Finland tillfreds med EU-ordförandeskapets resultat i de yttre förbindelserna

"Utrikes- och säkerhetspolitiken är ett område som växer kraftigt inom EU, och under Finlands ordförandeskap har EU fått en starkare internationell roll och synlighet", konstaterar chefen för utrikesministeriets politiska avdelning Pilvi-Sisko Vierros.

Avdelningschef Pilvi-Sisko Vierros är glad att EU fått en starkare internationell roll. Ordförandelandet har enligt Vierros som uppgift att hålla verksamheten och unionens hela politiska maskineri i gång. Det innebär i praktiken att ordföranden samordnar medlemsländernas ståndpunkter, förbereder möten, söker en gemensam linje och representerar EU i de yttre förbindelserna tillsammans med EU:s höge representant.

Behovet av enighet bland unionens medlemsländer framgick redan under Libanonkrisen i juli. Vierros anser att EU redan då försvarade sin plats som betydande politisk aktör i Mellanöstern. EU har därefter varit enat i de flesta situationer. "Möjligheten att hitta en gemensam linje varierar från fråga till fråga, men EU-länderna har så småningom insett att EU:s utrikespolitiska trovärdighet på den internationella fronten förutsätter att unionen talar med en röst", anser Vierros.

En av de mest betydande sektorerna inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik är de internationella organisationerna, varav den viktigaste är FN, och andra internationella samarbetsforum. Enligt Vierros kan statistiken ensam belysa det enorma förberedande arbetet som gjorts under hösten: "Enbart under FN:s generalförsamling har EU till exempel hållit närapå hundra gemensamma förberedande möten om mänskliga rättigheter", påpekar hon.

Mänskliga rättigheter och vapenkontroll centrala frågor

Biträdande avdelningschefen Anne Sipiläinen konstaterar att migrationen oväntat hamnade i blickfånget. Bland de centrala frågorna under ordförandeskapet lyfter Vierros fram mänskliga rättigheter och vapenkontroll. Inrättandet av FN:s nya råd för mänskliga rättigheter har varit ett betydande steg mot en mer övergripande behandling av människorättsfrågor. Under Finlands ordförandeskap har fyra särskilda sessioner ägt rum, tre om Mellanöstern och en om Darfur.

När det gäller människorättsfrågor lyfter utrikesministeriets biträdande avdelningschef Anne Sipiläinen fram migrationsfrågorna. Det var enligt henne omöjligt att förutse hur framträdande dessa skulle bli under hösten. Särskilt glad är hon över mötena om migration och utveckling mellan EU och Afrika i Rabat och Tripoli. Mötena var de första i sitt slag och de antog övergripande dokument om samarbetet mellan Afrika och EU i migrationsfrågor.

Finland arbetade för EU-enighet även vid FN:s första högnivådialog om migration och utveckling i september. Allt tyder alltså på att initiativen som togs under ordförandeskapet kommer att leda till konkreta åtgärder under de kommande ordförandeskapen.

Långa dagar

Pilvi-Sisko Vierros representerade ordförandelandet tillsammans med EU-ambassadör Eikka Kosonen och utrikesminister Erkki Tuomioja vid utrikesministermötet i Bryssel i november. Foto: EU:s råd Utrikesministeriets politiska avdelning och hela ministeriet har gjort ett enormt förberedande arbete i samordningen och planeringen av utrikespolitiken under ordförandeskapet. Dagarna har varit långa, och oumbärlig hjälp har ministeriet fått av beskickningarna, och vice ordföranden Tyskland i de länder där Finland inte har en egen beskickning.

I Bryssel har arbetsgrupper och kommittéer förhandlat och avtalat om unionens politik. "Vi har dessutom haft stor hjälp av våra finländska internationella experter ute i världen, till exempel av EU:s särskilda representant Pekka Haavisto, som är insatt i situationen i Darfur.

Vi har många kompetenta personer som jobbar med människorättsfrågor, vapenkontroll och säkerhetspolitik", konstaterar Vierros. "Finland är ett litet land, och i förhållande till våra resurser har vi klarat oss utmärkt", säger hon avslutningsvis.

EU