Öppenhet och kamp mot diskriminering Finlands viktigaste människorättspolitiska teman
Utrikesministeriet har publicerat utrikesförvaltningens första egna människorättsstrategi, som fastslår utökad öppenhet och delaktighet som prioriterade områden vid sidan av diskrimineringens avskaffande. De mänskliga rättigheterna är en viktig del av Finlands utrikespolitik. ”I fortsättningen kommer vi att satsa ytterligare på människorättskunnande inom utrikesförvaltningen”, konstaterade utrikesminister Erkki Tuomioja när strategin offentliggjordes.
Den 10 juni offentliggjorde utrikesministeriet sin första egna människorättsstrategi. Den kompletterar den människorättsredogörelse som hela statsrådet överräcker till riksdagen en gång per regeringsperiod.
Strategin och dess verksamhetsprogram har två målsättningar: att integrera de mänskliga rättigheterna bättre i all verksamhet som utrikesförvaltningen bedriver, och att effektivera Finlands internationella människorättsarbete genom att fastslå genomgående målsättningar och spetsprojekt för människorättspolitiken.
Målet är att avskaffa diskriminering
Strategin utgör riktlinjen för utrikesförvaltningens verksamhet på säkerhetspolitikens, utvecklingspolitikens och de externa ekonomiska relationernas område.
Utrikesminister Erkki Tuomioja underströk vid offentliggörandet de mänskliga rättigheternas särskilda betydelse i Finlands utrikespolitik: ”De mänskliga rättigheterna är viktiga i alla våra utrikespolitiska delområden. I fortsättningen strävar vi efter att utöka människorättskunnandet inom utrikesförvaltningen ytterligare. Avsikten är att effektivera och systematisera våra tjänstemäns utbildning gällande mänskliga rättigheter, och att utnyttja människorättsaktivisternas- och forskarnas sakkunskap ännu bättre”, konstaterade han.
I människorättsstrategin fastslås att verksamhetens genomgående målsättningar är att åstadkomma mera delaktighet och öppenhet samt att avskaffa diskriminering. Dessa teman kommer att styra verksamheten så länge strategin är i kraft, med andra ord i minst fem års tid.
Strategins verksamhetsprogram fixerar tre spetsprojekt inom internationell människorättspolitik för de närmaste två åren: flickors och kvinnors rättigheter, utökad delaktighet samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. I samband med alla projekt kommer Finland särskilt att värna om diskriminerade folkgruppers rättigheter.
Utvecklingspolitiken utgår från mänskliga rättigheter
Nytt med strategin är hur den har utarbetats och hur den kommer att följas upp. Delegationen för internationella människorättsärenden, som består av människorättsorganisationer och riksdagspartier, har ända från början deltagit i beredningen av den nya riktlinjen. Delegationen spelar också en central roll för uppföljningen av strategins och verksamhetsprogrammets förverkligande.
Vid publiceringstillfället betonade utvecklingsminister Heidi Hautala människorättsförespråkarnas roll när det gäller att övervaka och främja mänskliga rättigheter. Enligt henne bör man tillsammans med frivilligorganisationerna fundera på vad Finland kan göra för att förebygga våld och trakasserier mot människorättsaktivister, och för att erbjuda skydd åt dem i länder där Finland bedriver utvecklingssamarbete.
Finlands utvecklingspolitik utgår från de mänskliga rättigheterna. Minister Hautala valde att ur strategin och dess verksamhetsprogram särskilt poängtera företagsansvar, samt målsättningar i samband med främjandet av informationssamhället och uttrycksfrihet på nätet.
Människorättsaktörer måste få tillräckliga resurser
SETA rf:s generalsekreterare Aija Salo kommenterade strategin ur det civila samhällets synvinkel. Ministeriets och det civila samhällets växelverkan har ökat. Men Salo betonade att det krävs effektiv informationsgång och insikter i diskriminerade gruppers behov för att de mänskliga rättigheterna verkligen ska förverkligas utan att någon förbigås, och i det sammanhanget återstår en hel del att göra. De som förverkligar människorättspolitiken måste också garanteras tillräckliga resurser.
Också utrikesminister Tuomioja underströk frivilligorganisationernas betydelse för att Finlands människorättspolitik ska utvecklas och bära frukt. Han hoppas på tätt samarbete med det civila samhället. Kritik är också viktigt för politisk utveckling.
I samband med att strategin publicerades firade Delegationen för internationella människorättsärenden sin 25-årsdag. Delegationen har varit mycket viktig när det gällt att förstärka de mänskliga rättigheternas roll i Finlands utrikespolitik. Som delegationens ordförande fungerar Astrid Thors. Tidigare ordförande har varit Nils Torvalds, Tarja Kantola, Kristina Stenman och Peter Stenlund.