Utrikesministeriet diskuterade med det civila samhället Finlands prioriteringar i FN:s råd för mänskliga rättigheter

FN:s råd för mänskliga rättigheter sammanträder till sin andra ordinarie session den 19 juni – 14 juli. En del av Finlands arbete i rådet består av att utrikesministeriet ordnar ett möte med företrädare för det civila samhället för att diskutera Finlands prioriteringar och mål före varje session. På samma sätt som tidigare samlades ett stor antal företrädare för det civila samhället till utrikesministeriets huvudbyggnad Sjöekipage.

I början av mötet diskuterade deltagarna resultaten från den föregående sessionen. I våras hade rådet flera olika frågor på mötesagendan, bland annat Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Finland stod starkt bakom förslaget att förnya mandatet för undersökningskommissionen som tillsattes för ett år sedan för att undersöka krigshändelserna. Kommissionen har samlat in uppgifter om kränkningar av de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten. Kommissionens rapporter till rådet för mänskliga rättigheter visar att ryssarna gjort sig skyldiga till många krigsförbrytelser. Finland bidrog till att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning beaktades i konflikter både i beslut och vid ett sidoevenemang på hög nivå. 

Rådet godkände enhälligt Finlands, Tysklands, Brasiliens och Namibias gemensamma brett understödda initiativ om att förlänga mandatet för den särskilda rapportör som behandlar frågor kring tillräcklig boendestandard. Finland arbetade också för kvinnors rättigheter genom ett gemensamt uttalande med Mexiko på internationella kvinnodagen. Uttalandet som bifölls av närmare 70 länder innebär att länderna åtog sig att värna varje kvinnas rätt att bestämma över sin egen kropp.

Kvinnors, sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter, undervisning och tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna i olika länder väckte diskussion

Kvinnors och flickors rättigheter och jämställdhet kommer att stå högt upp på mötesagendan. Företrädarna för det civila samhället uttryckte stor oro över situationen för kvinnor och flickor i Afghanistan. Rådet för mänskliga rättigheter kommer att behandla rekommendationerna från den särskilda Afghanistanrapportören, Richard Bennett, och från arbetsgruppen mot diskriminering av kvinnor och flickor för att förbättra och skydda kvinnors och flickors rättigheter i Afghanistan. Företrädarna för det civila samhället fördömde den diskriminering som talibanerna utövar och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna och krävde att Finland föreslår nya åtgärder för att avhjälpa situationen.

En annan orsak till oro var den mer omfattande rörelse mot kvinnors rättigheter som under den senaste tiden har uppstått i rådet för mänskliga rättigheter, vilket har lett till att tidigare godkända internationella åtaganden har utmanats vid förhandlingarna om resolutioner. Rådet ska ta ställning till förebyggandet av våld mot kvinnor och flickor samt tvångsäktenskap. Det önskades att Finland kommer med starka ståndpunkter och har ihärdighet i förhandlingarna när det gäller att försvara kvinnors och flickors rättigheter och jämställdhet. 

Rådet ska också behandla resolutioner om rätten till utbildning. Civilsamhällesorganisationerna påpekade att likabehandling fortfarande inte är verklighet inom utbildningen, och att särskilt utsatta grupper, såsom barn som lever mitt i kriget och regnbågsungdomar, behöver stöd. Finland uppmanades också att främja ungas delaktighet i arbetet för de mänskliga rättigheterna. 

Därtill deltar Finland i förhandlingarna om resolutioner om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt extrem fattigdom och föreslår tillsammans med Sverige att mandatet för den särskilda rapportören som rapporterar om arbetet med att stoppa utomrättsliga avrättningar ska förnyas. I detta arbete betonas vars och ens rätt till liv, myndigheternas skyldighet till oberoende undersökning samt betydelsen av ett opartiskt domstolsväsende och ett effektivt rättsskydd.

Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter OHCHR ger en översikt över läget i Ukraina. OHCHR har gjort ett viktigt oberoende arbete med att registrera civila offer sedan början av Rysslands lagliga anfallskrig. Finland anser det väldigt viktigt att rådet också i fortsättningen får en översikt över läget i Ukraina.

Civilsamhällesorganisationerna tog också ställning till läget i många andra länder, bland annat Myanmar, Sri Lanka, Sudan, Belarus och Syrien som står på rådets mötesagenda. Civilsamhällesorganisationerna gav Finland ett viktigt budskap: rådet måste också ingripa i kränkningar av sexuella minoriteters och könsminoriteters mänskliga rättigheter på olika håll i världen. Dessa kränkningar är till exempel dödsstraff, våld och diskriminering.

Samarbete och dialog med det civila samhället är Finlands starka sida

Många av de civilsamhällesorganisationer som deltog i mötet tackade utrikesministeriet för gott samarbete och för att ministeriet aktivt vill utbyta åsikter med företrädare för det civila samhället. I sina avslutningsord konstaterade biträdande avdelningschef Erik Lundberg att det är viktigt med dialog och informationsutbyte, vilket också hjälper att uppnå de gemensamma målen. Finland har förbundit sig till samarbete med det civila samhället: det civila samhällets aktiva deltagande är centralt med tanke på det demokratiska systemets funktion.

Avslutningsvis gav deltagarna ambassadören för mänskliga rättigheter, Rauno Merisaari, en applåd för en lång och meriterande karriär. Merisaari går i pension i höst. 

Finland är medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter under perioden 2022–2024. Rådet för mänskliga rättigheter är FN:s viktigaste mellanstatliga organ för att skydda och främja de mänskliga rättigheterna.