Förändrar kvinnorna världen eller världen kvinnorna?
Hur förverkligar Finland jämställdhet och FN:s kvinnokommissions prioriteringar? Hur påverkar klimatförändringen och livsmedelskrisen utvecklingsländernas kvinnor? Det här grunnade man på vid utrikesministeriet den 13 maj.
Utrikesministeriet har starkt engagerat sig i att förverkliga jämställdhet, påpekade statssekreterare Pertti Torstila. ”Finlands nationella handlingsprogram för att uppfylla FN-resolution 1325 (kvinnor, fred och säkerhet) börjar vara klar, tack vare ett utomordentligt samarbete mellan olika ministerier och medborgarsamhället” konstaterade Torstila. Meningen är att programmet publiceras i juni. Finland bedriver också en kampanj för att få en representant i CEDAW, kommittén som bekämpar diskriminering av kvinnor. När anslagen för utvecklingssamarbete höjs ökar också medlen för jämlikhetsverksamhet, menade Torstila.
Samarbete mot våld
Stefan Wallin som är minister med ansvar för jämställdhetsfrågor berömde medborgarorganisationernas, och i synnerhet kvinnoorganisationernas, aktivitet och samarbete. De finländska kvinnoorganisationerna var mycket synliga vid mötet i New York.
Betydelsefullt vid CSW var också att generalsekreterare Ban Ki-moon utlyste en kampanj för att utrota våld mot kvinnor, berättade minister Wallin. Våld förorsakar förutom oerhört mänskligt lidande också stora kostnader för samhället. Ministern nämnde de siffror som gäller för Finland; hos oss kostar våldet som riktar sig mot kvinnor över 90 miljoner euro i direkta kostnader varje år. Också kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva rättigheter är fortsättningsvis utsatta för risker, och kräver hela tiden uppmärksamhet.
Nästa års tema för CSW kommer att vara rättvis arbetsfördelning mellan män och kvinnor i familjer. Det vårdarbete som görs för familjens väl borde inte ske enbart på kvinnornas och deras utvecklingsmöjligheters bekostnad. Här har vi ett ämne där Finland kan dela med sig erfarenheter av.
Klimatförändringen och livmedelskrisen påverkar kvinnor mest
Klimatförändringens skadliga verkningar berör mest kvinnor och barn, konstaterade avdelningschef Anneli Vuorinen från utrikesministeriet. Eftersom 70 procent av världens fattiga är kvinnor är det uppenbart att klimatförändringen särskilt försvårar livet för kvinnorna i utvecklingsländerna.
Svårigheterna är stora redan nu. Enligt försiktiga uppskattningar kommer det att finnas hundratals miljoner klimatflyktingar i världen under de kommande decennierna. Enligt IPCC, den mellanstatliga klimatpanelen, kommer över 200 miljoner människor i Afrika att lida av allt svårare vattenbrist. Det tropiska skogsbortfallet svarar för ungefär en femtedel av alla koldioxidutsläpp.
Eftersom det oftast är kvinnors och flickors uppgift att samla ved och hämta vatten i utvecklingsländerna kan bristen på vatten och försvinnande skog leda till att allt fler flickor slutar skolan eftersom deras vardagliga sysslor blir allt svårare och tar allt längre tid.
Klimatförändringen påskyndar livsmedelskrisen. Att priserna på baslivsmedel stiger utgör allvarliga hot för fattiga hushålls tillgång till föda. Anneli Vuorinen påpekade att det är småbrukare som producerar de baslivsmedel som i första hand bildar utvecklingsländernas matproduktion. Av dem är en stor del kvinnor.
I Afrika utför kvinnor ungefär hälften av de traditionella exportprodukterna, och ungefär 80 % av det arbete som krävs för matproduktionen. Ändå har kvinnorna inte nödvändigtvis någonting att säga till om när man ska besluta på vilka åkrar man odlar och hur man använder intäkterna. Ofta arbetar kvinnorna på mark som inte är deras egen och som de lagligt varken kan köpa, sälja eller ärva.
Främjandet av jämställdhet är förbundet med en minskning av fattigdomen, uppnåendet av millenniemålen och en hållbar utveckling, påminde Vuorinen. Kvinnornas möjligheter att delta i beslutsfattande måste stärkas.
Viktigt att finansiera jämställdhet
Finansiering av jämställdhet är CSW:s tema för i år och det var också ämnet för jämställdhetsdelegationens ordförandes, Heidi Hautalas, anförande.
Varje land borde budgetera för att jämställdhet ska förverkligas. I Finland har finansministeriet förutsatt att man i budgetplanen för år 2008 i motiveringarna till alla viktigaste moment ska uppvisa ”granskningssammandrag av betydande gendereffektverksamhet i anknytning till budgetförslaget”. Utrikesministeriet har utrymme för förbättring av sin uppmärksamhet av jämlikheten i sin budget.
Enligt Hautala var ett av CSW:s viktigaste budskap att inget land har råd att slösa bort sina kvinnoresurser. Hon föreslår att man skapar jämlikhetsmodeller för mindre utvecklade länder genom att förbättra de nordiska tillvägagångssätten ytterligare. Det centrala är hur man finansierar jämställdheten, vare sig det handlar om att styra den med hjälp av budgeten, att främja organ som främjar och övervakar jämlikhet, eller att finansiera kvinnoorganisationer.
Heidi Hautala påpekade också att kvinnornas ställning och jämlikheten är viktiga frågor för riksdagen och regeringen vilkas majoritet är kvinnor. Det är väsentligt att man också arbetar för jämställdhet inom utrikespolitiken, underströk Hautala, och sade att riksdagen noga följer med ämnet. Jämställdhet kan man inte främja utan planering och tillräckliga resurser, påminde hon.
Nästa gång diskuteras jämställdhet inom utvecklingssamarbetet den 21 maj då riksdagens befolknings- och utvecklingsgrupp ordnar en diskussion om att göra det utvecklingspolitiska programmet mera funktionellt samt om genomgående teman och hur de förverkligas.
Päivi Kannisto
Skribenten tjänstgör som rådgivare i jämställdhetsfrågor vid utrikesministeriet.