EU gav enhälligt sitt stöd åt USAs flyganfall mot Afghanistan

Europeiska Unionens utrikesministrar gav i Rådet för allmänna ärenden i Luxemburg 8.10 sitt fulla stöd åt USAs och dess allierades flyganfall mot Afghanistan. I en enhällig ståndpunkt anser minsitrarna att attackerna utgör ett berättigat självförsvar mot terrorism och i enlighet med FNs resolutioner. Samtidigt uttryckte man att det afghanska folket skulle förtjäna en representativ regering, som kan ta ansvar för sina medborgares behov och målsättningar.
- Unionen är beredd på att man i sinom tid måste söka en ny hållbar regeringsgrund i Afghanistan. Då blir FNs roll central, sade utrikesminister Erkki Tuomioja till FNB. Utrikeshandelsminister Kimmo Sasi konstaterade att stämningen på mötet var mycket enig.- Amerikanernas och englesmännens åtgärder understöddes och i dethär sammanhanget förekom ingen kritik. Dessutom uttryckte de stora medlemsländerna Tyskland, Frankrike och Italien sig vara redo att delta i kommande stridsoperationer, berättade minister Sasi.

Utrikesminsitrarna poängterade också att målet för stridsoperationerna inte var Afghanistans folk eller islam. Därför satsar EU också på humanitär hjälp. Hittills har 314 miljoner euro getts som humanitärt bistånd till Afghanistan. – Behovet av hjälp ökar ännu pga striderna. Det finns redan ca fem miljoner flyktingar i området, konstaterade utrikesminister Tuomioja.

Rådet för allmänna ärenden behandlade också förberedelserna för stats- och regeringschefernas inofficiella Europeiska råd i Gent 19.10. På dagordningen vid Gent-mötet står EUs framtid och förberedelserna för nästa regeringskonferens år 2004 samt unionens utvidgning, om vilken man åhörde en rapport av kommissionen. I rådet behandlades också det konvent – eller den stora delegation – som skall arbeta med EUs framtid. Konventets arbete skall begynna i början av nästa år och avslutas i slutet av år 2003. Utrikesminister Tuomioja konstaterade för FNB att det största tvistemålet i frågan inom rådet var vilken roll ansökarländerna skulle ha i förhandlingarna. Utgångsläget är att ansökarländerna skulle vara med i arbete precis som de egentliga medlemsländerna. Däremot diskuterades inte namnet på konventets ordförande, kommenterade Tuomioja till FNB den belgiska nyhetsbyrån Belgas uppfattning att president Martti Ahtisaari skulle väljas till ordförande för konventet.