Nordiskt samarbete ökar stabiliteten och underlättar vardagen

Det officiella nordiska samarbetet mellan Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island samt Åland, Färöarna och Grönland sker inom ramen för Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet. De senaste årens exceptionella tider ha framhävt vikten av nordiskt samarbete.

Nordiska ministerrådet, som grundades 1971, är de nordiska ländernas officiella samarbetsorgan på regeringsnivå. Arbetet leds turvis av de fem nordiska ländernas statsministrar och det praktiska arbetet leds av ministrarna för nordiskt samarbete. 

Nordiska rådets 75:e session ordnades i Oslo i början av november. Huvudtemat var ”Ett tryggt, grönt och ungt Norden” inspirerat av de nordiska ländernas gemensamma vision 2030. 

Finland representerades vid sessionen av statsminister Petteri Orpo, utrikesminister Elina Valtonen, ministern för nordiskt samarbete Anna-Maja Henriksson och miljö- och klimatminister Kai Mykkänen.   

Visionen för det nordiska samarbetet 2030

Visionen för det nordiska samarbetet för 2030 är att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region. Visionens tre prioriterade områden är ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden. 

Programmet för ordförandeskapsperioderna utarbetas utifrån vision 2030 som också drar upp riktlinjerna för samarbetet. Ordförandelandet kan dock lyfta fram egna prioriteringar i sitt program. Sverige som tar över ordförandeskapet 2024 fokuserar på ett närmare gränshinderarbete i hela Norden och på en ökad integration mellan länderna. 

Gemensam beredskap gör de nordiska länderna starkare

En av de grundläggande principerna för det nordiska samarbetet är att länderna är starkare tillsammans än ensamma. 

Covid-19-pandemin visade dock att samarbetet inte fungerade på önskat sätt under krisen. Därför vill de nordiska statsministrarna fokusera på ett närmare samarbete kring beredskap, försörjningstrygghet och resiliens. Med resiliens avses att länderna, samhällena och individerna har bättre förmåga att hantera och återhämta sig från kriser.

Under föränderliga förhållanden är det viktigt att man säkerställer handlingsförmågan och beredskapen att möta och återhämta sig från eventuella kriser. De nordiska ländernas resiliens ska förbättras inom alla samhällssektorer, och därför kan Nordiska ministerrådet spela en viktig roll.  

Säkerheten lyftes starkt fram även vid Nordiska rådets möte i Oslo. I likhet med de övriga finländska ministrarna framhävde minister Henrikson vid flera tillfällen vikten av nordisk krisberedskap och resiliens.  

Att avlägsna gränshinder gör vardagen enklare för nordborna

För att bli världens mest hållbara och integrerade region krävs det ansträngningar bland annat för att stärka gränshinderarbetet. Samarbetet kring gränshinder sker mellan enskilda länder och i hela Norden. I samarbetet deltar bland annat ministrarna, Nordiska gränshinderrådet och de nationella parlamenten, förvaltningsorganen och myndigheterna. På Finlands ansvar ligger att undanröja de gränshinder som följer av Finlands nationella lagstiftning.  

Minister Henriksson betonade vikten av ett starkare gränshinderarbete vid flera möten och träffar i Oslo.  Henriksson ansåg vid samarbetsministrarnas gemensamma möte att det är viktigt att länderna intensifierar det gemensamma arbetet för att göra det enklare för människorna att bo, studera, arbeta och driva företag i Norden. 

Att undanröja gränshinder är viktigt med tanke på samhällsekonomin eftersom gränsöverskridande ekonomisk växelverkan stärker näringslivets verksamhetsförutsättningar och håller i synnerhet gränsområdena livskraftiga.

Gränshinderarbetet diskuterades också på mötet med Sveriges EU-minister och minister för nordiskt samarbete Jessika Roswall och på mötet med företrädarna för gränstjänsten Sverige-Finland-Norge. 

Som ett exempel lyfte Henriksson fram gränsöverskridande elektronisk identifiering.  Finländarna kan inte sköta ärenden till exempel med svenska skattemyndigheter eftersom de inte kan logga in på skattemyndighetens webbplats med finländska bankkoder. 

”Gränshindren påverkar människornas vardag i hela Norden. Vi måste också på nationell nivå se till att ny lagstiftning inte skapar nya gränshinder”, säger minister Henriksson. 

Finland är ordförandeland i Nordiska ministerrådet 2025

Sommaren 2023 kontaktade den danska regeringen den finska regeringen och uttryckte en önskan om att Finland till skillnad från den vanliga ordningen skulle ta över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet redan år 2025. Finland godkände detta och leder därmed Nordiska ministerrådet 2025. 

Arbetet med att bereda Finlands ordförandeskapsprogram inleds i slutet av 2023. Arbetet med programmet som involverar nästan alla ministerier samordnas av utrikesministeriet. Ordförandeskapet innebär också att Finland har ordförandeskapet för utrikesministrarnas informella så kallade  N5-samarbete 2025.

Statsminister Petteri Orpo presenterar Finlands program vid Nordiska rådets sammanträde i Reykjavik nästa höst.   

”Vi ser fram emot ordförandeskapet. Finland kommer att engagera sig starkt för att genomföra de nya samarbetsprogram som inleds 2025 och som är ytterst viktiga för att målen i vision 2030 ska nås”, säger Henriksson.