Gallup: Starkt allmänt stöd för utvecklingssamarbetet
Den starkares skyldighet att hjälpa den svagare präglar finländarnas inställning till utvecklingssamarbetet. Det framgår av en undersökning som utrikesministeriet låtit Taloustutkimus göra om finländarnas åsikter om utvecklingssamarbete och utvecklingspolitik.
En klar majoritet (83 procent) av de tillfrågade anser att rika länder ska hjälpa fattiga länder ur den ekonomiska krisen. Undersökningsresultaten visar att det finns en allmänmänsklig ansvarskänsla som sträcker sig även utanför det egna landets gränser.
Klart över hälften av finländarna tycker också att det är viktigt eller relativt viktigt att det framgår av biståndsprojekten som Finland finansierar att hjälpen uttryckligen kommer från Finland.
I höst hålls ett 10-års uppföljningsmöte om FN:s millenniemål. Fem år återstår för att nå målen. Undersökningsresultaten visar tydligt att finländarna anser att det viktigaste millenniemålet är att utrota extrem fattigdom och hunger. FN:s mål är att halvera antalet svältande till år 2015.
Enligt utrikeshandels- och utvecklingsminister Paavo Väyrynen är det motstridigt att finländarna anser att det viktigaste millenniemålet är att utrota extrem hunger och fattigdom samtidigt som de anser att utvecklingsåtgärderna framför allt ska riktas till utbildning och hälsovård - inte jordbruk.
”Det bevisar att den interna logiken saknas när frågor ställs utan sammanhang. Folk tänker inte på att maten också måste produceras för att fattigdomen ska kunna minska.”
Utveckling av landsbygden och jordbruket är en av prioriteringarna i den finländska utvecklingspolitiken.
Den ekonomiska situationen påverkar attityderna
Finländarnas stöd för utvecklingssamarbetet är fortfarande starkt trots den internationella lågkonjunkturen: en klar majoritet, 80 procent, anser att utvecklingssamarbetet och utvecklingspolitiken är mycket eller relativt viktiga. Fler än tidigare (20 procent) är dock redo att skära ner biståndsanslaget.
Minister Väyrynen tror att den svåra ekonomiska situationen har påverkat attityderna.
”Erkännas bör att en ökning av anslagen inte har ett så stort stöd som vi hade hoppats. Lågkonjunkturen har påverkat attityderna, men ändå inte drastiskt.”
Undersökningen utredde särskilt hur den ekonomiska situationen påverkar nivån på biståndsanslaget.
Forskningsresultaten är i viss mån motstridiga. I år förespråkade endast 16 procent en höjning av anslaget, medan 48 procent samtidigt ansåg att anslaget senast år 2015 borde utgöra minst 0,7 procent av BNI, vilket skulle förutsätta att anslaget höjs.
Finland har förbundit sig vid Europeiska unionens beslut från 2005 att anvisa minst 0,51 procent av bruttonationalinkomsten till utvecklingssamarbete år 2010 och 0,7 procent år 2015.
”Vi överskred redan i fjol målnivån för 2010”, konstaterade Väyrynen.
Han beräknade att utvecklingsanslaget nästa år kommer att utgöra 0,55-0,56 procent av bruttonationalinkomsten beroende på den ekonomiska situationen. Väyrynen tror att 0,7 procent inte ens kommer att räcka när vi utöver det nuvarande biståndsanslaget även beaktar klimatfinansiering till utvecklingsländer.
Biståndsanslaget inte bortkastade pengar
Juho Rahkonen från Taloustutkimus presenterade undersökningsresultaten. Enligt honom bevisar undersökningen att finländarna anser att biståndsanslaget används förnuftigt och inte är bortkastade pengar. Enligt Rahkonen kan man inte säga att det i Finland skulle finnas stora grupper som motsätter sig utvecklingssamarbete.
”Webbdiskussioner ger ofta en snedvriden bild av opinionerna och extrema åsikter får ofta oproportionerligt stor uppmärksamhet.”
- Opinionsundersökningen om utvecklingssamarbetet 2010 (på finska)
- Minister Väyrynen vill binda utvecklingspolitiken till en bredare politisk helhet och vidga finansieringsbasen för utvecklingssamarbete