Finlands utvecklingspolitik förnyas – regeringens riktlinje bereds

Vid utrikesministeriet bereds just nu en ny utvecklingspolitisk riktlinje. Utgångspunkten för den är de utvecklingspolitiska prioriteringar som har skrivits in i regeringsprogrammet samt den av FN i slutet av september godkända handlingsplanen för hållbar utveckling.

Målet med riktlinjen är att koncentrera den finska utvecklingspolitikens huvudmål och prioriteringar samt styra verkställandet av arbetet. Utvecklingspolitikens betydelse för Finland kommer starkare än tidigare fram i den nya riktlinjen.

”Finland drar också själv på många sätt nytta av att landet tar sitt internationella ansvar, t.ex. i form av en aktiv utvecklingspolitik”, konstaterar Elina Kalkku, understatssekreterare med ansvar för utvecklingspolitiken.

”Det är viktigt att påtala också det att utvecklingspolitiken även står i Finlands eget intresse.”

I beredningsarbetet utnyttjas intressentgruppernas sakkunskap

Olika aktörer i det finska samhället deltar i omfattande grad i verkställandet av utvecklingspolitiken. Också vid beredningen av riktlinjen kommer man under hösten att utnyttja intressentgruppernas synpunkter och kunnande.

De centrala intressentgrupperna inom utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet får ett utkast till riktlinje för kommentarer i medlet av oktober. Utkastet diskuteras med intressentgrupperna och det är också möjligt att skicka in skriftliga kommentarer om det.

Utgående från kommentarerna bearbetas riktlinjen vidare och avsikten är att den ska bli klar under slutet av året.

Reformer i innehållet och verksamhetssätten

Ramar för den utvecklingspolitiska riktlinjen ställer både regeringsprogrammet och planen för den offentliga ekonomin, inklusive nedskärningarna i anslagen till utvecklingssamarbetet och allokeringarna av anslagen till kapitalinvesteringar i utvecklingsländerna.

I den finska utvecklingspolitiken kommer det i fortsättningen att satsas på fyra nyckelteman:

  • att förbättra kvinnors och flickors ställning,
  • att åstadkomma stabila och välfungerande samhällen,
  • att åstadkomma en hållbar produktion och användning av energi, vatten och livsmedel samt
  • att förstärka den privata sektorn, sysselsättningen och skatteuppbördsförmågan i utvecklingsländerna.

Innehållet i riktlinjen påverkas vidare av de globala målen och handlingsplanen för hållbar utveckling som godkändes i FN i september 2015. I arbetet utnyttjas också de utomstående utvärderingar som nyligen gjorts av den finska utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet och rekommendationerna i dem.

De nedskärningar som görs i anslagen och utvecklingssamarbetspersonalen förutsätter starkare prioriteringar och verksamhetssätt av nya slag. På detta sätt kan man också i fortsättningen hålla fast vid det finska utvecklingssamarbetets kvalitet och förstärka den.

Nora Klami

kestävä kehitys