Många i knipa utomlands

Internationaliseringen syns i statistiken. Allt oftare händer det att finländare dör eller blir utsatta för brott utomlands.

Antalet nödsituationer utomlands har ökat drastiskt. År 1999 tog utrikesministeriet hand om 15 000 konsulära fall, förra året var de 40 000.

Ambassaderna och konsulaten ger konsulär hjälp åt finländare som blivit sjuka eller utsatta för brott.

Det dör också allt fler finländare utomlands. Under de fyra senaste åren har 300–400 personer avlidit utomlands, före det låg antalet på under 300. Förra året inträffade 342 dödsfall.

Antalet nödsituationer har tilltagit i och med internationaliseringen. Det görs sex miljoner utlandsresor varje år och en kvarts miljon finska medborgare bor utomlands permanent.

De konsulära fallen kan vara allt från faderskapsutredningar till barnkidnappningar eller förflyttningen av dömda fångar, och fallen inträffar där var folk reser mest.

Enligt ambassadrådet Teemu Turunen vid utrikesministeriet har folk orealistiska uppfattningar om vad utrikesministeriet kan göra i nödsituationer.

Kring en tredjedel av finländarna reser alltid utan reseförsäkring och hälften av alla studerande. När olyckan är framme kan räkningen ligga på tiotusentals euro.

”Enligt undersökningar tror kring 40 procent av finländarna, att staten ordnar och betalar transport hem, men så är det inte. Utgångspunkten är den att alla ska ha en egen reseförsäkring”, säger Turunen.

Många nödsituationer skulle gå att undvika om alla som reser hade en reseförsäkring, om de skulle göra en reseanmälan till utrikesministeriet och läsa ministeriets resemeddelanden.

”Det är så lätt att resa nuförtiden och alla förstår inte att beakta att reglerna är olika i olika länder och att allting inte fungerar som i Finland.”

I muslimska länder har till exempel finländare blivit arresterade på grund av offentliga ömhetsbetygelser, folk har fått böter för att köra bil längs med på små gränder i Rom eller en resa till Karibien har inställts på grund av en orkan. Alla dessa skulle ha kunnat undvikas om man läst utrikesministeriets resemeddelanden.

Turunen berättar som exempel hur man under oroligheterna i Nordafrika under flera veckor uppmanade folk att lämna Egypten och till sist kunde man ordna ett flyg till Finland. Samtidigt dök det trots varningarna hela tiden upp journalister i Egypten och Kairo.

”Några timmar efter att flyget till Finland avgått ringde en finländare i livsfara till oss och ville att vi sku hämta honom. Om man inte utnyttjat möjligheten att lämna landet, kan vi inte mitt i allt skicka in kommandotrupper och pansarvagnar mitt i Kairos kravaller för att hämta någon.”

Förutom att nödsituationerna ökat har fallen också blivit svårare. Ett exempel är personer med psykiatriska problem som förvärras under resan och som behöver hjälp för att komma ut från ett psykiatriskt sjukhus och hem till Finland.

Andra svåra fall är äldre människor som drabbas av demens och det stora antalet internationella familjer, då när det uppstår problem.

Ambassaderna och konsulaten hjälper finländare utomlands, de kan kontakta anhöriga, ge råd angående pengar och utfärda pass, men de kan inte betala räkningar eller borgen. Att konsulatet kan stå för hemresan är en myt.

Turunen rekommenderar också att man meddelar någon anhörig vart man tänker resa. ”När det inträffar en kris, får vi alltid samtal om att ’min pojke har rest omkring i Afrika i flera månader, men jag vet inte i vilket land han är’. Genom att hålla sina anhöriga informerade besparar man dem oron och det hjälper alla om det inträffar en kris.”

Text: Tiina Juujärvi

Artikeln publicerades ursprungligen i tidningen Kalevassa(Linkki toiselle web-sivustolle.).

Läs mer: Utrikesministeriet - Resande