FN:s minoritetsarbetsgrupp fick ett positivt intryck av Finland
Arbetsgruppen, som inbjudits av Finlands regering, består av fem expertmedlemmar och verkar inom ramen för FN:s program för mänskliga rättigheter. Besöken i olika länder ingår inte i gruppens officiella mandat, men arbetsgruppen kan bjudas in på besök. Minoritetsarbetsgruppen kan inte fatta juridiskt bindande beslut, men kan däremot avge rekommendationer till olika länder i frågor som gäller deras minoritetspolitik. Gruppens norske ordförande konstaterade att minoriteten redan som ett begrepp, oberoende om det är fråga om en etnisk, religiös eller språklig minoritet, kan vara omtvistad på olika håll i världen.
"Det var särskilt intressant att bekanta sig med situationen på Åland i denna tid, då det hela tiden uppstår konflikter om olika etniska och religiösa gruppers självbestämmanderätt. Det finns grupper som griper till vapen för att uppnå sina mål och grupper som vill bli en del av en annan stat, vilket även var fallet med Åland då det begav sig", berättade Eide.
Ordföranden konstaterade att arbetsgruppen drog stor nytta av fallet Åland. Besöket fortsatte i Helsingfors, där gruppen träffade representanter för olika minoritetsgrupper, Bland annat den svenska och den ryska minoriteten samt romerna, judarna, ingermanlänningarna och samerna tog tillfället i akt för att utbyta åsikter med gruppen. Arbetsgruppen diskuterade även med minoritetsombudsmannen.
"Man kunde till och med säga att vi stötte på alltför få problem! Detta är något mycket ovanligt i vårt arbete. Vår bedömning av situationen i Finland är positiv. Många av de rekommendationer som Europarådets rådgivande kommitté utfärdade år 2000 har genomförts. Förfarandet för att ansöka om medborgarskap är emellertid fortfarande alltför långsamt", konstaterade Eide.
Europa fick betala en dyr läropeng för skötseln av minoritetsfrågor. 1990-talets kriser till exempel i före detta Jugoslavien tvingade Europa att agera. Minoritetsfrågorna har först under den senaste tiden kommit till ytan i Asien, Latinamerika och Afrika, och minoritetsarbetsgruppen försöker öka kännedomen om minoritetsfrågor i dessa områden genom att arrangera seminarier och dela med sig av sina erfarenheter. Arbetsgruppen tvekar inte att ta sig an till och med mycket svåra fall, den har hört representanter för flera separatistiska grupper, såsom kurderna, och hoppas genom den diskussion som inletts få parterna att förbinda sig till att enbart använda fredliga medel.
Finlands krigstida utlämningar har under den senaste tiden väckt en debatt som tidvis varit mycket upphetsad. Minoritetsarbetsgruppen träffade representanter för den judiska församlingen i Helsingfors, och Eide påpekade att Finland klarade sig ur andra världskrigets judeförföljelser "nästan utan en skråma".
"Vissa länder har en mycket reserverad inställning till oss, Finland är ett av de länder som stöder oss mest", tackade Eide.
Utrikesministeriets enhet för människorättsdomstols- och människorättskonventionsärenden deltar i minoritetsarbetsgruppens årliga session, och utrikesministeriets enhet för politiska frågor gällande mänskliga rättigheter följer kontinuerligt med minoritetsarbetsgruppens arbete. År 2001 bekostade utrikesministeriet en beställningsundersökning om de finländska modellerna för självstyre för minoritetsarbetsgruppens räkning.