Barnens hälsa bättre
Ifjol dog under tio miljoner barn i världen.
”Det är ett stort antal men också ett ganska bra resultat”, säger barnläkare Pirkko Heinonen som presenterade Unicefs årsrapport. Det var nämligen första gången som barndödlighetssiffran stannade under tiomiljonersstrecket. Ännu år 1990 dog ungefär 13 miljoner barn i världen.
Efter år 1990 har över 60 länder lyckats halvera barndödligheten eller minska den ännu mer än så. FN:s millenniemål är att barndödligheten ska minska till en tredjedel av nivån år 1990. Målet kan uppnås också i fattiga länder om man kan förena tillräckligt mycket politisk vilja med fungerande hälsovårdsstrategier. Till exempel Bangladesh, Bolivia, Eritrea och Nepal har redan lyckats halvera barndödligheten och de hör till världens allra fattigaste länder. De dystraste siffrorna i Unicefs rapport gäller Sierra Leone, Angola och Afghanistan. I dessa konfliktdrabbade länder överlever en fjärdedel av barnen inte sin femårsdag.
Billiga sätt att bekämpa sjukdomar
I Afrika söder om Sahara ser det svårast ut att uppnå millenniemålen. Av Afrikas barn dör fortfarande vart sjätte innan det fyllt fem år. Orsakerna till att dödssiffrorna envist är så höga bottnar oftast i krig, aids, fattigdom, brist på infrastruktur och hälsovårdstjänster.
Pirkko Heinonen som har arbetat som barnläkare på fältet i Afrika hävdar att det är helt möjligt att reducera Afrikas barndödlighet, och till och med snabbt. ”Största delen av femåringarna avlider i sjukdomar som går att förebygga, dessutom med billiga medel.”
Länder som hör till världens fattigaste så som Eritrea, Etiopien, Moçambique och Malawi har redan lyckats reducera sin barndödlighet märkbart. Den starka koncentrationen på hälsovård har gjort att Eritrea blivit ett av de få länder i Afrika söder om Sahara som kommer att kunna uppnå millenniemålet. Exempelvis vaccineringsprocenten för barn i Eritrea har stigit till över 80.
Yrkeskunniga hälsovårdare behövs också på landsbygden
I Unicefs rapport om världens barn 2008 finns det både snabba och långsammare sätt att hålla världens barn vid liv. Det är av yttersta vikt att också avlägset belägna landsorter får utbildad hälsovårdspersonal.
”Erfarenheterna visar att det inte räcker att utbilda bybarnmorskor för att barndödligheten ska minska, byarna behöver riktig yrkeskunnig hälsovård”, berättar Pirkko Heinonen. Som exempel nämner hon Indonesien som har lyckats fint med att reducera barndödligheten. Där utbildade man tiotusentals unga kvinnor i byarna på landet till hälsovårdare. Projektet var dyrt och svårt men ledde också till goda och hållbara resultat.
Förutom tillräcklig näring och fungerande hälsovård behövs också rent vatten och toaletter. När det finns tillräckligt vatten för att dricka och dessutom till hygienbehov, och byn har en wc som fungerar, är hälsoutsikterna mycket ljusare. I år kommer man att fästa allt mer uppmärksamhet vid toaletter och avlopp för FN har utlyst år 2008 till internationellt sanitetsår.
Bekämpa mässling och malaria
Att utbilda yrkeskunnig hälsovårdspersonal och förbättra tillgången till rent vatten är ambitiösa och långsiktiga mål. Men man kan förbättra barnens hälsa på kortare sikt också. Det finns många olika sätt, så som vaccinationsprogram, diarrévård, förhindra att mödrar smittar sina barn med hiv och dela ut A-vitamin som höjer infektionsskyddet.
Man har redan åstadkommit en kraftig minskning i antalen dödsfall som förorsakats av mässling; globalt sett har de minskat med 68 procent och i Afrika med så mycket som 90 procent efter år 2000. Enligt Heinonen har just mässlingsepidemierna varit en stor orsak till rädsla. ”När jag arbetade i Etiopien på 1980-talet sades det att det inte är lönt att räkna sina barn innan de har haft mässling” minns hon. Regeringarnas engagemang och de täckande vaccinationsprogrammen har tagit udden av mässlingsfaran men vaccinationerna borde ännu göras mer täckande.
Mässling kan man skydda sig mot, men malaria finns det fortfarande inget vaccin mot. Det bästa sättet att skydda sig mot malaria är att använda myggnät som är behandlat med insektgift. Gravida kvinnor och barn har skyddats med nät vilket har lett till resultat i till exempel Malawi.
Pirkko Heinonen anser ändå att det bästa botemedlet är utbildning.
”FN:s millenniemål bildar en helhet. För att man ska nå hälsovårdsmålen krävs en övergripande utveckling. Särskilt behövs utbildade kvinnor. Utbildade kvinnors barn dör inte lika ofta som outbildades och dessutom behövs det många utbildade hälsovårdare för att se till att förlossningar är trygga och att barn får hälsovård.
Text: Perttu Iso-Markku (maailma.net)