Nepal behöver finländskt kunnande
Nepal som håller på att repa sig från den långa konflikten står inför nya hot. ”Klimatförändringen går redan att skönja i Himalaya: väderleken har förändrats kraftigt och det påverkar framför allt de fattiga invånarnas liv.”
Så beskrev Nepals finansminister Ram Sharan Mahat de utmaningar som hans land står inför när han besökte Finland i början av veckan. Nepal är en av Finlands huvudsakliga långvariga samarbetspartners inom utvecklingssamarbetet.
Enligt minister Mahat är det bekämpningen av klimatförändringens konsekvenser och hållbart bruk av naturresurser som utgör samarbetets kärna. ”Vi behöver det tekniska kunnande som Finland kan erbjuda”, konstaterar han.
Under förhandlingarna i oktober enades man om att naturresurssektorn skulle bli ett nytt ämne för det bilaterala samarbetet.
Till ministerns program hörde förutom möten med ministrar och riksdagsledamöter också att bekanta sig med finländsk meteorologi och skogsekonomisk kunskap.
Hållbart skogsbruk kan medföra inkomster
Av Nepals areal är en tredjedel skogbevuxen. ”Dess andel av vår bruttonationalinkomst är emellertid liten”, beklagade ministern som ser skogen både som ett bidrag till statens kassaflöde och till hållbar utveckling.
Hur ska ett litet land där det är besvärligt att ta sig fram kunna locka till sig de investeringar från den privata sektorn, som man så väl behöver? Ministern har svaret: ”Nepal är en del av Asien, och Asien håller på att förändras kraftigt. De starka Indien och Pakistan är våra grannar. Via Nepal öppnar sig marknader med över en miljard människor för finska företag.”
Förutom skogssektorn har vattenkraften potential att utvecklas.
Produkter som har framställts i Nepal har tullfritt tillträde till Indiens marknader påpekar ministern. Nepal hör till de sydasiatiska ländernas frihandelszon SAFTA och är en av områdets mest öppna ekonomier.
”Vi måste få fart på den ekonomiska tillväxten eller så förblir vi beroende av hjälp utifrån”, understryker ministern. Nepals ekonomiska tillväxt har varit 2-2,5 procent på senare år. Treårsplanen bygger på en tillväxtprognos på 5,5 procent.
Grundläggande service för alla
Absolut prioritet har utbildning, bashälsovård och ekonomiska grundstrukturer så som tillgång till el, vatten och vägar för alla nepaleser, sade ministern. ”För närvarande kan vi inte erbjuda dessa grundläggande tjänster åt alla.”
Han försäkrar att det lönar sig för finska skattebetalare att fortsätta stödja Nepal.
”Nepal är fattigt och har ett geografiskt besvärligt läge. Investeringskostnaderna är stora. Vi håller på att hämta oss från ett tio år långt krig. Människorna måste äntligen få nytta av freden. Om vi inte kan erbjuda ekonomisk grund åt våra invånare är det bäddat för extremistiska tendenser.”
Ifjol var Finlands utvecklingsstöd till Nepal ungefär 6,7 miljoner euro dvs 1,30 euro per finländare.
Ekonomin drivs med överföringar från nepaleser i utlandet
Under konfliktåren drevs hjulen i Nepals ekonomi av de nepaleser som arbetar utomlands och deras penningöverföringar. ”Överföringarna fyllde ett gap som uppstod när handeln rasade under konflikttiden. Överföringarna bidrog till att reducera fattigdomen och hämtade inbesparingar till finansinstituten vilket i sin tur innebar mera pengar för investeringar.”
De 700 000 nepaleser som arbetar utomlands, främst i Sydost- och Ostasien, skickade pengar för ett värde som motsvarade cirka 17 procent av Nepals bruttonationalprodukt år 2007.
”Vi försöker skapa en grund för ekonomisk verksamhet så att de nepaleser som arbetar i utlandet kan återvända” poängterar ministern. Återkomsten är möjlig när förhållandena är stabilare och investeringarna har kommit i gång. Vi vill ha ett stabilt Nepal som lockar tillbaka utlandsnepaleserna och investerare.”
Som avslutning på sitt officiella besök träffade minister Mahat nepaleser bosatta i Finland.
Marja-Leena Kultanen