs centrum mitt på dagen då många invånare var ute och firade en helgdag.
Det modiga Ukraina försvarar sig också denna morgon mot Rysslands besinningslösa våld och kämpar för ett fritt civilt samhälle. Ukraina kämpar för livet, för livslusten och för en europeisk livsstil. För oss. Finlands stöd för Ukraina är orubbligt.
Kriget på den europeiska kontinenten döljer bakom sig det faktum att mänskligheten under århundradenas lopp har rört sig mot en fredligare, rikare och jämlikare framtid. Det finns ingen anledning att tro, att den övergripande utvecklingsriktningen inte skulle vara den samma också framöver.
Putins intervju för fyra år sedan stöder sig på en grundläggande felbedömning. Liberala demokratier dikterar inte utan deras framgång grundar sig på människors fria vilja. Om människor ges en möjlighet att välja, så väljer de friheten.
Väst har aldrig varit så enigt som idag. Det är kö till Nato och EU. Nato utvidgar inte sig själv utan länder ansluter sig frivilligt då människor i demokratiska stater gör ett val. Nato hotar inte någon och EU har konsekvent genomfört sitt uppdrag att skapa välstånd och fred.
Den liberala världsordningen har sina kriser. Men inte sådana kriser som får oss att förgifta våra politiska motståndare, anfalla suveräna stater, bomba passagerarplan, rigga val eller hota våra egna medborgare med våld.
I liberala demokratier är människan fri och var och en kan genom sina egna handlingar påverka hur framtiden ser ut. Den utvecklas varje dag, ibland genom misstag och svårigheter.
USA:s före detta president Franklin Delano Roosevelt konstaterade, att diktaturernas slutliga misslyckande kostar mänskligheten betydligt mer än demokratiernas tillfälliga svårigheter.
Öppna samhällen lockar eftersom de inte undertrycker utan erbjuder människor möjligheter, fler möjligheter varje dag. En sådan framtid unnar vi gärna alla människor, både det ryska och det belarusiska folket, som för tre år sedan röstade för detta.
Vi förmedlar hopp genom vårt exempel och genom att hålla frihetens fana högt. Vi finländare vet vad vi talar om. Vi måste hålla fast vid våra värderingar kraftigare än någonsin. Vi ska värna om mångfald, grundläggande rättigheter och framsteg in i det sista.
Vi ska arbeta för att Finland är ett land dit man vill flytta – för att arbeta, bilda familj, grunda företag och förverkliga sådana drömmar som varje människa bär på i livet.
Tack, välkomna och jag hoppas att vi får fina ambassadörsdagar!