EU:s framtidskonvent; Utvecklandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken
Statsrådets informationsenhet Pressmeddelande 20.12.2002
Vid republikens presidents och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska utskotts sammanträde behandlades inom ramen för framtidskonventet fredagen den 20 december 2002 frågor med anknytning till utvecklandet av unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik.
Framtidskonventets arbetsgrupp för försvarsfrågor har nyss färdigställt sin slutrapport. I rapporten föreslås en precisering av definitionen på unionens nuvarande uppgifter i fråga om krishantering. Dessutom granskas hur flexibiliteten i beslutsfattandet gällande EU:s krishantering samt förverkligandet av denna kunde förbättras och effektiviteten ökas. I ett ställningstagande gällande terrorismen och andra nya hot föreslår arbetsgruppen ett nytt omnämnande om solidaritet i unionsfördraget i framtiden. En del av arbetsgruppens medlemmar har tagit upp frågan om skyldigheten till ett gemensamt försvar inom unionen. Frågan om utvecklandet av samarbetet när det gäller försvarsmateriel är också uppe för behandling. I rapporten finns upptagna arbetsgruppens rekommendationer och enskilda förslag om också andra frågor angående utvecklandet av EU:s säkerhets- och försvarspolitik.
Finland anser det viktigt att det EU-projekt angående krishantering som pågår inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik slutförs. Utsikterna för att detta skall lyckas är nu större än tidigare, eftersom man på officiell nivå kommit överens om ett samarbete mellan EU och Nato.
Finland anser att definitionen av de nuvarande s.k. Petersbergsuppdragen (humanitära uppdrag och räddningsuppdrag, fredsbevarande verksamhet samt användning av stridande förband vid krishantering, inklusive fredsåterställande) kunde preciseras så att uppdrag gällande stabilitet och förebyggande av konflikter samt uppdrag inom området för nedrustning samt försvarssektorns stöd till tredje länder tas med. Dessutom borde civilkrishantering i framtiden upptas i unionsfördraget.
EU:s krishantering bör utvecklas och förverkligas inom unionen utgående från alla medlemsländer. Krishantering är till sin natur verksamhet som kräver ett brett stöd och oftast också ett möjligast bredbasigt deltagande. Deltagandet skall ändå ske på frivillig basis, precis som man i unionen redan tidigare kommit överens om.
Finland understöder förslaget att frågor angående de nya säkerhetshoten och bekämpningen av terrorismen inbegrips i unionsfördraget. I konventets diskussioner har tanken på en klausul om ökad solidaritet mellan medlemsstaterna kommit upp. En sådan klausul skall uttrycka medlemsstaternas vilja att mobilisera unionens alla instrument för att skydda civilbefolkningen och de demokratiska institutionerna samt bistå medlemsstater då det gäller att hantera följderna av terroristattacker. Finland anser också att användning av militära resurser vid behov är möjlig i detta sammanhang, vilket ändå inte skulle innebära att det skulle uppkomma en skyldighet till ömsesidigt militärt bistånd.
Beträffande frågan om ett gemensamt försvar anser Finland det nuvarande omnämnandet i unionsfördraget om en sådan möjlighet vara tillräckligt. Finland stöder utvecklandet av EU:s försvarsmaterielspolitik samt inrättandet av en försvarsmaterielsmyndighet och på längre sikt skapandet av en gemensam marknad för försvarsmateriel.
Ytterligare information: avdelningschefen vid politiska avdelningen Markus Lyra, UM, tfn (09) 1605 5032 och säkerhetspolitiska enhetens chef Elina Kalkku, UM, tfn (09) 1605 5480