Det nordiska samarbetet i FN måste intensifieras ytterligare
Det nordiska samarbetet är viktigare idag än någonsin, konstaterade deltagarna i den panel som utrikesministeriet ordnade i samband med Finlandsarenan i Björneborg. Man diskuterade Finlands och de nordiska ländernas roll och framtid inom FN, och grunden för debatten utgjordes av Finlands nya FN-strategi, som offentliggjordes samma dag.
Det centrala i den nya FN-strategin är hållbar utveckling. Strategins viktigaste teman är följande: förebygga och lösa konflikter, främja jämställdhet mellan könen, stödja demokratiska institutioner och rättsstatsutveckling, avlägsna extrem fattigdom, minska på ojämlikhet samt främja miljöhållbarhet.
Paneldeltagarna ansåg att de nordiska länderna bör intensifiera sitt samarbete och styra verksamheten till de teman som nämns i FN-strategin och på så sätt utöka sitt inflytande.
Som moderator fungerade utrikesminister Erkki Tuomioja och deltagare var chefen för Internationella Fredsinstitutet Terje Rød-Larsen, riksdagsledamot Mari Kiviniemi, Finlands FN-ambassadör Jarmo Viinanen och vice ordförande för Finlands Fredsbevararförbund Hannele Toivonen.
Självrannsakan behövs
Utrikesminister Tuomioja poängterade i sitt öppningsanförande att förutom den nya FN-strategin utgjorde också de nordiska förlusterna i FN-sammanhang bakgrundsorsaker till diskussionen, bland annat valet av medlemmar till Säkerhetsrådet. Valförlusterna har för sin del påverkat behovet av att skärpa Finlands profil och verksamhet i FN.
”Finlands och Sveriges förluster har lett till självrannsakan. De nordiska länderna har väldigt enhetlig image i FN. Man litar nog på oss, men man tror inte att vi kan leda FN. Det här är ett utmärkt tillfälle att diskutera vad vi kan förbättra i vår verksamhet”, konstaterade han.
Enligt Terje Rød-Larsen, chef för Internationella Fredsinstitutet, finns det också avigsidor med Nordens gemensamma värderingar. ”För oss är mänskliga rättigheter och jämlikhet självklarheter. I vissa länder upplever man att de nordiska länderna uppfattar sig som bättre än andra, och att vi pekar finger åt de länder som inte agerar som vi. Och det handlar ofta om länder som har makt vid FN-val”, förklarade han.
Samarbetet upplever renässans
Alla paneldeltagarna höll med Rød-Larsen om att samarbete mellan de nordiska länderna idag är viktigare än någonsin.
Riksdagsledamot Mari Kiviniemi konstaterade att det nordiska samarbetet upplever en renässans. ”Eurokrisen har fått oss att inse hur lätt det är att samarbete med länder som delar samma värdegrund”, påpekade hon.
Enligt FN-ambassadören Jarmo Viinanen uppnår man inflytande i FN genom nordiskt samarbete. De nordiska länderna har alla möjligheter att bli invalda exempelvis i Säkerhetsrådet, men då måste man arbeta systematiskt för det.
”Effektiva kampanjer spelar en mycket viktig roll. När vi vill väljas in i dessa organ måste vi driva kampanjer för att vinna, inte för att delta”, fastslog han.
Fredsbevararna har gott rykte
Det är också viktigt att satsa på områden som de nordiska länderna redan är framgångsrika inom. Sådana områden är exempelvis förebyggande och lösande av konflikter, som även nämns i den nya strategin.
Enligt Hannele Toivonen, ordförande för Finlands Fredsbevararförbund, är de nordiska ländernas rykte som fredsbevarare i konfliktområden förstklassigt.
”Man litar på oss, för vi är dedikerade och våra trupper har fått en utmärkt utbildning. Det är oerhört viktigt arbete, som måste fortsätta och som vi måste satsa på”, underströk hon.
En annan av FN-strategins tyngdpunkter är främjandet av jämställdhet mellan könen, som minister Tuomioja anser att måste prioriteras av de nordiska länderna. Han konstaterade att det allmänna klimatet vad jämställdhet beträffar har försämrats under de senaste tjugo åren, och att Norden bör sträva efter att en förbättring ska ske.
Minister Tuomioja avslutade debatten med orden: ”Vi tror fortsättningsvis att länderna i Norden står för goda principer och värderingar. Vi står bakom våra ord.”
Paula Toivanen