Ursprungsfolkens protester blev en samhällskris i Peru
I nästan två månader har ursprungsfolken i Amazonas i Peru strejkat och protesterat men nu har krisen eskalerat till en våldsam konflikt.
En del av ursprungsfolken tog i slutet av juni kontrollen över en viktig vägsträcka i norra Peru. Fredagen den 5 juni försökte polisen röja bort vägblockaderna. I sammandrabbningarna som följde dödades över tjugo poliser. Då det gäller civilbefolkningen går det inte att få tillförlitliga siffror över dödsoffren.
Bakom oroligheterna ligger långvariga och djupa problem som gäller ställningen för ursprungsfolken i Amazonas och problem som gäller bruket av områdets naturresurser. Men tidigare har Amazonas ursprungsfolk inte tagit till våld.
Lagarna om markbruk svåra
De nuvarande oroligheterna fick sin början för ett drygt år sedan när regeringen gav kongressen en rad lagförslag gällande markbruket i Amazonas. Lagförslagen var den del av förverkligandet av ett frihandelsavtal med USA. Lagförslagen ledde förra sommaren till så omfattande och eniga protester från ursprungsfolken som man aldrig sett tidigare. Som en följd av dem ändrades innehållet i vissa lagar och man enades om att inleda en dialog med ursprungsfolken.
Dialogen har inte varit fruktbar. Regeringen och ursprungsfolken skyller bristen på resultat på varandra. Situationen ledde för ett par månader sedan till stora, osedvanligt koordinerade och organiserade demonstrationer på olika håll i Amazonas.
En del av ursrpungsfolken i Amazonas kräver att en del av de lagar som redan är i kraft gällande användningen av naturresurserna i Amazonas ska hävas. Det här kräver de såväl på basis av innehållet som på grund av att lagarna är inte följer grundlagen, eftersom ursprungsfolken inte har hörts när de stiftades.
Demonstrationerna tog en allvarligare ton när representanter för ursprungsfolken stängde flera vägar. Som följd av det började flera områden i Amazonas lida allvarlig brist på livsmedel, energi och hälsovård.
Ursprungsfolken tog bland annat i besittning strategiska delar av gasröret Camisea, som om det skadas bryter elförsörjningen till en stor del av huvudstaden Lima.
Ursprungsfolken har inte fått sin del av den ekonomiska utvecklingen
Två nationella organisationer reprsenterar ursprungsfolken i Amazonas: AIDESEP och CONAP. En domstol gav den 6 juni en häktningsorder för Alberto Pizango, ledare för AIDESEP, som är den organisation som står bakom oroligheterna. Nicaragua har bekräftat att landet gett Pizango asyl, och för tillfället befinner han sig på den nicaraguanska ambassaden i Lima. AIDESEP har ett femtiotal dotterorganisationer som består av bysamhällen, CONAP ett tiotal.
Perus ekonomiska tillväxt har under de senaste åtta åren varit snabb, och man har kraftigt lyckats minska fattigdomen också på Amazonasområdet då den ekonomiska aktiviteten där har ökat. Men aktiviteten i Amazonas har ökat med en sådan fart att ursprungsfolken inte har hörts tillräckligt och deras behov inte har beaktats. Också miljövärden och Amazonas framtid som broms för klimatförändringen ligger i vågskålen.
Perus justitiekansler medlar
Läget kan lugnas endast genom en äkta dialog mellan parterna. Perus justitiekansler Beatriz Merino har tagit en stark roll som diskussionsmedlare.
Peru har hört till de viktigaste samarbetsländerna för Finlands utvecklingssamarbete. Utvecklingen i Peru stöds nu genom regionala program. Miljöprogrammet för Andernas länder BioCAN främjar en hållbar användning av naturen i Amazonas i Peru, Bolivia, Ecuador och Colombia. Tvåspråkighetsundervisningsprojektet EIBAMAZ främjar undervisning för ursprungsfolken på deras egna språk i Peru, Ecuador och Bolivia.