Nya uppföljningsmätare för utvecklingspolitiken
Enligt utrikeshandels- och utvecklingsminister Paavo Väyrynen behövs det nya mätare för att man ska kunna följa upp målen i Finlands utvecklingspolitiska program. ”Man måste till exempel överväga hur man mäter miljömässigt hållbar utveckling, som är central i programmet”, sade Väyrynen när han träffade journalister den 16 januari.
”Det internationella samfundet följer noga med hur bland annat FN:s millenniemål uppnås, med hjälp av olika mätare. Millenniemålen valdes bland FN:s toppmötesfrågor och sex av dem är direkt förbundna till utrotandet av fattigdomen. Det är lätt att följa med hur de framskrider, exempelvis dödligheten bland mödrar och barn.”
”Den livliga diskussion som det nya utvecklingspolitiska programmet förorsakade håller på att lugna sig nu när man bekantat sig mera med programmet. Man har också insett att det inte föreligger konflikter mellan minskning av fattigdom och miljöbetoning” tror Väyrynen. Han hoppas på en livlig diskussion om programmets förverkligande också, emedan det nya programmet endast är riktgivande och inte innehåller några strikta planer för genomförandet.
Enligt Väyrynen diskuterar man som bäst i utrikesministeriet och Finlands representationer hur man ska förverkliga tyngdpunkterna i det nya utvecklingspolitiska programmet. ”Några snabba förändringar är inte att vänta för utvecklingspolitik är långsiktig verksamhet, men när anslagen växer kommer de nya målsättningarna att synas i verksamheten. Att minska på fattigdomen är utgångspunkten för all Finlands utvecklingspolitik, och fattigdomen minskar när verksamheten är naturekonomiskt hållbar.”
Håller fast vid höjda anslag
Man har kommit överens om att höja anslagen för utvecklingssamarbetet så att det utgör 0,51 procent av bruttonationalinkomsten år 2010 och 0,7 procent år 2015. Nu har man blivit tvungen att ändra på prognoserna om BNI-andelen på grund av den kraftiga ekonomiska tillväxten under fjolåret. Väyrynen anser att regeringen kommer att bli tvungen att lösa frågan under vårens anslagsramunderhandlingar. Om man tänker hålla fast vid tidtabellen behövs helt klart mera pengar.
Ett annat problem som klart berör utvecklingspolitiken är statsförvaltningens produktivitetsprogram som förutsätter att ministerierna minskar på sin personal i framtiden. ”Anslagen för utvecklingssamarbete ökar under regeringsperioden med 300-400 miljoner euro och det är omöjligt att administrera de växande resurserna med mindre personal än den nuvarande mängden. Det finns ingen motsvarande förvaltningsgren vars anslag växer i samma snabba takt, vilket beror på Finlands internationella förpliktelser. Nu måste vi diskutera hur vi går vidare med produktivitetsprogrammet. Finlands utvecklingssamarbetsförvaltning är redan nu en av de effektivaste bland OECD-ländernas”, påpekade Väyrynen.
”Av jordens yta är ungefär 30 procent täckt av skog. Det är essentiellt ur utvecklingssynpunkt hur vi vårdar och utnyttjar skogarna. Finland har mycket kunnande och sakkunskap att erbjuda när det gäller forstvård och meteorologi. Med meteorologiska metoder kan man påverka utvecklingen i hög grad, bland annat genom översvämningsskydd. Man håller som bäst på att skapa nya idéer om samarbetsprojekt inom forst- och meteorologibranscherna”, berättade Väyrynen.
Minister Väyrynen uttryckte också sin åsikt om situationen i Afghanistan. Han menar att det inte är lätt att bedriva utvecklingssamarbete under de omständigheter som råder där. Det stöd Finland har gett åt Afghanistan har fungerat bra trots att landets säkerhetsläge är synnerligen bräckligt. Man kommer att fortsätta med stödet och årsnivån kommer att ligga på 10 miljoner euro.
Outi Einola-Head