Afrikanska FN-ambassadörer lovordar utvecklingspolitiskt ramprogram

De afrikanska FN-ambassadörerna lovordade Finlands utvecklingspolitiska ramprogram för Afrika i New York senaste vecka. Ambassadörerna berömde bland annat programmets övergripande infallsvinkel, och dess ingripande i problem som är aktuella i Afrika just nu. 

Ramprogrammet för Afrika presenterades av understatssekreterare Ritva Koukku-Ronde. Tanzanias FN-ambassadör Augustine P. Mahiga uppmanade Finland att berätta högt och ljudligt om sina utmärkta prestationer.

Ramprogrammet för Afrika, som bygger på regeringens utvecklingspolitiska program (2007),  skapar en strategisk referensram för att stärka partnerskapet mellan Finland och Afrika med utvecklingspolitiska medel. Understatssekreterare Ritva Koukku-Ronde, som presenterade programmet i New York, påpekade att länderna i Afrika har varit och kommer i framtiden också att vara Finlands viktigaste utvecklingspolitiska samarbetsparter.

”Ekonomi och samhälle har utvecklats anmärkningsvärt i många frikanska länder under de senaste decennierna. Ändå är det svårast att uppnå FN:s millenniemål just i Afrika” konstaterade Koukku-Ronde i sitt anförande om ramprogrammets utgångspunkter.

”Just så här. Det är just det här mitt land behöver” sade Tanzanias FN-ambassadör Augustine P. Mahiga i sin kommentar.

Representanter för ungefär 30 afrikanska länder hade samlats i Finlands FN-representation för att åhöra presentationen av ramprogrammet.

Samarbete inom finska kompetensområden – med afrikanska utgångspunkter

Ritva Koukku-Ronde berättade att ramprogrammet gestaltar konturerna för Finlands möjligheter att stödja de afrikanska ländernas egna utvecklingssträvanden. Programmet kompletterar också partnerskapet mellan EU och Afrika. Ett intensivt samarbete främjar enligt henne Afrikas möjligheter att delta internationellt när globala frågor behandlas.

Enligt Koukku-Ronde styr Finland sitt stöd till områden där man kan tillföra mervärde. Sådana områden är till exempel skogsvård, jordbruk, förnybar energi, miljövänlig teknologi och informationssamhälle.

Finland fäster allt mer uppmärksamhet vid att stödja den privata sektorn och handeln. ”Finlands privata sektor kan spela en viktig roll när det gäller att förstärka våra partnerländers privata sektor” motiverade Koukku-Ronde.

Hon underströk att programmet följer principen för övergripande hållbar utveckling. Ramprogrammet gestaltar utvecklingspolitiska instrument av olika slag, från regionala till landvisa, och dessutom alltid också instrument som omfattar hela kontinenten, eftersom många av utvecklingsmöjligheterna och utmaningarna som Afrika står inför överskrider riksgränserna.

Koukku-Ronde avslutade med att nämna två aktuella utvecklingspolitiska initiativ som berör Afrika, som Finland driver: ett partnerskap för hållbar utveckling med Afrikanska unionen, samt det så kallade transatlantiska partnerskapet för hållbar utveckling mellan EU och USA.

Gällande det första initiativet togs redan de första stegen då det beslöts att ett institut för hållbar utveckling ska grundas i Tanzanias huvudstad Dar es Salaam. I centrum för det transatlantiska partnerskapet befinner sig mattryggheten, den regionala integrationen, klimatförändringen och FN:s utvecklingsmål, vilka alla är synnerligen viktiga för Afrika.

Hänsyn till Afrikas utmaningar fick lovord

Ambassadörerna var speciellt nöjda med att programmet är så konkret. Det återspeglar enligt dem på ett utmärkt sätt de svårigheter som Afrika står inför just nu.

Programmets hela agenda för hållbar utveckling fick beröm, likaså dess övergripande infallsvinkel. Dessutom prisades Finlands samarbete för sin goda kvalitet och för att man betonar partnerskap. Också en bredare regional infallsvinkel fick positiv respons.

Tanzanias ambassadör Mahiga var glad över att Finland så noggrant hade beaktat det sexpunktsprogram som Tanzania hade gjort upp beträffande sina utvecklingsbehov. Mahiga tog också upp det budgetstöd som Finland beviljat Tanzania, som enligt honom är ett tecken på att Finland respekterar Tanzanias ägarskap.

Mahiga pekade ut Martti Ahtisaaris verk och Helsingforsprocessen, som eftersträvar lösningar på globala utmaningar, som milstolpar i de goda relationerna mellan Afrika och Finland. Helsingforsprocessen fick sin början som samarbete mellan Finland och Tanzania.

Ambassadör Mahiga uppmande Finland att berätta högt och ljudligt om sitt ramprogram. ”Var inte alltför anspråkslösa. Finländare är alltför tystlåtna. Ni kan mycket väl höras mera för ni gör ett utmärkt arbete.”

Det andra kommenterande inlägget gjordes av UNDP:s Afrikachef Tegegnework Gettu. Han ansåg att programmet är en viktig milstolpe i det finska utvecklingssamarbetet, och uppmanade Finland att försöka få andra bidragsgivare att följa samma linje.

Ur publiken kommenterades programmet av Sudans, Kenyas, Senegals och Egyptens representanter med flera.

Kenyas ambassadör Zachary D. Muburi Muita tog upp jordbrukets utveckling och dess stora betydelse för att fattigdomen ska minska. Klimatförändringen åstadkommer stora problem för jordbruket och här kan Finland göra insatser med sina beskogningsprogram, konstaterade Muita. Han tillade att beskogning också har stor betydelse för mattryggheten.

Efter tillställningen sade Koukku-Ronde att det var synnerligen vederkvickande att delta i ett evenemang där programmet verkligen uppskattades. Särskilt betydelsefullt ansåg hon att det var att berömmet kom från Finlands samarbetsparter inom utvecklingssamarbetet.

Motsvarande presentationer har planerats för andra orter. Följande kommer sannolikt att äga rum i Geneve.

Mot konkreta åtgärder

Ramprogrammet för Afrika påverkar redan Finlands utvecklingssamarbete med Afrika rent konkret. Programmets nya initiativ har beretts aktivt i de långvariga samarbetsländerna och gällande det regionala samarbetet.

Man har inlett samarbete kring hållbar utveckling, skogsbruk och informationssamhälle, berättar Heikki Tuunanen som är biträdande avdelningschef för utrikesministeriets avdelning för Afrika och Mellanöstern.

”Ramprogrammets röda tråd är tanken om att hjälpen ska styras till verksamhet som främjar utvecklingens grundförutsättningar.”

Det mest konkreta exemplet på de nya vindarna är institutet för hållbar utveckling i Tanzania.

”Institutet förstärker de afrikanska ländernas kapacitet att förverkliga sina målsättningar för hållbar utveckling, och deras deltagande i det internationella samarbetet som relaterar till detta”, berättar Heikku Tuunanen.