Minister Anna-Maja Henrikssons tal vid ambassadörsmötet 2023
"De senaste årens exceptionella tider har framhävt vikten av nordiskt samarbete. Finland har mycket att erbjuda de övriga nordiska länderna, och på samma sätt lönar det sig för oss att ta modell av de övriga nordiska länderna inom olika samhällsområden. Med hjälp av nordisk samverkan kan många saker främjas mer effektivt", konstaterar minister Anna-Maja Henriksson i sitt tal under ambassadörsmötet.
Arvoisat suurlähettiläät, bästa ambassadörer,
Det är ett stort nöje att få träffa er på ambassadörsdagarna, för första gången i denna roll. Ni gör ett värdefullt arbete varje dag. Ni arbetar för en ljusare framtid för kommande generationer och för en bättre morgondag för oss alla – hjärtligt tack till er!
Vår gemensamma agenda består i att främja nordiskt samarbete för att uppnå nationella och nordiska mål. Det nordiska samarbetet är starkt framträdande i regeringsprogrammet och kan beskrivas som en av dess röda trådar. I regeringsprogrammet konstateras bland annat att ”Finland arbetar aktivt som en del av den nordiska referensgruppen, fördjupar den nordiska integrationen och strävar efter att undanröja gränshinder mellan länderna”.
De senaste årens exceptionella tider har framhävt vikten av nordiskt samarbete. Finland har mycket att erbjuda de övriga nordiska länderna, och på samma sätt lönar det sig för oss att ta modell av de övriga nordiska länderna inom olika samhällsområden. Med hjälp av nordisk samverkan kan många saker främjas mer effektivt.
Värderade åhörare,
Den nordiska gemenskapen skapar ”nordisk nytta” – ett stort mervärde för oss. Det nordiska samarbetet baserar sig på en gemensam värdegrund, gemensam identitet, liknande samhällsmodeller, möjligheten att kommunicera på våra nordiska språk och en lång tradition av fri rörlighet över gränserna. Nordiskt samarbete handlar om oss – om oss som bor i Norden, om vår vardag och om människomöten. Om möten mellan individer – unga och äldre, om interaktion och samarbete mellan företag, mellan tjänsteinnehavare och beslutsfattare, mellan institutioner och medborgarsamhället. Vi nordbor står varandra nära. Och tillsammans är vi starkare.
Vår gemensamma historia och arvet från flera århundraden av gemensamma upplevelser är av central betydelse för Norden och det nordiska. Dessa historiska band har spelat en viktig roll i formandet av Finlands identitet och utveckling. Ett bra exempel på det nordiska och dess inflytande är lagstiftningen. Som tidigare justitieminister kan jag inte låta bli att nämna 1734 års lag, som till vissa delar fortfarande är gällande rätt både i Finland och i Sverige. Kulturen och de skandinaviska språken förenar också de nordiska länderna. Konst och kultur anses utgöra en hörnsten i det nordiska samarbetet.
Den nordiska välfärdsmodellen med en stark betoning på jämlikhet, jämställdhet och likvärdiga möjligheter för invånarna till utbildning, hälsovård och social trygghet har under årtionden använts som modell i det finländska samhällsbygget.
Norden och det nordiska har skapat grunden för Finlands ekonomiska tillväxt. De nordiska ländernas interna förbindelser inom handel och investeringar har främjat Finlands ekonomiska utveckling och stabilitet. I företagsvärlden är det nordiska samarbetet omfattande. Många företag har sin hemmamarknad eller tyngdpunkt i Norden. I samarbetet mellan regeringarna har ett ökat välstånd och en stärkt konkurrenskraft varit standardelement ända från början. Tillsammans är vi mer. Målet är nu att våra samhällen ska övergå till en grön ekonomi, mot klimatneutralitet och en hållbar cirkulär ekonomi och bioekonomi. Tillsammans främjar vi en grön tillväxt som bygger på kunskap, innovation, mobilitet och digital integration. Inom bland annat digitaliseringen är också de baltiska länderna viktiga samarbetspartners.
Naturen och miljön är viktiga för de nordiska medborgarna och Norden är känt som en föregångare när det gäller att skydda natur och miljö. Det nordiska miljömärket Svanen skapades genom officiellt samarbete redan för över 30 år sedan. Miljömärket har länge hjälpt nordborna att göra hållbara och ekologiska val i vardagen. Att bekämpa klimatförändringarna och bevara den biologiska mångfalden är även idag centrala frågor för det nordiska samarbetet.
Hyvät kuulijat, bästa åhörare,
De nordiska länderna är starkt engagerade i att upprätthålla stabilitet och arbeta för fred både i vårt närområde och internationellt. Det förändrade säkerhetsläget efter Rysslands invasion av Ukraina har visat hur viktigt säkerhets- och försvarssamarbetet är. Under denna säkerhetspolitiskt utmanande tid har styrkan i vårt samarbete varit tydlig. Våra länder har haft ett mycket nära samarbete och stött varandra. För första gången samlas vi nu till ambassadörsmötet i en ny historisk era – Finland är medlem i försvarsalliansen Nato! Men låt mig också säga det rakt ut: vårt medlemskap är inte fullständigt förrän också Sverige är medlem i Nato. Sveriges sak är vår. Att alla de nordiska länderna snart är medlemmar i Nato innebär en ny era i det nordiska samarbetet. Pusselbiten som saknas läggs på sin plats och därigenom stärks det nordiska samarbetet ytterligare.
Den nordiska identiteten och det nordiska samarbetet tas kanske alltför ofta för givet. Vi rör oss, arbetar, studerar och bedriver affärsverksamhet fritt över gränserna i Norden. Det är fint att till exempel antalet svenska studerande ökar också i Finland, vilket är synligt bland annat på Svenska handelshögskolan. De nordiska länderna har varit föregångare när det gäller fri rörlighet, en öppen arbetsmarknad och social trygghet. Finlands intresse ligger i ett allt djupare samarbete mellan de nordiska länderna.
Bästa vänner,
Vi kan och ska fortsätta utvecklas. Det handlar om att se om sitt hus inför framtiden. Att ha visioner. Att bygga flera broar i Norden, både bildligt och kanske också i praktiken. Det är inte en slump att det i det färska regeringsprogrammet finns en skrivning om en utredning om en fast förbindelse över Kvarken.
Modellen för nordiskt samarbete väcker än idag intresse ute i världen. Som ett konkret exempel kan nämnas då vi i slutet av 2021 fick besök av en delegation från länderna kring Persiska viken och Afrikas horn som ville höra om olika samarbetsformer i norra Europa, inklusive samarbetet i Nordiska ministerrådet. Inget nordiskt land skulle ha utvecklats lika bra utan det nordiska samarbetet.
Värderade åhörare,
Det har sagts att Norden har varit bra på att hantera förändring. I Nordens förändringskapacitet finns säkert starka orsakssamband till social tillit, god förvaltning och social mobilitet. Även framöver är det viktigt att vi kan hantera förändring och skapa en starkare resiliens i våra samhällen.
Strävan efter att ständigt bygga upp ett mer jämlikt och välmående samhälle som alltid prioriterar medborgarnas välfärd utgör enligt mig själva kärnan i det nordiska. Inrättandet av Nordiska rådet var särskilt viktigt för Finland, och vikten av att bli medlem 1955 kan inte betonas nog.
Bästa publik,
Nu några ord om Nordiska ministerrådets arbete under det kommande året i fråga om Vision 2030, gränshinder och krisberedskap.
De nordiska statsministrarna har fastställt att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. De tre strategiska prioriteringarna i handlingsplanen för visionen är ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden. Indikatorerna i den uppföljning av visionen som blev klar i år visar att genomförandet går i rätt riktning. Svagast är framstegen när det gäller att uppnå ett grönt Norden.
Arbetet med att avlägsna gränshinder fortsätter. På det nordiska Gränshinderrådets agenda för i år står i synnerhet beskattningsfrågor, yrkeskvalifikationer och digitala verktyg. Ett gränshinder som det är viktigt att lösa är att man ännu inte kan identifiera sig med finländska bankkoder eller andra verktyg för stark autentisering i de andra nordiska ländernas digitala tjänster. Frågan är viktigt på alleuropeisk nivå och hänför sig till utvecklingen av den digitala inre marknaden.
Bästa vänner,
Som ni kommer ihåg var en av våra främsta prioriteringar under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet att utveckla samarbetet inom beredskap och försörjningstrygghet. Statsministrarna framhåller fortfarande betydelsen av beredskapsarbete och samarbete i en instabil och svårförutsägbar omvärld.
Regeringarnas arbete har fortsatt under Norges och Islands ordförandeskap och även Sverige kommer nästa år att ha detta tema på agendan. I utarbetandet av handlingsplan för Nordiska ministerrådet 2025–2030 satsar vi på att alla ministerråd inom sina sektorer arbetar för att stärka krisberedskapen inom ramen för övergripande säkerhet.
Hyvät kuulijat, bästa åhörare
Nordiska ministerrådet fortsätter att finansiera de nordiska ambassadernas gemensamma projekt och Nordic Talks internationella profilerings- och kommunikationsprojekt utanför Norden. Jag vill tacka er för ert aktiva varumärkesarbete. I ljuset av den senaste tidens händelser – till exempel i samband med koranbränningarna – har vi alla förstått hur viktig roll ni ambassadörer spelar när det gäller att skräddarsy bilden av Finland och Norden för er stationeringsort.
I tider av osäkerhet framhävs betydelsen av ett brett nordiskt samarbete. Våra gemensamma nordiska värderingar och vårt nordiska samarbete behövs. Det nordiska står på en oerhört stabil grund och genomsyrar våra samhällen.
Det är bra att komma ihåg att Norden är vår närmaste referensgrupp i fråga om värderingar, agendor och arbetssätt. Det nordiska samarbetet fortsätter att fördjupas. Tillsammans är vi starkare. Tillsammans är vi mer! Enligt opinionsmätningar har samarbetet ett mycket starkt stöd bland medborgarna. Vi arbetar målmedvetet för att förverkliga visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region.
Hyvät suurlähettiläät, bästa ambassadörer,
Jag ser fram emot ett gott samarbete och att tillsammans med er främja Finlands intressen.