Bräckliga staters problem är globala angelägenheter

Finland utökar sitt utvecklingssamarbete med bräckliga stater. Med hjälp av nya riktlinjer vill utrikesministeriet minimera riskerna med verksamheten och maximera resultaten.

Somalia försöker återgå till fred efter mer än tjugo år av krig. Regeringssoldat i Mogadishus centrum år 2012. Foto: Hannu Pesonen

År 2018 kommer ungefär hälften av världens fattiga att vara bosatta i bräckliga stater, och år 2030 kommer detta att gälla största delen av de fattiga.

Det finns ingen internationellt fastslagen definition av begreppet bräcklig stat, men de länder som benämns så har alla gemensamt att de har genomgått en våldsam konflikt, eller fortfarande genomlider en sådan. Förvaltningen i en bräcklig stat är svag och förmår inte erbjuda sina medborgare trygghet, rättvisa eller grundläggande tjänster. Det finns ofta en djup klyfta mellan eliten och folket.

Under de senaste åren har Finland utökat sitt utvecklingsstöd till exempelvis Sydsudan och Afghanistan. I fortsättningen kommer allt mer samarbete att bedrivas med Somalia och Myanmar, bland andra.

Verksamheten styrs av Riktlinjer förFinlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete i bräckliga stater som publicerades den 18 mars.

”Avsikten med riktlinjerna är att åstadkomma en övergripande uppfattning av bräckliga staters särbehov. Vårt mål är att bli ett proffs att räkna med när det gäller utvecklingssamarbete i bräckliga stater”, konstaterade understatssekreterare Anne Sipiläinen, som är ansvarig för utvecklingspolitiken, när riktlinjen offentliggjordes i tisdags.

Utvecklingspolitiska understatssekreteraren Anne Sipiläinen deltog i den diskussion om bräckliga stater som ordnades i utrikesministeriets Meripaja den 18 mars 2014. Foto: Laura Rantanen

Utvecklingssamarbetet har inte helt uppnått sina mål i de bräckliga staterna. FN:s millenniemål kommer inte att uppfyllas till alla delar. Därför fanns det ett stort behov av nya riktlinjer.

Enligt Tanja Viikki, som tjänstgör vid utrikesministeriet som rådgivare i samhällsutveckling och konflikter, är det problematiskt att samordna olika aktörer, verksamhetsformer och finansieringsinstrument i bräckliga stater.

”Det är viktigt att skapa statliga grundstrukturer. Men det är inte hållbart om inget förtroende uppstår mellan staten och dess medborgare”, säger Viikki i tidningen Kehitys-Utveckling (1/2014).

Lägesbedömningen viktigast

Det är ofta svårt för internationella aktörer att godta hur långsamt det går för en bräcklig stat att utvecklas till stark och funktionell. Ibland tar utvecklingen till och med några steg bakåt.

”Vi har inget hemligt vapen som kan eliminera alla risker. Riskminimeringen börjar med en ändamålsenlig lägesbedömning. Ibland utgörs den största risken av att man inte agerar alls”, förklarade understatssekreterare Sipiläinen.

Bräckliga stater skapar instabila regioner. De bräckliga staternas problem är alltid globala i grund och botten: det handlar bland annat om terrorism, organiserad brottslighet och flyktingskap. Sådana problem kan också påverka Finland.

Kvinnor bör inkluderas i fredsbyggandet

För Finland är det särskilt viktigt att kvinnor och andra grupper som befinner sig i svaga positioner får delta när fred och stater återuppbyggs efter konflikter.

Finland främjar bräckliga staters utveckling också genom internationella nätverk. Utvecklingsminister Pekka Haavisto fungerar för närvarande som en av ordförandena för forumet International Dialogue on Peacebuilding and Statebuilding (IDPS). Foto: Laura Rantanen

Utvecklingsminister Pekka Haavisto, som också deltog i diskussionen, drog sig till minnes ett möte i somaliska Hargeisa där män och kvinnor satt vid samma förhandlingsbord.

”Efter en kvart meddelade kvinnorna att det var obekvämt, och bad om lov att få flytta till ett annat bord. Där tog de gemensamma förhandlingarna slut och därefter diskuterades det skilt vid männens bord och kvinnornas bord. Jag tänkte att det ännu återstår en lång väg att gå innan kvinnorna deltar i fredsprocessen på lika villkor som männen. Men jag tänkte också att det här var just en sådan situation där finländare har något att erbjuda.”

Laura Rantanen

Läs mera:

sosiaalinen sukupuoli
turvallisuus