Utrikesministrarna Tuomioja och Ojuland: Vi befinner oss på förändringens tröskel
Östersjöområdets utveckling har under det senaste årtiondet överträffat även de mest optimistiska förväntningar, men det återstår fortfarande stora outnyttjade resurser. Därför bygger dagens gemensamma strävanden och det fördjupnande samarbetet till stor del på framtida förväntningar. Framför allt påverkar den Europeiska unionens och Natos utvidgningsprocesser utsikterna för Östersjöområdets utveckling. Vi är övertygade om att de befrämjar stabiliteten i hela området och skapar en fastare grund för såväl samarbete som umgänge över gränserna.
Även mellan Estland och Finland har samarbetet utvecklats i snabb takt efter att frihet och demokrati har vunnit terräng inom Östersjöområdet, och bägge länder vill aktivt utnyttja de möjligheter som öppnar sig både vad gäller bilaterala och multilaterala relationer.Estlands medlemskap i EU inleder ett helt nytt kapitel i relationerna mellan Finland och Estland. Regeringarna bör uppmuntra ett meningsfullt och rättvist nyttjande av de möjligheter som erbjuds. Det är viktigt att båda ländernas myndigheter samarbetar smidigt, båda på lokal och statlig nivå, men lika betydelsefulla är kontakterna inom affärslivet, ett nära samarbete mellan nationella organisationer och medborgarnas personliga relationer.
Samarbetet mellan Estland och Finland är unikt i världen just därför att det inte baserar sig på politikers festtal utan på vanliga människors inbördes vänskapsband. Som ett slags exempel på utvecklingen av relationerna mellan Estland och Finland kan man peka på det nordiska samarbetet. De offentliga ramarna för denna utveckling utgörs dock av medlemskapet i den Europeiska
unionen.Men inte ens efter avgöranden gällande Natos och EU:s utvidgning kan man påstå att arbetet är slutfört och världen färdig. Det finns ännu utmaningar på säkerhetens område och de kräver ett nära samarbete. Utmaningarna som gäller den nya, vidsträckta säkerheten, utgörs inte mera av traditionella konflikter länder emellan, och är inte i första hand av militär natur. Den så kallade mjuka säkerheten, som omfattar frågor rörande medborgarnas säkerhet, har kommit att bli den förhärskande inom Östersjöområdet. Nedsmutsning av miljön, speciellt läget i Östersjön, är en anledning till bekymmer som är gemensam för såväl medborgarna som för staterna.
Det finns fortfarande olägenheter inom områdets stater som gynnar brottslighet, narkotikamissbruk och spridning av smittosamma sjukdomar, särskilt aids.Det är otvivelaktigt positivt med fri rörlighet över gränserna och ökat samröre, men samtidigt har det underlättat kriminell verksamhet. Brottslighet är ett mångfasetterat fenomen som inte låter sig hindras av gränser och som inte lämnar något land som oberörd åskådare. Här har Estland, Finland och Ryssland effektiverat sitt triangelsamarbete. Polismyndigheter och milis från Finland, Estland och St Petersburg skrev nyligen under ett avtal vars syfte är att stävja narkotikabrottslighet och dess följdföreteelser.Triangelsamarbetet mellan Estland, Ryssland och Finland har också stärkts genom att man gjort upp ett gemensamt system för att styra och kontrollera trafiken på Finska viken (VTMIS), vilket är mycket betydelsefullt för miljön. Systemet tas i bruk sommaren 2004.
För dylika frågor finns det redan etablerade kanaler, som Östersjörådet och programmet för den nordiska dimensionen inom EU. Östersjörådet skapades genast efter det kalla krigets slut och genom det har man framgångsrikt kunnat kanalisera ländernas gemensamma strävanden. Vi kommer också i framtiden att satsa aktivt på Östersjörådets arbete.
Redan nu kan Finland och Estland planera sin territoriala verksamhet tillsammans och var för sig inom ramarna för den nordiska dimensionen, och ännu tydligare blir det efter att Estlands EU-medlemskap blivit verklighet. Den nordiska dimensionen är en central kanal för utvecklandet av samarbete med Ryssland och verksamheten inom dess ramar beror på viljan och behovet hos samarbetspartners och medlemsstater. Som Rysslands grannar innehar Finland och Estland centrala roller då det gäller att befrämja samarbetet. Våra stater kommer inte att lämna någon sten orubbad när det gäller att nå de gemensamma målen för det här programmet.
Utvidgningen av den Europeiska unionen ger hela Östersjöområdets tillväxt en kraftig knuff framåt. Den uppmuntrar till förbättring av områdets inbördes infrastruktur gällande såväl trafik till havs och på land, som kommunikation och energinätverk. I och med detta uppgyggnadsarbete förverkligas den Europeiska unionens nordiska dimension. Dess miljöprogram är ett nytt centralt element i områdets miljösamarbete. Ett viktigt exempel på detta är det den nordiska dimensionens jätteprojekt som går ut på att förverkliga St Petersburgs sydvästliga reningsanläggning, vilken märkbart kommer att minska på utsläppen i Östersjöns vatten.
Medborgarnas och medborgarorganisationernas förväntningar riktar sig helt berättigat till östersjöländernas regeringar, för att dessa genom intensifierat samarbete ska kunna förbättra också den mjuka säkerheten. Regeringarna måste motsvara dessa förväntningar, både på EU-nivå och lokalt inom gränserna för Östersjörådet. Vi hyser stor tillförsikt för de möjligheter som EU-medlemskapet snart öppnar för Estland.
Bilaterala politiska, ekonomiska och kulturella relationer har hittills inverkat gynnsamt på våra bägge länders utveckling, och kommer säkert även i framtiden att göra det. Och vi tror att man i Finland håller på att slippa den ogrundade fruktan som kom sig av estländsk skattepolitik, inflyttad estländsk arbetskraft och den skärpta konkurrensen på den finländska arbetsmarknaden. Vi tror också att Estland å sin sida inte behöver misstänka Finlands starka arbetsmarknadssamarbete och socialskydd för att sinka Estlands dynamiska utveckling. Genom nära samarbete och ömsesidig överenskommelse kan vi finna de bästa lösningarna för att garantera såväl våra bilaterala relationer som helhetsutvecklingen inom Östersjöområdet och EU.