Somaliaexperter i Finland tror på fred
Det är somalierna själva som måste leda fredsprocessen i sitt land. Särskilt somalier i exil har mycket att ge, konstaterade man vid ett seminarium i Helsingfors denna vecka. Enligt deltagarna är Somalia inte förlorat trots att den humanitära krisen är värre än någonsin under konfliktens hela tjugoåriga historia.
”Deltagarna var övertygade om att de stridande parterna kan förmås att sluta fred” sade den ena seminarieordföranden, Arshe Said, som representerade Finlands Somaliförbund vid seminariet i torsdags. Seminariet hade arrangerats i samarbete mellan utrikesministeriet, riksdagens AWEPA-grupp (European Parliamentarians for Africa) och Kyrkans Utlandshjälp och avsikten var att främja den vacklande fredsprocessen i Somalia. Senare kommer en rapport över deltagarnas rekommendationer att publiceras och den kommer bland annat att delas ut åt FN:s aktörer i Somalia.
Deltagarna var nöjda med diskussionerna, och evenemanget lyckades föra samman människor som normalt inte ens talar med varandra. Bland de 40 deltagarna fanns representanter för olika somaliska grupperingar från olika delar av världen, forskare, före detta politiker och representanter för det internationella samfundet så som FN och EU.
”Det var verkligen ett unikt möte. Vanligtvis är konferenser enbart akademiska men nu fick människor från olika områden komma till tals” berömde Said.
Somalierna bör ta ledningen
Inbördeskriget har plågat Somalia i 20 års tid och landet har ingen fungerande centraladministration. Nästa år upphör landets interimsregerings mandat.
”Vi måste fundera på framtiden. Vad kan till exempel diasporan göra för att främja freden, vad kan vi åstadkomma med kulturens, kvinnornas och medborgarsamhällets hjälp?” sade gröna folkrepresentanten Pekka Haavisto som är utrikesministerns specialrepresentant vid kriser i Afrika. Haavisto fungerade som seminariets andra ordförande.
Enligt Haavisto var ett av seminariets viktigaste initiativ förslaget att inrätta en teknisk kommitté för att främja fredsprocessen, som skulle ledas av somalierna själva på ort och ställe.
Seminariet kommer också att föreslå att man inrättar en grupp av akademiska rådgivare och ett organ som bevakar mänskliga rättigheter för att landet ska stabiliseras.
”Alla deltagare blev övertygade om att Somalias egen fredsprocess är det viktigaste. Somalierna måste själva leda den – med stöd från det internationella samfundet” sade Said.
Inte kris utan katastrof
En viktig metod för att förstärka fredsprocessen är att aktivera de somalier som lever i diaspora, d.v.s. på andra håll i världen. Fowsia Abdulkadir som bor i Kanada påpekade att största delen av de driftigaste medborgarna lever på annat håll än i Somalia. Under de tjugo åren som gått har alla flytt som kunnat göra det.
Diasporans roll i fredsprocessen är väsentlig eftersom dess medlemmar ofta har kontakter med gräsrotsnivån i Somalia. De kan utnyttja sina nätverk och minska klyftan mellan olika grupperingar.
Abdulkadir påpekade också att den humanitära krisen i Somalia måste vara det viktigaste ämnet för diskussionerna. Man anser att krisen nu är värre än den varit någon gång under de gångna tjugo åren.
”20 år av dödande och oroligheter är inte mera någon kris, utan en katastrof”.
Soldater botar inte kriser
De civilas lidande förvärras av rebellernas terror men också av Somalias armé och Afrikanska unionens fredsbevararoperation AMISOM. Man berättar att de beskjuter civila i Mogadishu.
Ändå beslöt medlemsländerna i Afrikanska unionen vid sitt möte i juli att utöka fredsbevararstyrkorna. En orsak kan vara den attack som somaliska rebeller genomförde i Uganda i juli och som tog över 70 människoliv: man är rädd att våldet ska sprida sig utanför Somalia.
Deltagarna i Helsingforsseminariet ansåg ändå att flera soldater inte är någon lösning på problemen.
”Man har försökt trygga fred i 20 år, men militarisering medför inte fred, det behövs en ärlig förmedlare som kan åstadkomma fredsförhandlingar. Först måste det finnas fred, sedan kommer fredsbevararnas tid” konstaterade Abdulkadir.
Pekka Haavisto påpekade att Somalia inte borde synas enbart ur säkerhetsriskernas eller terrorkrigets synvinkel.
”Ofta talar man bara om Mogadishu, attackerna i Uganda eller piraterna. Men det är viktigt att också arbeta för att bygga upp staten. Somalia är inte förlorat.”