Finlands flagga 90 år

Utrikesministeriet firar år 2008 att det har gått 90 år sedan dess grundande. I jubileets tecken presenterar ministeriet sin historia och sina skatter ur arkivet bland annat i form av en artikelserie. Tidigare publicerade artiklar är:

• "En ambassad grundas och den första ambassadören utnämns"
• "Åland - finskt eller svenskt?"
• "Statsfördrag och solospel - Statsrådet Edvard Hjelt och Finlands första statsfördrag"
• "Konkurrerande utrikesförvaltningar"
• "Självständighetsförklaringen: 'Bland de fria och oavhängiga nationernas antal”  
• "Nyårsafton i Smolna – självständighetsförklaringen den 31 december 1917"
• "Europas länder erkänner Finlands självständighet – vivat, floreat, crescat" 

Artiklarna finns på jubileumssidorna UM 90.

Jussi Pekkarinen: Finlands flagga 90 år

Finlands statsflagga 1918

Ett viktigt signum för en självständig stat är en egen flagga. Finlands senat tillsatte den fjärde december 1917 en flaggkommitté som snabbt skulle utarbeta ett förslag till national- och statsflagga. Två dagar senare förklarade Finland sig självständigt, och redan den åttonde december hade flaggkommittén sitt förslag färdigt. Efter att senaten hade behandlat kommitténs förslag överlämnades det till riksdagen den femte januari 1918. Riksdagen stiftade lagen om Finlands flagga den 29 maj 1918.

Man föreslog att Finlands flagga skulle vara av ”helrött tyg, i karmosincinnober nyans, i mitten vänder sig det finska vapnets gyllengula lejon med vita detaljer mot en stång.”

Riksdagens utrikesutskott hann behandla frågan helt kort i januari 1918 innan inbördeskriget bröt ut. Utskottet var av den åsikten att flaggans färger borde bytas ut mot blått och vitt. När riksdagen samlades på nytt efter inbördeskriget, i maj 1918, kom den röda färgen inte mera på fråga utan den blåvita tog hem segern.

Den finska örlogsflaggan 1918 (den tretungade statsflaggan används av försvarsväsendet)

Det brådskade för riksdagen att avgöra flaggfrågan, för främmande makters representanter hade redan skyndat sig att informera sina länders utrikesministerier om den nya statens flagga för att påskynda en lösning. Riksdagen stiftade lagen om Finlands flagga så snabbt som den 29 maj 1918. I dess första paragraf bestäms att ”Finlands statsflagga är av tyg och rektangulär till formen, med ett havsblått (ultramarint) kors på vit botten. Korset delar in flaggan i fyra rektangulära, lika höga fält. I korsets mitt finns Finlands vapen.”

Flera representationer tog kontakt med utrikesministeriet efter att lagen stiftats för att få exakta modeller av den finska flaggan. UM hamnade därvid i en besvärlig situation eftersom det inte fanns några modeller. Man vände sig till statens sigillkommitté som svarade med att ”så snart man fått uppdraget taga itu med att åstadkomma officiella finska flaggor.” Kommitténs arbete försvårades av att lagen om Finlands flagga inte innehöll några preciseringar om flaggans färger varför sigillkommittén blev tvungen att börja med att fastslå de exakta färgerna.

Finlands statsflagga från 1920

När sigillkommittén var så gott som klar med sitt arbete år 1920 uppstod ett nytt bakslag. Statsrådet beslöt nämligen att i detta skede avlägsna kronan från det finska vapnets lejons huvud. På sommaren 1918 hade kronan verkat passande eftersom Finland skulle bli ett kungadöme. Men då statsskicket hade blivit republik kändes det inte längre naturligt med en krona. Åtgärden föranledde naturligtvis förändringar också i landets officiella flagga, men kronan kunde inte avlägsnas i en handvändning. För symmetrins skull måste man höja vapnets placering när kronan försvann från flaggan. Av det här skälet kunde UM leverera officiella modeller av Finlands flagga till de yttre makternas representationer först vid årsskiftet 1920-1921.

Text: Jussi Pekkarinen, forskare, utrikesministeriet