Länderna i södra Afrika har höga skulder - en färsk enkätundersökning ger afrikanska ekonomiska experters syn på skuldsättningen

Enligt enkäten beror svårigheterna med betalningen av skulder i länderna i subsahariska Afrika på ländernas dåliga finanspolitik. Också korruption och problemen i den internationella ekonomin ses som bidragande orsaker till skuldsättningen.

Den 22 januari ordnade utrikesministeriet ett presentationsmöte för att ge ut publikationen Debt in developing countries: Expert views from Sub-Saharan Africa. Undersökningen ger en bild av utvecklingen av de afrikanska ländernas skuldsättning och konsekvenserna för ländernas ekonomi och utveckling. 

 

Undersökningen är exceptionell eftersom den bottnar i afrikanska ekonomiska experters syn på de afrikanska ländernas skuldsättning. Undersökningen är en del av UniPID Development Policy Studies (UniPID DPS) som finansieras av utrikesministeriet.

Många av de fattigaste länderna i Afrika har blivit hårt skuldsatta under de senaste åren. Efter millennieskiftet har många länders skulder blivit eftersänkta på grund av att hindra ländernas ekonomiska kollaps. Nu har dessa fattiga länder igen höga skulder.

”I många länder är skuldhanteringskostnaderna nu så höga att de påtagligt minskar ländernas möjligheter att ordna till exempel utbildning eller hälso- och sjukvård. Länderna är beroende av internationell utvecklingsfinansiering för att kunna erbjuda dessa tjänster”, säger Riikka Laatu, ledande sakkunnig vid utrikesministeriet.

Kina och privata långivare har nu en större roll i Afrika

Vid millennieskiftet var de största långivarna västerlänningar, men nu är Kina en större långivare än västländerna tillsammans. Ännu mer har länderna lånat av privatsektorn. Dessa lån består av emitterade masskuldebrev och lån från privata banker. Därför är det nu mer problematiskt att komma överens om skuldsanering. Det finns också klart färre uppgifter om de privata än om de offentliga skulderna.

I undersökningen om de afrikanska ländernas skuldsättning ingår nu för första gången en bred enkät om afrikanska ekonomiska experters syn på orsakerna till läget, konsekvenserna av det och på ländernas framtidsutsikter. En stor del av experterna anser att utöver problemen i den internationella ekonomin är ländernas dåliga finanspolitik och korruption den största orsaken till det rådande läget. 

”Experterna säger att detta försvårar också tillväxten inom den privata sektorn och ökar behovet av internationellt bistånd. Att komma överens om skuldsanering är utmanande nu när det finns flera andra olika långivare och när det inte finns några färdiga system”, säger Laatu.  

De ekonomiska experterna förutspår att det svåra läget kommer att fortsätta tills man åtgärdar problemen med den ineffektiva förvaltningen och stärker de ansvariga och inkluderande institutionerna. Understatssekreterare Pasi Hellman vid utvecklingspolitiska avdelningen delar experternas syn på att den svaga och bristande förvaltningen kan vara roten till skuldproblemet.

”För att kunna säkerställa en hållbar finansiering är det viktigt att utvecklingsländerna kan förbättra förmågan att samla in inkomster särskilt genom beskattning", säger Hellman. Samtidigt som länderna satsar på beskattningen och förvaltningen är det enligt Hellman väsentligt att länderna också bekämpar korruption. Finland har genom utvecklingssamarbetet understött utvecklingsländernas insatser för att stärka inkomstbasen och skatteförvaltningen.

Viktigt att alla parter engagerar sig

På informationsmötet diskuterade deltagarna det internationella samfundets möjligheter att påverka och ta fram lösningar på utvecklingsländernas skuldproblem. Samtidigt som skuldhanteringskostnaderna är en utmaning för tillväxtekonomier, har de skuldsatta länderna ett stort behov av finansiering för att uppnå målen för hållbar utveckling. I dagsläget är G20-gruppens och Parisklubbens ”Common Framework” den huvudsakliga kanalen för att gemensamt samordna skuldhanteringen mellan långivarna och de skuldsatta länderna.

Gästprofessorn vid Aalto-universitetet Olatundun Adelegan som hör till undersökningsgruppen ansåg att det finns utrymme för förbättring i det internationella samarbetet och lyfte särskilt fram behovet att också engagera andra än västerländska långivare i samarbetet.

”Vi måste se till att engagera alla internationella långivare, däribland Kina och privata kreditgivare", sade Adelegan.

Enligt den äldre forskaren vid Nordiska Afrikainstitutet Jörgen Levin har de afrikanska ländernas ekonomiförvaltning trots svårigheterna blivit klart bättre under de senaste årtiondena. Den internationella samordningen behöver dock utvecklas för att man i tid ska kunna ingripa i högt skuldsatta ländernas situation. 

”Vi måste bygga upp strukturer och institutioner på internationellt plan för att vi ska kunna lösa skuldproblemet. Det har diskuterats huruvida Internationella valutafonden (IMF) som hjälper länder i svårigheter med betalningsbalansen bör ha en större roll i detta”, säger Levin. För att skuldproblemet inte blir värre, kunde IMF enligt Levin ha en likartad mekanism som den har för att lösa problemen med betalningsbalansen.  

Outi Homanen som representerade statens finansieringsbolag Finnvera i diskussionen, underströk utvecklingsländernas förbättrade förmåga att klara av ekonomiska kriser, såsom de svårigheter som covid-19-pandemin medförde. Också Homanen ansåg att samarbete mellan olika länder och olika typer av långivare är av stor vikt. Enligt henne är det viktigt att det internationella samfundet förbättrar beredskapen att förutse skuldproblem.

Den färska utredningen fick beröm av debattörerna.

”I synnerhet enkäten till de afrikanska ekonomiska experterna ger en utmärkt bild av ländernas läge”, sade Homanen.