Rapport visar: Klimatförändringen och dammbyggen förändrar Mekongs flöde på olika sätt
Enligt en undersökning som har gjorts av Tekniska högskolan och Chulalongkorns universitet i Thailand beaktar de nu rådande anpassningsstrategierna gällande klimatförändringen i Kambodja och Vietnam inte i tillräckligt hög grad vilken inverkan dammbyggena i Mekong har, eller andra frågor med vidare relevans för samhället.
Klimatförändringen med sina växlingar i temperatur och nederbörd ser ut att föra med sig stora förändringar i Mekongsflodens flöde under det pågående århundradet, visar den färska rapporten Water and Climate Change in the Lower Mekong Basin (Vatten och klimatförändringar vid Mekongs nedre lopp).
Utgående från de klimatförändringsmodeller som har använts i undersökningen kommer medeltemperaturen i Mekongområdet att stiga lite och de svala perioderna att förkortas. I början av århundradet varierar regnmängderna men tilltar betydligt mot slutet av det.
Utgående från prognoserna skulle Mekongs flöde alltså tillta, vilket bland annat skulle påverka översvämningarnas antal och omfattning vid Kambodjas sjö Tonle Sap. Där ligger vattenytan högre än normalt också under torra perioder, och ett ökat Mekongflöde kan ha ödesdigra konsekvenser för sjöns biologiska produktivitet och fiskbestånd. Tonle Sap är ett av de viktigaste förökningsställena för fisken i Mekong.
Samtidigt hotar det stigande havsvattnet och de tilltagande stormarna att salta ner odlingsområdena i Mekongdeltat i södra Vietnam. Mekongflödet förhindrar nödvändigtvis inte att saltvattnet tränger in i det inre av landet utan översvämmar floden vilket försvårar risodlingen, som redan lider av den höjda temperaturen.
Dammbyggen hjälper inte mot klimatförändringen
Vattenförhållandena i Mekong förändras inte enbart på grund av att klimatet ändras. I avrinningsområdet byggs ivrigt vattenkraft, och man kan reglera flodens flöde effektivt med hjälp av dammar och konstgjorda bassänger. När man leder vattnet till konstbevattning och när det avdunstar från bassängerna minskar vattenmängden i deltat. Men under den torra tiden ökar flödet, och då används det vatten som förvaras i bassängerna till elproduktion.
Klimatförändringen och dammbyggena kompenserar varandras effekter. I forskningsrapporten poängteras ändå att flödet i bägge sannolikt kommer att öka under den torra tiden, vilket har negativ inverkan på fiskarnas naturliga fortplantning.
Vattenkraftsbyggenas effekter syns mycket tidigare än klimatförändringens, redan under de kommande tio åren. Efter år 2050 kommer klimatförändringen att framskrida i snabbare takt, vilket gör att vattenförhållandenas förändringar kan variera kraftigt under det pågående århundradet.
Anpassning en viktig utvecklingsfråga
Undersökningens tredje komponent gällde lokala näringar och anpassning till klimatförändringen. Invånarna kring Tonle Sap är väl anpassade till de normala växlingar som årstiderna för med sig i vattenståndet, men kapaciteten att anpassa sig snabbt till plötsliga översvämningar eller stormar är svag. Allra svårast är det för de fattiga, vars bostäder är anspråkslösa, och som är mest beroende av den föda de får från naturen.
Enligt rapporten är allmänt förbättrade levnadsomständigheter och tryggande av produktiva näringar de bästa metoderna för anpassning till klimatförändringen. Lika vikigt är att man stödjer lokalbefolkningens och de lokala institutionernas förmåga att hantera plötsliga chocker.
Kambodja och Vietnam har redan utarbetat sina första klimatförändringsstrategier, men de närmar sig problemet från en mycket snäv sektoral synvinkel. De beaktar inte vattenkraftsbyggen eller andra faktorer som påverkar vattenförhållandena, och inte heller anpassningens sociala, ekonomiska, institutionella eller politiska kopplingar. Vattenundersökningens upphovsmän rekommenderar att man utreder dessa viktiga delområden, och att man övergår till att granska begränsade geografiska områden när man planerar anpassningen.
Forskningsprojektet kring Mekongs vatten- och klimatförändringar pågick i nästan ett år och genomfördes av Tekniska högskolans vatten- och utvecklingsforskningsgrupp och det thailändska universitetet Chulalongkorns Sydostasienenhet vid forskningsprogrammet för globala förändringar, START.
Finlands utrikesministerium finansierade projektet.
Timo Kuronen
Skribenten är frilansjournalist bosatt i Thailand