Vad gör Finland i Tanzanias skogar?

Det blåser nya vindar genom tallskogarna i de södra delarna av Tanzanias högplatå. Med stöd av Finland pågår det ett skogssamarbete som också gynnar regionens fattigaste befolkning.

Finland och Tanzania har samarbetat inom skogssektorn i flera årtionden. Man har skyddat naturskogar och bekämpat illegal skogsavverkning. I det pågående privatskogsprojektet fokuserar man på skogar som förvaltas av befolkningen i byarna.

”I de södra delarna av högplatån är förhållandena idealiska för tropiska barrskogar. Träden växer fem gånger snabbare än i Finland”, berättar Hanne Vaarala som är forstmästare och arbetar som sakkunnig i projektet.

Hanne Vaarala och tropiska barrskogar. Foto: Martiina Woodson.

Vaarala förklarar hur skogssamarbetet förändrats: ”Tidigare stödde vi skyddet av naturskog, nu utvecklar vi näringar som ska ge människor inkomster. Skogsskötsel blir ett yrke för de här människorna och med hjälp av det kan de förbättra sin utkomst och gradvis ta sig ur fattigdomen.”

”Byborna får skogsområden som de ska förvalta, de planterar träd, sköter om dem och så småningom kan de sälja virket och få inkomsterna själva. De ska kunna dra maximal nytta av Tanzanias värdefulla skogsresurser och virket säljs till marknadspris”, berättar Vaarala.

Det finns fortfarande mycket naturskog i Tanzania och om den vårdas rätt får människorna både de produkter de behöver och det skapas nya arbetstillfällen. Projektet stöder småbrukares skogsägande, skogsskötsel, marknadsföring av virke och förbättrar sågarnas säkerhet. Målet är både naturskydd och lönsamt skogsbruk.

Hur gynnar trädplanering fattiga?

Tusentals bybor är redan med i projektet och nya trädplanterare ansluter sig hela tiden. Det viktigaste för skogsbrukarna är att de får tillgång till bra frön och instruktioner för hur de ska planteras och hur plantorna ska skötas.

Justina Fyumagwa är en av de stolta skogsägarna från byn Lugolofu. Foto: Outi Einola-Head.

Justina Fyumagwa från byn Lugolofu är volontär i skogsvårdsföreningen. Hon är 60 år, änka och hennes barn är vuxna och har flyttat bort, men hon har ännu tre föräldralösa barn att försörja.

”Vi får ingen lön för trädplaneringen, men vi får en del av intäkterna från försäljningen. Det är fint att plantera och sköta plantorna på sitt eget stycke jord. Inkomster kan man förvänta sig tidigast om sju år. Tills dess klarar vi oss nätt och jämnt på inkomsterna från grönsaksodling. Skogsprojektet har också hjälpt oss med bättre frön och anvisningar för grönsaksodlingen. Skogen är viktig för oss och jag tror att vår livskvalitet så småningom blir bättre”, säger Fyumagwa.

Enligt Hanne Vaarala har det funnits skogsvårdsföreningar i Tanzania sedan 1980-talet, men de har varit små och splittrade. ”Virkeshandlarna har fungerat som mellanhänder och inkasserat den största delen av inkomsterna. Ny får byborna inkomsterna själva”, säger Vaarala.

Naturen och klimatet tackar

Kring 90 procent av energin i Tanzania kommer fortfarande från träkol. Användningen av träkol och svedjebränning för att få odlingsmark är huvudorsakerna till uppvärmningen av klimatet och avskogningen.

Tanzanias avskogning hör till de snabbaste i världen. Skogsavverkningen är varje år snabbare än tillväxten. Det måste helt enkelt planteras mera träd om man vill bekämpa klimatförändringen och avskogningen. Samtidigt måste naturskogen i planteringsområdena skyddas för att naturens mångfald ska bevaras.

Livsfarliga sågar

Cirkelsågarna som används på fältet och den obefintliga arbetssäkerheten orsakar förlorade lemmar och dödsfall varje månad.

Den föråldrade och farliga tekniken i de lokala sågarna ska ersättas med bättre maskiner från Kina och Indien. Samtidigt sprids en säkrare arbetskultur.

”Tekniken är inte den mest moderna, men den är säkrare och billigare. Också fattigt folk har råd med den”, berättar Hanne Vaarala.

Finlands stöd till privatskogsprojektet är 19 miljoner euro under åren 2013–2017.

Outi Einola-Head