Utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Tavios tal på ambassadörsdagarna 2023
I regeringsprogrammet har fokus lagts på att främja export och investeringar, genom vilket man stöder finländska företags etablering på växande marknader, konstaterar utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Tavio i sitt linjetal.
Ärade beskickningschefer, bästa kollegor och vänner,
Jag vill börja med att tacka er alla för det vänliga och sakkunniga mottagandet som jag fått till ministeriet. Det har varit till ovärderlig hjälp för mig, då jag snabbt behövt sätta mig in i innehållet i en mycket omfattande ministerportfölj.
Jag är imponerad av ert yrkeskunniga sätt att sköta saker och av det proaktiva grepp med vilket ni tillsammans börjat genomföra det nya regeringsprogrammet. Vårt samarbete kommer säkert att bli smidigt och lätt.
Världssituationen är nu rätt annorlunda än exempelvis i början av årtiondet. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har bland annat inneburit en återgång till tidigare geopolitiska spänningar och en skärpt konkurrens mellan stormakterna som positionerat sig på en öst-väst-axel. Vi befinner oss i en tid av strategisk konkurrens mellan stormakterna.
De globala motsättningarna, den ökade spänningen mellan stormakterna och teknikkapplöpningen påverkar i betydande grad såväl Finlands säkerhet, ekonomi, teknologi och försörjningsberedskap som landets industri och handel.
Urholkningen av den regelbaserade världsordningen, en ökad stormaktspolitik, hinder för frihandeln, okontrollerad invandring samt extremism och terrorism ställer utmaningar för vår utrikes- och säkerhetspolitik.
Grunden för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna, jämlikhet och demokrati. Nära samarbete med partnerländerna, goda bilaterala relationer samt respekt för och stärkande av internationell rätt på ett multilateralt plan utgör hörnstenarna i Finlands internationella relationer. Europeiska unionen och försvarsalliansen Nato är den på samarbete baserade kärnan i Finlands utrikespolitik.
I enlighet med regeringsprogrammet är ett starkt och engagerat Finland ett öppet och internationellt land, som tillsammans med andra stater och folk är verksamt i europeiska och västliga värde- och säkerhetsgemenskaper. Vi verkar
aktivt och initiativtagande inom Nato, Europeiska unionen och FN samt i andra internationella sammanhang. Särskilt det nordiska samarbetet är betydelsefullt och djupgående. Det nordiska samarbetet kommer sannolikt att fördjupas ytterligare i och med Finlands medlemskap i Nato.
Sverige är Finlands närmaste partner. De ekonomiska relationerna med Sverige är mångsidigare, intensivare och mer omfattande än med något annat land. Konkreta exempel på områden där vi samarbetar är utvecklingen av försörjningsberedskapen, samarbetet i Östersjöområdet samt det försvarsindustriella samarbetet.
I och med Finlands medlemskap i Nato fördjupas också de bilaterala relationerna mellan Förenta staterna och Finland ytterligare. Handelsförbindelserna mellan våra länder har en stor tillväxtpotential som vi förhoppningsvis kan dra nytta av.
***
Finlands och Europas säkerhetspolitiska miljö förändrades i grunden när Ryssland anföll Ukraina i februari 2022. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har idag pågått i 544 dagar. Det ryska anfallet har förenat västvärlden och EU och stärkt det transatlantiska samarbetet. Finlands anslutning till Nato som fullvärdig medlem är den historiska händelse som kröner detta samarbete: det finska Natomedlemskapet stärker både Finlands säkerhet i den förändrade omvärlden och stabiliteten och säkerheten i Östersjöregionen och Nordeuropa. Också relationen mellan EU och Förenta staterna är närmare än någonsin tidigare, och samarbetet har ökat på många sätt.
I enlighet med regeringsprogrammet talar riskhanteringen med tanke på stormaktsrivaliteten för en ny satsning på likasinnade partner, såsom Australien, Sydkorea, Japan och Kanada.
Finland utvecklar relationerna till de afrikanska länderna i syfte att bekräfta jämlika partnerskap. Vi betonar vikten av att utverka sådana handelsförbindelser som gynnar vardera parten. Vi fortsätter att arbeta för att uppnå Afrikastrategins mål om att fördubbla handeln mellan Finland och de afrikanska länderna och öka mängden investeringar i båda riktningarna.
Kina är en viktig handelspartner för Finland och Finland upprätthåller välfungerande relationer med Kina. Inriktningen av Finlands Kinapolitik bestäms genom medlemskapen i Europeiska unionen och Nato. De strategiska beroendeförhållandena till Kina måste minskas både nationellt och på EU-nivå. Ett exempel på åtgärder för att minska det strategiska beroendet är den diskussion om ekonomisk säkerhet som förs inom EU. EU har fastställt att Kina är både en partner och en konkurrent samt en utmanare på systemnivå.
Vi lever i en värld som präglas av ömsesidigt beroende och som skakas av kriser. Covid-19-pandemin har försämrat välmåendet runt om i världen. Dessutom står vi inför utmaningar orsakade av miljöproblem, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den globala kris som följt på de kraftigt stigande kostnaderna och energipriserna.
Hanteringen av utdragna kriser kräver samordning av åtgärderna inom fredsmedlingen, det humanitära biståndet, utvecklingssamarbetet och handelspolitiken. Under denna regeringsperiod knyts handel och utvecklingsåtgärder allt närmare samman. Beredningen av en redogörelse som drar upp riktlinjerna för de internationella ekonomiska relationerna och utvecklingssamarbetet har redan inletts och redogörelsen kommer att presenteras nästa vår.
I det gällande geopolitiska läget bör man också notera digitaliseringens roll och de möjligheter den medför för Finland. Finland är fortfarande en föregångare inom denna sektor. Kommissionen har riktat blicken mot Finland och finländska företag när det gäller ansvarsfulla digitala lösningar, eftersom dessa också har global utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse. Det finns en efterfrågan på tillförlitlig nätverksutrustning på de framväxande marknaderna. Finland har också specialkompetens inom banbrytande teknik såsom kvantteknik och inom samarbetet i det Arktiska området.
***
Bästa publik,
Den internationella ekonomin, och i synnerhet politiken som styr den internationella ekonomin, befinner sig för närvarande i ett brytningsskede. Kärnan i denna förändring är den allt tätare kopplingen mellan ekonomi och geopolitik. Bakgrunden till detta är bland annat att produktionen flyttat från västländerna till utvecklingsländerna och att den regelbaserade ordningen och det multilaterala samarbetet urholkats. Den internationella ekonomin håller på att delas upp i block i och med att staterna stärker sina partnerskap särskilt med ”vänner”. Ekonomiska beroendeförhållanden ses inte längre enbart som positiva, utan man ser även de risker som dessa beroenden ger upphov till.
Till följd av denna förändring har nästan alla de största internationella konflikterna en koppling till ekonomin. Till exempel den strategiska, ekonomiska och tekniska konkurrensen mellan Kina och Förenta staterna har stor betydelse för hur det internationella systemet utvecklas. Av betydelse är också hur olika aspekter kring en renare energiproduktion ordnas och vilka spänningar de eventuellt ger upphov till.
Att ekonomisk säkerhet har fått allt större betydelse beror bland annat på den geopolitiska stormaktskonkurrensen och på Rysslands anfallskrig. Strategin för ekonomisk säkerhet har under sommaren diskuterats livligt i EU utifrån det meddelande som kommissionen publicerade i juni. Den ekonomiska säkerheten och medvetenheten om de risker som är förknippade med den uppmärksammas i allt högre grad också bland EU:s viktigaste partnerländer: ekonomisk säkerhet och kristålighet har prioriterats under Japans ordförandeskap för G7-länderna 2023.
Det internationella regelbaserade systemet och det multilaterala handelssystemet skapar stabilitet och förutsägbarhet i verksamhetsmiljön och främjar därigenom den ekonomiska säkerheten. De pågående förhandlingarna om frihandelsavtal mellan EU och tredjeländer bör slutföras och de avtal som redan förhandlats fram bör sättas i kraft så snart som möjligt.
Att ta hänsyn till de risker som beroende medför blir allt viktigare inom handelspolitiken. I en värld av ömsesidigt beroende är det varken realistiskt eller eftersträvansvärt att lösgöra EU eller Finland från de globala produktionskedjorna. För att vi ska kunna stärka den strategiska autonomin och kriståligheten måste dock beroendeförhållandena granskas, särskilt inom de mest kritiska sektorerna. För att detta mål ska nås är det viktigt att vi utvecklar de partnerskap som EU och Finland redan har och strävar efter att skapa nya.
Detta är särskilt viktigt inom teknologiutvecklingen och i fråga om den digitala omställningen, inklusive i fråga om kritiska råvaror, produktionsvaror, halvledare, digitala produkter, hälsa och livsmedelssäkerhet. Till detta anknyter också behovet av att minska energiberoendet. Samtidigt bör man dock se till att utvecklingen inte leder till inåtvändhet, avskärmning på marknaden och ökade handelsspänningar globalt. Som en liten aktör har Finland inte råd med detta, med beaktande av den finska ekonomins struktur och landets utrikeshandelsberoende.
I en värld som präglas av ömsesidigt beroende är EU:s handelspolitik nu i ett brytningsskede. Det är viktigt att Finland aktivt och med framförhållning påverkar denna diskussion. Åtgärderna bör vara lämpligt avgränsade och grunda sig på evidensbaserad kunskap. För Finland och andra små länder är en välfungerande inre marknad av avgörande betydelse. För Finland är det också viktigt att utnyttja EU:s tyngd i en situation där världen i allt högre grad struktureras av den ekonomiska, tekniska och politiska konkurrensen mellan stormakter, till exempel av konkurrensen mellan Kina och Förenta staterna. I enlighet med regeringsprogrammet verkar Finland på EU-nivå för så omfattande nya handelsavtal som möjligt med länder och grupper av länder utanför unionen. EU ska främja en öppen och rättvis handelspolitik.
Utrikesministeriets uppgift som en del av Team Finland-nätverket är att identifiera och påverka de förändringar som sker i den globala omvärlden, till exempel att röja handelshinder och bidra till en öppen, konkurrensfrämjande internationell omvärld.
En stor del av Finlands handelspolitik bedrivs som ett led i EU:s gemensamma handelspolitik, även om påverkansarbete som gäller finländska företags ekonomiska verksamhetsmiljö och verksamhetsförutsättningar också bedrivs på nationell nivå. I en tid då ekonomin och geopolitiken är allt tätare sammanlänkade är det dock viktigt för Finland att kunna dra nytta av EU:s samlade inflytande i konkurrensen mellan stormakterna.
***
Utvecklingspolitiken är en viktig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Som jag redan har nämnt har handel och utvecklingsåtgärder ett nära samband under denna regeringsperiod. Finland stöder ett öppet globalt handelssystem och främjar samtidigt europeiska aktörers möjligheter att under rättvisare och mer strategiska villkor än tidigare delta i internationellt samarbete.
Finlands ekonomiska politik efter pandemin fokuserar på hållbara statsfinanser och sanering av ekonomin. Finlands statsfinanser anger ramarna för regeringens hela verksamhet, vilket också syns i nedskärningarna i utvecklingssamarbetet. Jag har förtroende för er yrkesskicklighet när det gäller prioriteringar och genomförandet av politiska riktlinjer.
Samtidigt litar jag dock också på kontinuitet och på de långsiktiga prioriteringarna i utvecklingspolitiken: i regeringens utvecklingspolitik ligger tyngdpunkten på att stärka kvinnors och flickors ställning, självbestämmanderätt och sexuella och reproduktiva hälsa, vilket också är avgörande för att bromsa befolkningstillväxten, samt på utbildning och klimatåtgärder.
Kontinuiteten framgår av att nödvändiga nedskärningar utförs stegvis. Det står också klart att utvecklingspolitiken bygger på de principer för hållbar utveckling som man enats om gemensamt inom FN och grundar sig på FN:s generalsekreterares globala handlingsplan "Our Common Agenda".
Den offentliga utvecklingsfinansieringen täcker endast en liten del av behoven, men den fungerar som ett incitament för privata investeringar. Utvecklingspolitiska finansiella investeringar kommer att användas som verktyg i allt högre grad, eftersom vi genom att rikta kapital rätt kan stödja företagsverksamheten i utvecklingsländerna på ett hållbart sätt. Detta är sist och slutligen det mest effektiva sättet att hjälpa länder att samla in skatteinkomster, skapa tillväxt och stå på egna ben. Vi bygger upp de nationella vägledande programmen så att de bidrar till ett ökat mervärde för Finlands politik och exportfrämjande arbete. Vi utnyttjar till fullo de instrument och den finansiering som EU erbjuder sina medlemsstater. Finländska företag bör i ett tidigt skede kunna komma i kontakt med investeringsprojekt inom initiativet Global Gateway.
Utvecklingssamarbete görs i länder med svag förvaltning. Målet för utvecklingssamarbetet är att stabilisera och stärka samhällen och se till att stater i framtiden själva kan ta hand om sina medborgare.
Vi stöder särskilt sådant utvecklingssamarbete där Finland har specialkompetens. Vi stöder stabiliseringen av utvecklingsländer genom att fokusera på att främja Finlands strategiska intressen och de starka sidor som har bidragit till Finlands utveckling till en stabil demokrati och rättsstat, såsom kvinnors och flickors ställning och självbestämmanderätt, jämlikhet samt lokal demokrati.
Prioriteringen för utvecklingssamarbetet kommer under denna regeringsperiod att skifta från bilaterala nationella vägledande program till utvecklingssamarbete som utförs av finländska icke-statliga organisationer. Det här betyder att det kommer att finnas färre nationella vägledande program än tidigare.
De nationella vägledande programmen och det långsiktiga utvecklingssamarbetet inriktas särskilt på sådana stater som i enlighet med skrivningen i regeringsprogrammet beaktar villkoret att ta emot sina egna medborgare, som följer det internationella regelbaserade systemet och som inte stöder Rysslands aggressiva anfallskrig i Ukraina. Jag har inlett en tjänstemannaberedning för att dessa villkor ska beaktas i kommande program, och jag kommer att aktivt ta upp dessa frågor i internationella sammanhang.
Finlands stöd till Ukraina är stabilt och orubbligt. Genom att kämpa för att bevara demokratiska värden kämpar Ukraina också för Finland. Stödet till Ukraina har också ett brett stöd bland medborgarna. Under denna regeringsperiod är det Ukrainas nationella vägledande program som utgör den viktigaste prioriteringen för Finland. I samarbete med näringslivet och Team Finland-nätverket utarbetar vi för närvarande en nationell plan för deltagande i återuppbyggnaden av Ukraina. Vi utser också en särskild representant på hög nivå för Ukraina vid utrikesministeriet.
Inom utvecklingspolitiken är det viktigt att se till att finländska företag blir delaktiga i utvecklingsländernas framgångshistorier och att länderna själva blir framgångsrika. Finlands starka sidor, till exempel våra digitala lösningar och innovativa energilösningar, vår cirkulära ekonomi och vårt meteorologiska kunnande bör utnyttjas på ett resultatrikt sätt. Också i regeringsprogrammet har som ett viktigt mål identifierats att Finland utvecklar hållbara lösningar och exporterar dem till världsmarknaden.
Detta skapar möjligheter i Finland för såväl de stora företagen som för våra små och medelstora företag, förutsatt att vi garanterar att vår egen nationella finansiering är konkurrenskraftig i förhållande till våra europeiska jämförelseländer.
Därför reformerar vi förvaltningen av utvecklingssamarbetet och gör lagändringar för att vi ska få utvecklingsmedlen att betjäna våra företags behov och också kunna utnyttja privata penningflöden på bästa möjliga sätt. Fokus ligger på Finnfund och på vår låne- och investeringsbaserade finansiering.
Konflikter, ekonomiska chocker och befolkningstillväxten förvärrar den globala livsmedelskrisen. Utvecklingsländerna drabbas hårdast av den försämrade livsmedelstryggheten.
Genom att bidra till byggandet av stabila levnadsförhållanden och samhällen på plats kan man hantera migrationsströmmarna och förebygga fattigdom. En konkret åtgärd är den internationella koalition för skolmat som inrättats på initiativ av Finland och Världslivsmedelsprogrammet och som arbetar för att skolmåltider ska erbjudas globalt och för att det ska finnas resurser för dem världen över. Jag kommer att fortsätta som koalitionens ordförande tillsammans med Frankrike.
Behovet av humanitärt bistånd håller inte på att försvinna eller minska. Enligt FN är 339 miljoner människor i behov av humanitärt bistånd i år. I enlighet med regeringsprogrammet fortsätter Finland att ge humanitärt bistånd, med betoning på hjälp till de mest sårbara grupperna. I humanitära kriser har Finland profilerat sig särskilt på att se till att bistånd ska nå fram till personer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att vi målmedvetet fortsätter detta arbete.
***
Att främja finländska företags export och internationalisering hör till utrikesförvaltningens viktigaste uppgifter. Finlands export och våra kommersiella kopplingar till andra länder i världen definierar vår egen nationella välfärd.
I regeringsprogrammet har fokus lagts på att främja export och investeringar, genom vilket man stöder finländska företags etablering på växande marknader. Exportfrämjandets mål är att öppna nya marknader för dem som vill växa, i synnerhet små och medelstora aktörer.
Regeringen utvärderar effektiviteten hos de exportfrämjande åtgärderna, inklusive de exportfrämjande resorna och finansieringssystemet, jämfört med modellerna i till exempel Sverige och Danmark.
Det ekonomiska läget i Finland och förändringarna i den globala ekonomin kräver att de svagheter som upptäckts i Team Finland-nätverket åtgärdas snabbt. Detta innebär bland annat att överlappningar i lednings- och styrstrukturerna bör identifieras och elimineras.
Enligt regeringsprogrammet ska Team Finland-nätverkets verksamhet och ledning ses över i samarbete med näringslivet för att stödja Finlands strategiska intressen. Regeringen stärker utrikesministeriets styrande roll i det statliga främjandet av export och internationalisering. Möjligheten att integrera Business Finlands verksamhet utomlands i Finlands beskickningsnätverk utreds.
Denna skrivning i regeringsprogrammet väcker säkert frågor. Utredningsarbete och kartläggningar i anslutning till detta har inletts som en tjänstemannaberedning och samordnas av handelspolitiska avdelningen. Målet är att förenhetliga styrningen av utrikesministeriet och Business Finland för att uppnå synergifördelar och öka exportens effektivitet. Denna ändring görs inte bara för ändringens skull, utan målet är att effektivisera och förtydliga verksamheten. Det viktiga är att åtgärda de problem som upptäckts. Exportfrämjandet kan inte vara effektivt om Business Finland och utrikesministeriet styr det med sinsemellan olika strategier i ett och samma målland. Det behövs en stark insats av alla i arbetet med reformen av utrikesförvaltningen. Jag tar mer än gärna emot era åsikter om modeller som kunde fungera.
När det gäller den exportfrämjande verksamheten har man identifierat vissa utmaningar: ett fåtal företag står för det mesta av exporten, och exporten är koncentrerad till stora företag. Det centrala under denna regeringsperiod är att mobilisera aktörerna inom sektorn för små och medelstora företag. Hörnstenarna i exporten bör stärkas genom att man förbinder sig till åtgärder för att fram till 2030 fördubbla antalet tillväxtorienterade, medelstora företagardrivna företag (s.k. Mittelstand-företag). Inom Team Finland-organisationen och samarbetet bör man skapa en ännu tydligare strategi för att ge också små och medelstora företag möjlighet att komma in på utvecklingsländernas marknader.
Det vore bra att i större utsträckning betona exportfrämjandets roll inom utrikesförvaltningen – till exempel redan under utbildningskursen för internationella ärenden (Kavaku). Under denna regeringsperiod bör man också ytterligare förbättra de indikatorer med vars hjälp resultaten av exportfrämjandet följs upp inom utrikesförvaltningen.
***
Bästa vänner,
Finlandsbilden är resultatet av ett långsiktigt arbete. Finland bör fortsättningsvis, och särskilt i dessa tider, profilera sig som en förespråkare för det regelbaserade internationella systemet, rättsstatsprincipen och jämställdheten. Här har vårt nätverk av beskickningar också ett viktigt arbetsfält i världen.
Vi hör fortfarande till världens mest välfungerande samhällen, vi har en stark övergripande säkerhet, tekniska lösningar av toppklass och innovationer som revolutionerar framtiden. Finland bör betona sina egna styrkor och lyfta fram dem internationellt.
Ett framgångsrikt främjande av Finlandsbilden förutsätter ett strategiskt påverkansarbete och strategisk marknadsföring och kommunikation och hjälper Finlands att nå framgång också handelsekonomiskt. Strategin för Finlandsbilden har som mål att Finland ska vara känt som ett land som inte drar sig för att ta sig an utmaningar, hur konstiga de än låter, utan som är som allra bäst när situationen verkar omöjlig. Där har vi en fin utmaning för oss i det nuvarande världspolitiska läget! Finlands medlemskap i Nato förbättrar också Finlandsbilden och höjer investeringspotentialen, och positionerar Finland som en fullvärdig aktör i det transatlantiska samarbetet.
Vi borde inte själva med vett och vilja ge enbart negativa budskap till omvärlden, till exempel att vi när vi anpassar ekonomin är tvungna att skära ned. Hellre bör vi signalera vårt allt starkare engagemang och prioritera våra egna starka områden.
I denna situation förbättras Finlandsbilden mest av att vi koncentrerar oss på Finlands styrkor och modigt lyfter fram dessa ute i världen. Ju mer kända våra starka sidor är desto bättre klarar sig Finland och finländarna, såväl politiskt som inom handeln. Det är bra att Finland för en internationell dialog och i samarbete med andra söker lösningar utifrån sina egna styrkor.
***
Ärade åhörare,
I denna tid betonas en effektiv allokering och prioritering av resurser samt strategiska och pragmatiska lösningar. Mitt i dessa förändringar finns det orsak att också satsa på välbefinnande i arbetet. Det är viktigt att vi tillsammans, genom samarbete, fastställer vad som görs var och vad som förväntas av var och en. Endast på detta sätt uppnår vi synergieffekter.
Ambassadernas arbete i den förändrade världspolitiska situationen, i en tid som präglas av kriser, kräver en helt ny förmåga att hålla jämna steg med tiden. Ambassaderna är Finlands ögon och öron i världen, och betydelsen av denna uppgift har blivit allt större. Jag litar på att ni beskickningschefer kommer att kunna hantera dessa utmaningar.
Jag vill framföra mitt uppriktiga tack till utrikesministeriet för det varma mottagandet. Jag önskar alla givande ambassadörsdagar!